test: Bowers & Wilkins 705 S2

Genom årtiondena har Bowers & Wilkins gradvis förfinat sina högtalarserier. Förra året testade vi den senaste inkarnationen av highend-serien, representerad av stativhögtalaren 805 D3, och blev vederbörligt imponerade. Men det är inte bara toppmodellerna som har fått ansiktslyftningar. Nummerserien 700 är efter några års frånvaro tillbaka på scenen i ett nytt utförande, nu mer efternamnet S2.

B&W 705 S2 är den mest ambitiösa stativhögtalaren i serien. En ”liten stor högtalare” som vänder sig till den som har begränsat med plats men vill ha samma kvalitet som från en fullvuxen golvhögtalare.

I stället den dyra 805 D3:s mjuka former har 705 S2 ett kabinett som är en traditionell, fyrkantig låda. Man får också klara sig utan B&W:s matrix-avstagning inuti kabinettet, som dock fortfarande är våldsamt resonansdött.

Även om de flesta modellerna i 700-serien är traditionella högtalare med ett enda kabinett så har Nautilus-diskantkammaren behållits på 705 S2, så diskanten bor i ett projektilformat aluminiumhus ovanpå kabinettet.

Arv från den rika släktingen

Även själva högtalarelementen bygger på teknik som ärvts från highend-serien. Men medan de supertunna membranen i 800-seriens diskanter är gjorda av syntetisk diamant så är materialet här ”bara” kolfiber. Fast fortfarande med en så högt placerad uppbrytningsfrekvens (47 kHz) att den ligger långt bortom det hörbara området.

Baselementen ser också precis ut som de dyra modellernas. Membranmaterialet har B&W döpt till Continuum och påstås ge en ännu mer kontrollerad membranuppbrytning än det flätade gula kevlar som B&W har varit kända för ända sedan 1970-talet. Membranet är gjort som en sandwich med tre skikt av papper och polystyrenskum.

På baksidan hittar man en välvuxen basreflexport plus terminaler. Om bassen blir för dominerande på grund av rumsresonanser kan porten dämpas i två steg med en medföljande skumplugg. Basreflexporten har för övrigt samma ”golfbollsmönster” på ytan som porten i B&W 805 D3. Det ska minska luftmotståndet och därmed blåsljud. Terminalerna klarar bi-wiring, vilket är ett plus. De känns solida och har plats för kraftiga kablar men klarar tyvärr inte banankontakter.

 

Kräver ben att stå på

Eftersom B&W 705 S2 är en kompakthögtalare behöver den något att stå på för att komma upp i öronhöjd. Klassen kallas ju ibland för bokhyllehögtalare, men bokhyllor är sällan en bra plats för en högtalare. Och med den toppmonterade diskanten (och den bakåtriktade basporten) är placering inne i en hylla omöjlig. Ovanpå en låg bänk går däremot bra, eftersom 705 S2 inte behöver något stort avstånd till bakväggen. Men ska det bli riktigt bra så ska man ha rejäla stativ. Bowers & Wilkins tillverkar ett par som heter FS-700 S2 och som har skruvgängor för 705 S2 och går att dämpa med sand. De får högtalarna att stå orubbligt stabilt, men gör dessutom att de blir en femtedel dyrare. Man kan faktiskt köpa ett par av trevägs-golvmodellen 704 S2 för mindre pengar än vad 705 S2 och stativen kostar. De ger dessutom en djupare och kraftfullare bas utan att ta mer plats på golvet. Fast man får inte någon Nautilus-diskant.

Så låter Bowers & Wilkins 705 S2

Med tanke på allt prat om likheterna med de mer än dubbelt så dyra 805 D3 är förväntningarna på lillebror 705 S2 uppskruvade farligt högt. Som tur är infriar de en hel del av dem.

Bowers & Wilkins 705 S2 är ett angenämt sällskap som behandlar favoritlåtarna väl. Att sätta sig ner och lyssna på dem är ett sant nöje, så lyssningstestet – som ägde rum under jul- och nyårshelgen – var en trivsam uppgift.

Precis som hos storebror 805 D3 är ljudbilden varm. Inte färgad eller luddig – bara bra. Det ger ett fylligt ljud i röster. Leonard Cohens gravdjupa stämma i ”You Want It Darker” låter precis lika tung och skrämmande som den ska.

Scenmästare

B&W 705 S2 briljerar speciellt när det gäller att återge en akustisk scen och återskapa en tredimensionell upplevelse av rymden kring musikerna. Detta gäller både när rummet är nästan oändligt stort, som i ”Moonlight on Spring River” med Zhao Cong, och i mer intima omgivningar som Hanne Boels version av ”The Ballad of Lucy Jordan”. Fast på ett mer snällt sätt. I den sistnämnda låten slipper man alltså att få det alltför tydligt demonstrerat att musikerna står i vart sitt rum. B&W 705 S2 låter dig behålla illusionen om ett sammanhängande rum.

Även om basen är liten så är det fin kontroll på detaljerna längst ner, ända ner till gränsen vid 50 Hz där skillnaden mellan en kompakt stativhögtalare och en mycket större golvhögtalare gör sig gällande. Basen är inte riktigt lika fast och stram som hos System Audio Pandion 5. Men om högtalarna har tillräckligt med ström till förfogande så kan de spela riktigt högt och djupt. Chris Jones ”No Santuary Here” låter medryckande bra.

 

Viktlöst

Som nämnts är högtalarelementen nyutvecklade ”light-versioner” av de som sitter i 805 D3. Och utvecklingsarbetet har inte varit förgäves. Diskanten är lätt och detaljrik och detaljerna framträder fritt i rummet, vilket vi förmodligen kan tacka den toppmonterade Nautilus-kammaren för. Att lyssna på en gammal testklassiker som Terese Juels ”Time Just Goes” är ett sant nöje. Percussion-detaljer klingar viktlösa i rummet, och rösterna står helt tätt. Man känner sig förflyttad till gymnastiksalen där låten spelades in på sin tid med en enda stereomikrofon.

Bowers & Wilkins föreslår att man använder högtalaren med förstärkare på 30 till 120 watt. Med 30 watt till förfogande räcker det till tyst musik och i mindre rum. B&W 705 S2 är inte särskilt känslig. Ska det bli tyngd på sakerna så krävs en kraftfull förstärkare. Den mesta tiden använde vi en 180-watts NAD M32-digitalförstärkare som höll högtalarna i ett järngrepp. En mindre 2 x 70-watts förstärkare kan mycket väl ge tillräckligt med spänning, men inte med samma auktoritet – och den svettades påtagligt av ansträngningen.

Slutsats

Bowers & Wilkins 705 S2 är trots allt inte någon förklädd 805 D3. Men akustikerna har varit på hugget med Bowers & Wilkins patent. Och det som ”lillebror” åstadkommer är verkligen värt pengarna. Om lyssningsrummet är litet levererar högtalaren en stor ljudbild med massor av detaljer och röster så få andra i prisklassen. Gillar du akustisk musik så får du en fin återgivning av inspelningsrummet. Du får dock räkna med att lägga lika mycket pengar på förstärkaren som på högtalarna.