Nya B&W 700-serien är rimlig highend

Den nya B&W 700 S2-serien ger mycket av vad den dyrare 800 D3-serien har att erbjuda.

Läs också: Bowers & Wilkins revolutionerar 800-serien

När Bowers & Wilkins lanserade 800-serien i sin nya och förbättrade D3-version så gjorde de det med en eftertraktad ansiktslyftning på utsidan, men även med stora förbättringar på insidan. De karaktäristiska Nautilus-diskanterna och mellanregisterhusen var helt nya och snudd på resonansfria konstruktioner.

Läs också: Grym bas från B&W

De inre och yttre kabinetten var också konstruerade från scratch för att göra förvrängningen omärkliga, och framför allt var Kevlar-materialet – som B&W varit kända för och hållit fast vid i flera årtionden –  utbytt mot ett annat material som heter Continuum. Det är klätt med ett tunt metallskikt och är fortfarande flätat som Kevlar, men förvrängningen ska vara mycket lägre och stående ljudvågor längs membranet dör ut omedelbart. Vilken markant förbättrar timing och dynamik. Namnet Continuum kommer från att membranet går i ett med upphängningen, så att hela elementkonstruktionen fungerar som en enhet.

Allt detta har nu hittat ner till den billigare 700-serien, som lägger sig mellan 800- och CM-serierna. Minus de droppformade mellanregisterhusen, som alltjämt bara finns i 800-serien. Och Nautilus-diskanten på ovansidan av kabinettet är det bara toppmodellen 702 S2 och den kompakta modellen 705 S2 som har.

Diskanterna
800 D3-serien har diskanter med dome-membran av industriellt framställd diamant. Processen går till så att grafit utsätts för extrema tryck och sedan förvandlas till diamant. Enligt Element Six, företaget som tillverkar diamantmaterialet, är trycket ungefär lika högt som om man ställde Eiffeltornet upp och ner på en läskedrycksback. Eller, i tekniska termer, 6 till 8 gigapascal, vilket motsvarar 60 000–80 000 atmosfärers tryck.

I nya 700-serien har B&W bytt ut aluminiumdomerna som sitter i de billigare serierna, men de har inte gått hela vägen och stoppat i diamantelementen, eftersom framställningen är en extremt dyr process. I stället används en enklare form av kol som membranmaterial. Men diskanten är fortfarande ett sofistikerat element, eftersom membranen görs genom att kolatomer bombarderas mot en dome-form och med tiden fastnar tillräckligt många för att det ska bildas ett membran. De nya kolmembranen har en uppbrytningsfrekvens på 47 kHz, vilket är betydligt bättre än aluminium och ungefär samma som beryllium.

Baselementen
Membranen i baselementen är precis som i 800 D3-serien av typen Aerofoil. Ett superstyvt membran som är tjockare i mitten än ut mot kanterna, så om man gör ett tvärsnitt så påminner formen om en flygplansvinge, därav namnet. Enligt B&W ger detta betydligt mindre förvrängning från en tunnare profil än om membranet hade varit jämntjockt. Och tunnare är som bekant lättare, så fördelarna är många.

800 D3-serien har en sandwich-konstruktion med kolfiber på ömse sidor om ett syntetiskt specialskum, men B&W 700 S2-serien två lager papper på vardera sidan av ett skikt av polystyrenskum (isopor).

B&W 700 S2-serien: modellerna
Den helt nya B&W 700-serien består av tre golvmodeller (704 S2 703 S2 och 702 S2) och tre stativmodeller (705 S2 706 S2 och 707 S2), plus de två centerhögtalarna HTM72 S2 och HTM71 S2.

Detta är inte första gången Bowers & Wilkins haft en 700-serie. I början av 2000-talet kom den första 700-serien som fanns kvar till 2009. Därför heter den nya serien S2.

Den nya serien påstås ha en ljudkvalitet som påminner mycket om 800 D3-serien och då verkar priserna mycket rimliga:

B&W 704 S2: 23 000 kr/par
B&W 703 S2: 30 000 kr/par
B&W 702 S2: 40 000 kr/par
B&W 705 S2: 22 000 kr/par
B&W 706 S2: 14 000 kr/par
B&W 707 S2: 10 000 kr/par
B&W HTM72 S2: 7 300 kr/st
B&W HTM71 S2: 11 000 kr/st

Mer info: hifiklubben.se

Läs också:

Test: Audiovector SR3 Arreté Raw Surface Limited Edition – den ultimata SR3-högtalaren

Test: IsoTek EVO3 Corvus – renare ström ger renare ljud

5 tips: Så får du bättre ljud från rummet

Tips: Så placerar du högtalarna

Geir Gråbein Nordby

(f. 1978): Journalist. Gråbein har aldrig haft något annat heltidsjobb än på Ljud & Bild. Å andra sidan har han varit här nästan halva sitt liv, ända sedan 2001 när han skickade en jobbansökan till fel adress (han ville egentligen till en inspelningsstudio med samma namn). Gråbeins expertis är främst inom hifi, hörlurar och hemmabio, men det händer att han glimtar till med andra kvaliteter också.