test: Chord Electronics Hugo 2

Att bra hörlurar låter ännu bättre ihop med en riktig förstärkare är ingen nyhet. Det blir allt viktigare ju dyrare och bättre hörlurar man har på huvudet, därför finns det stationära hörlursförstärkare – gärna med inbyggd DAC – som Marantz HD-DAC1, Pioneer U-05 och den på alla sätt och vis extrema McIntosh MHA150. Men eftersom många också vill kunna ta med sig sina hifi-hörlurar ut genom dörren så finns det bärbara alternativ som RHA Dacamp L1 och Chord Mojo. Båda kostar under 5 000 kronor och är ljudmässiga kompromisser jämfört med de stationära alternativen, men mer flexibla tack vare fickformatet.

Men Chord Electronics är inte övertygade om att en bärbar förstärkare måste vara en kompromiss. 2014 lanserade de därför Hugo, en bärbar historia av det större slaget, som inte gick ner helt problemfritt i någon ficka men som tog minimalt med plats i en liten påse. Dyr, men väldigt välljudande och dessutom med möjligheten att koppla in ljudkällan trådlöst via Bluetooth.

Nu är Hugo 2 här. Samma anslutningar men med en ny, något mer kompakt men också mer fyrkantig design.

 

Den är fortfarande för stor för att gå ner i fickan, vilket innebär att många kunder i första hand kanske använder den som digitalomvandlare och hörlursförstärkare i en stationär hifi-anläggning, men också kan ta dem med sig när de vill. Därför har Chord stoppat med en fjärrkontroll. Och medan växlingsknapparna på själva DAC-enheten har färgkoder som anger vilka ingångar och filterinställningar som används, vilket är lätt att gå vilse bland, så har fjärrkontrollen direktknappar med text för de olika alternativen. Mycket mer lättbegripligt tills man har lärt sig vad de olika färgerna betyder.

 

Användningsområden

Hugo 2 kan en hel del tricks. För det första har den en USB-ingång som tar emot ljudsignaler upp till 32 bit/768 kHz och dessutom DSD-filer med 256 gånger högre samplingsfrekvenser än CD (högupplöst musik säljs bland annat på HDtracks.com och 2l.no). Det ingår dessutom en USB OTG-kabel så att man kan koppla in en Android-telefon direkt och förvandla den till en highend-ljudkälla. Med hjälp av en adapterkabel fick jag även den att funka direkt med min iPhone och iPad, så här är möjligheterna stora. Batteriet ska för övrigt räcka i till sju timmars kontinuerlig musik.

Men det stannar inte där, Hugo 2 har både koaxial och optisk digitalingång, och utöver både 3,5 mm minijack och 6,3 mm hörlursuttag sitter det en RCA-utgång för anslutning till en stereoanläggning. Alla utgångar har variabel volymkontroll, så du kan driva två hörlurar och använda Hugo 2 som en digital förförstärkare i en hifi-anläggning. Genom att hålla inne en knapp när Hugo sätts på så ställs alla utgångar in till fast utnivå (3 volt) för att användas med en extern förstärkare.

 

Det finns fyra olika filterinställningar som fintrimmar ljudet, jag föredrar det neutrala läget som ger mer luft och bättre attack före en inställning som ger lite varmare ljud.

Ljud med hörlurar

Om Hugo 2 håller vad Chord lovar? Ett ord: ja! Den slutna versionen av MrSpeakers Æon (test på gång) låter luftigare och mer detaljerat än de flesta andra av sluten typ. Tillsammans med den stationära hörlursförstärkaren Questyle CMA400i låter musiken väldigt trevligt, men aningen analytiskt och basens hela potential kommer inte fram.

 

Chord Hugo 2 är något helt annat. För när jag trodde att hörlurarna inte hade mer att ge så dundrade den hårda bastrumman i Nine Inch Nails In the Void med en helt annan tyngd. Och utan att det tycks påverka ljudbildens bredd eller luftighet, eller sångröstens kvalitet.

AKG Q701 är ett par öppna hörlurar som snabbt kan låta platta och oengagerande. Questyle-förstärkaren driver dem bättre än MrSpeakers, ändå föredrar jag Hugo 2 som har lite mer tryck och vitalitet från mellanregistret och nedåt.

Jämfört med den bärbara RHA Dacamp L1 är skillnaderna ännu större. Det handlar mest om personlig smak huruvida man föredrar RHA eller den mer kompakta Chord Mojo, men Chord Hugo 2 spelar i en egen liga. RHA låter tam om man jämför. Även med gain inställt på högsta nivån så får den inte tillräckligt med tryck genom MrSpeakers, förstärkaren går fort i kompression och det blir tråkigt. På lägre ljudnivåer har den gott om detaljer, men den är en sval bris jämfört med Chord Hugo 2.

Ljud som hifi-DAC

På mitt skrivbord hemma serveras musiken för närvarande av förstärkaren Hegel Röst och mina gamla men trofasta Dynaudio Audience 42. När Hugo 2 får stå för digitalomvandlingen så görs det med en känslig hantering av den digitala signalen.

 

Josh Grobans tolkning av Panis Angelicus är slående vacker. Vibratorösten framträder superdetaljerat, omringad av luft, och jag känner att det finns större djup i ljudbilden än med Questyle CMA400i. Jag gillar hur blåsinstrumentens mörkare klangfärger kommer fram, samtidigt som det aldrig saknas luft i fiolerna. Questyle ger lite mer intryck av bredd, men Chord har engagemanget.

Jämfört med den inbyggda omvandlaren i Hegel Röst så är det mer också mer liv och känsla med Chord. Hemsing & Aspaas Northern Timbre i 24 bit/352,8 kHz låter både vackert luftig och härligt aggressiv. Med andra ord är Chord Hugo 2 värd sin vikt i guld, oavsett om det är som stationär DAC eller som bärbar hörlursförstärkare.

 

Slutsats

Chord Hugo 2 ger musiken en högre växel, trampar gasen i botten och ser sig aldrig om. Som stationär DAC fungerar den fint, men det är när man kopplar in hörlurar som den verkligen visar framfötterna.

Ljudet är upplöst och tillräckligt varmt nog för att få fram rosigheten på kinderna, men utan att vara direkt mustig. Oavsett musikstil lockar Hugo 2 fram leendet och hörlurar vi trodde var tama får nytt liv.

Hugo 2 är för stor för byxfickan och långtifrån billig. Lösningen är att krossa spargrisen och köpa kläder efter fickstorleken, för det här ljudet kan man offra mycket för att få!