: Canon EOS 80D

Canon har gjort sin bästa kamera hittills för entusiasterna, men frågan är om det räcker på en marknad med stenhård konkurrens från bland annat spegellösa kameror.

Spegelreflexernas grundkonstruktion har egentligen inte förändrats sedan Canon släppte sin första EOS-kamera för mer än 30 år sedan. Rent tekniskt är dagens modeller överlägsna och det har aldrig varit enklare att ta bra bilder. Men mycket tyder på marknaden betraktar dem som dinosaurier, för försäljningen har rasat.

Kanske kan Canon och Nikon klamra sig fast på marknaden med kameror för entusiaster – alltså de som fotograferar ofta och inte bara knäpper bilder hejvilt med mobiltelefonen.

I så fall är nya EOS 80D kameran som kan hålla kunderna intresserade. På många sätt och vis är nämligen detta Canons bästa entusiastkamera, även om den är långtifrån perfekt. Eller komplett.

För Canon-användare som undrar om 80D är bättre än den äldre EOS 70D, eller Nikon D7200 i samma klass, så är svaret både ja och nej. Bildkvaliteten är den klart högsta vi har sett från någon Canon-kamera med bildsensor i APS-format – och faktiskt högre än i Nikon-kameran på flera områden. Canon har dessutom tänkt på dem som filmar mycket, så det finns mikrofoningång och hörlursuttag. Men ingen 4K-video. Bara HD-video.

Det är kanske inte så viktigt för den majoritet fotografer som är mest intresserad av stillbilder, och det ska också sägas att videokvaliteten i 1080 HD faktiskt är mycket hög.

Om 4K-video är väsentligt så finns det kompetenta modeller i form av Panasonic Lumix GX8 och Sony a6300, som båda befinner sig i samma prisklass och levererar motsvarande bildkvalitet. Så EOS 80D får slåss om kunderna.

Små men väsentliga förbättringar

Canons variant är att erbjuda en ny 24-megapixlars bildsensor, som tar antalet pixlar till samma nivå som konkurrenterna, men också ett förbättrat autofokussystem med 45 fokuspunkter. Alla är känsliga korssensorer (högre precision) med Canons Dual Pixel-teknik som ger kontinuerlig fokusering med video och stillbilder.

Rent tekniskt är detta en klar förbättring mot föregångaren, för fler fokuspunkter som täcker ett större område ger bättre förutsättningar för skarpa bilder. Tyvärr har 80D inte fått den snabbare EOS 7D II:s intelligenta fokusspårning, och bildhastigheten är 7 bilder/s mot 7D II:s 10.

Det innebär att den snabbare kameran passar bättre till action och sport. Men 80D är ingen snigel. I bra ljus hade den inga problem med att följa rörliga objekt som cyklar och bilar, varken rakt mot kameran eller under panoreringar. Slutartiden avgör i hög grad om bilderna blir skarpa, men D80 fokuserar inte i ett lika övertygande tempo som 7D II eller Sony a6300. Du kan ta relativt långa serier i råformat med dryga 20 bilder (det dubbla i live-view) innan bufferten stoppar dig, men obegränsat många bilder – tills minneskortet är fullt – om du uteslutande lagrar i JPEG.

Småsaker

De fysiska förändringarna mot föregångaren är så få att de inte är värda att nämna. Den vridbara pekskärmen är likadan och både smart och praktisk, behöver man inte använda den så kan den vridas runt för att skydda skärmen. De viktigaste inställningarna ser man ändå på ovansidan av kameran. En sak som Canon gott skulle kunna ändra på är låsknappen till programhjulet. Den måste tryckas in för att hjulet ska vridas, men borde vara en öppen/låst-knapp av samma typ som exempelvis Olympus har på sin OM-D E-M1.

80D har inte styrpinnen som dyrare Canon-modeller har, inte två minneskortplatser heller. Men den kan använda vertikalgreppet med plats för extra batteri och är lika ergonomiskt välgjord som en Canon-spegelreflex kan vara. Hittar du något att klaga på här så har du ovanliga åsikter om hur en spegelreflex bör se ut.

Konstruktionen i polykarbonat är stabil och välgjord, med markerad respons i knappar, och kameran tål måttliga mängder regn. Du kan fotografera åtminstone 700–800 bilder på en laddning. Mycket mer än så (Canon säger 960 exponeringar) om du inte använder skärmen för att titta på bilderna hela tiden.

EOS 80D säljs i tre konfigurationer: som enbart kamerahus, tillsammans med Canons dugliga 18–55 mm-zoom eller som här ihop med det mer praktiska objektivet EF-S 18–135 mm IS USM. Det går att använda med en PZ-E1 Power Zoom-adapter som sätts fast på undersidan av objektivet och som gör att man kan zooma sömlöst med elektronisk zoom i valfri hastighet. Adaptern är extrautrustning.

Bättre bilder

Ingen tvekan om att 80D levererar varorna. Den har en väl avstämd bildkvalitet med både bättre detaljskärpa, bättre brusegenskaper och större dynamiskt omfång än vad föregångaren lyckades åstadkomma. Man ser det både på obehandlade råfiler och i JPEG-bilder. Det finns kvar lite ”Canon Red” i JPEG-filerna, som ger en smula avvikelser i rött, men annars är färgbalansen väldigt bra och bilddynamiken är ett uppenbart framsteg.

Jämfört med 70D skulle jag vilja säga att 80D har åtminstone ett exponeringssteg bättre dynamik, vilket betyder att fotografen har mer att gå på under efterbehandlingen. Vill du dra upp en underexponerad bild så kan du göra det, tryggt förvissad om att två-tre steg uppåt inte ger urlakade ljusa partier i motivet. Och vice versa kan du sänka överexponerade bilder utan att behöva oroa dig för att skuggor gror igen fullständigt.

Jämfört med de klassledande D7200, a6300 och Fujifilm X-Pro2 är detta väldigt bra.

Brus är som förväntat inget tema, vare sig i mycket eller lite ljus, förrän man passerar ISO 6400. Då blir kornbruset synligt, fast i måttliga mängder, och vid maximala ISO 25600 syns betydande mängder färgbrus i bilderna. Som det dock går att mildra en smula under efterbehandlingen.

 

Canons bästa

Priset har tagit ett kliv uppåt i och med introduktionen av 80D och även om det finns synliga förbättringar i bildkvaliteten så finns det inte så mycket annat att skryta med. Missförstå mig inte, detta är Canons bästa kamera för entusiaster som inte sysslar med sportfotografering eller videofilmning (4K finns inte), men jag är ändå inte säker på att det räcker för att övertyga kunderna. EOS 80D är en njutning att använda, med blixtsnabba reaktioner och garanterat utsökt bildkvalitet – och det är ju det som räknas mest – men det är också allt.