”Master Series” är det nya namnet på Sonys flaggskeppsmodeller, där den japanska tillverkaren säger sig ha gjort precis allt de kunnat för att få den absolut högsta bild- och ljudkvaliteten. Serien består av den synnerligen lyckade AF9 med OLED-teknik samt LCD-modellen vi testar här: Sony KD-75ZF9.
Master Series ZF9 kombinerar traditionell LCD-teknik med toppmodern LED-bakbelysning. För att styra hela bildshowen är den utrustad med värsting-processorn X1 Ultimate. Sonys toppmodell finns även i 65 tum, men när vi fick välja tog vi naturligtvis den största!
Sony KD-75ZF9: Design och byggkvalitet
Ovan nämnda OLED-modellen AF9 sticker ut med en tunn och minimalistisk design men Sony har satsat på ett mer konventionellt utförande i ZF9. Bildpanelen med direktstrålande bakbelysning gör skärmen relativt tjock och inpackningen är till största delen gjord av plast. Sony har dock sett till att man kan dölja alla anslutningar bakom ett lock och dra kablarna ner genom fötterna. Man kan naturligtvis montera Sony-skärmen på väggen om man vill, då med hjälp av ett standard-VESA-väggfäste som av naturliga skäl får TV:n att sticka ut från väggen en liten bit.
Användning och finesser
Master-serien är en av de första modellerna som är laddad med Googles uppdaterade Android-plattform (8.0 Oreo). Den viktigaste förändringen finns på startskärmen, där det är enkelt att välja vad man vill titta på. Innehåll från appar, anslutna enheter och TV-kanaler är lätt tillgängligt och man kan själv skräddarsy startskärmen efter vilket innehåll man tittar mest på. Dessutom går det äntligen att hoppa mellan olika typer av innehåll (till exempel YouTube och Netflix) och fortsätta titta där man slutade.
Sony-skärmen har Chromecast inbyggt, så att man enkelt kan strömma innehåll från mobilen till TV-skärmen eller fjärrstyra TV:n med mobilen. Sony håller däremot fast vid samma infraröda fjärrkontroll som de har använt sig av i åratal: den är IR-baserad och kräver att man pekar den precis rakt mot TV:n. Ett stort steg ner från Samsungs läckra Bluetooth-fjärr, tycker vi.
Det är också trevligt att veta att den här stora skärmen duger bra till spel. Den har ett särskilt gaming-läge med mycket kort fördröjning på bara 18-20 millisekunder, plus väldigt reaktionssnabba, mjuka rörelser.
Bildkvalitet
Om bildkvaliteten ska vara optimal på en LCD-TV är det avgörande att den har direkt LED-bakbelysning, gott om zoner och inte minst en bra bildbehandling. På det här området var Sonys gamla toppmodell, Bravia ZD9, en av de allra bästa i klassen. Men medan föregångaren kunde skryta med hela 600 individuella LED-zoner har Sony tråkigt nog nöjt sig med betydligt färre (cirka 100) i ZF9. Tack vare sin avancerade styrning ska X1 Ultimate-processorn delvis kompensera för detta, men i praktiken tyckte vi att bakbelysningen verkade lite oexakt emellanåt.
Sony-skärmen har verkligen en kanonstark ljusstyrka. Vi blev helt enkelt bländade av sheriff Jim Hoppers ficklampa när han tar sig fram genom jordgrottan i andra säsongen av Stranger Things. Och när han byter ut ficklampan mot en fackla glöder bilden så starkt att vi nästan känner värmestrålningen mot pannan och kinderna! På samma gång stod det snabbt klart att ZF9 inte har samma ljuskontroll som Samsung Q9FN: bakbelysningen uppför sig mer ojämnt, med grövre konturer runt ljusa föremål. Vi lägger också märke till att Sony-skärmen har ett blankare frontglas som ger väsentligt större spegeleffekt än konkurrenten. Allt detta bidrar till att minska känslan av kontrast och djup i bilden, framför allt i mörka scener.
Det är dock långt ifrån utklassning. När Sony 75ZF9 ställs bredvid Samsung QE75Q9FN har den japanska skärmen minst lika bra skärpa och försvinnande lite brus. En annan ljusglimt är de supermjuka rörelserna: Sonys egenutvecklade X-Motion Clarity-bildbehandling ger ett ännu mjukare intryck än Samsungs vid snabba rörelser och panoreringar, och bevarar skärpan ännu bättre. Vilket både sportfantaster, spelare, filmälskare – alltså i stort sett alla – kommer att uppskatta.
Färgåtergivningen är också minst lika fin som hos den koreanska rivalen, med både naturliga och nyanserade färger. Det är värt att nämna att Sony förberett ZF9-modellen för ordentlig kalibrering genom att ge tillgång till mer avancerade CMS-kontroller (Color Management System).
Det inbyggda stödet för Dolby Vision innebär att utvalda serier och filmer kan visas i Dolby-formatet som ger extra dynamisk kontrast och ljusinformation. Serier som Stranger Things får helt klart ett litet lyft med Dolby Vision jämfört med vanlig HDR10.
Sony KD-75ZF9 har också ett så kallat ”Netflix Calibrated Mode” – ett särskilt bildläge som är skräddarsytt för att visa Netflix-filmer och -serier så som regissören tänkt sig. Vi såg däremot ingen väsentligt skillnad i bildkvalitet mellan detta och det vanliga filmläget.
Sammantaget är det ingen tvekan om att Sony-skärmen har en fantastisk bildkvalitet, som ger en riktigt grym filmkänsla i kombination med den stora bildytan. Ändå ska vi inte sticka under stol med att kontrasten och svärtan kunde – och borde – ha varit ännu bättre i den här prisklassen. Samsungs superpotenta Q9FN känns som den bästa totallösningen, och i våra ögon ett betydligt bättre köp.
Ljudkvalitet
Sony brukar anstränga sig för att ge sina bästa TV-apparater ett bra ljud, det är OLED-flaggskeppet AF9 ett bra exempel på. Men ZF9 verkar de ha hoppat över fullständigt. Ljudet är väldigt tunt, gällt och instängt, och håller inte alls samma klass som den gedigna bildupplevelsen. Här MÅSTE man räkna med att köpa en soundbar eller en surroundanläggning! Mer positivt är att TV:n stöder den nya HDMI 2.1 eARC-ljudreturkanalen som gör att man kan koppla in en Atmos-kompatibel soundbar, till exempel Sonys egen HT-ZF9.
Slutsats
Sonys största och bästa LCD-TV är en något udda komposition. På papperet är detta en premiummodell i Sonys eminenta ”MASTER Series”, vilket bygger upp förväntningar om en väl genomarbetad och utsökt kvalitet på alla områden. I praktiken tycker vi dock inte att TV:n riktigt gör sig förtjänt av highend-stämpeln: även om bildkvaliteten är utomordentligt läcker så når den inte riktigt upp till konkurrenten Samsung Q9FN och dess superstarka kontrast. Det tama ljudet är också en besvikelse, och inte heller byggkvaliteten eller användarvänligheten imponerar särskilt mycket. Sammantaget tycker vi inte att Sony KD-75ZF9:s prestanda riktigt motiverar prislappen.
