: LG OLED65E6V

LG befinner sig i en ganska så unik position för tillfället. De har skaffat sig ett regelrätt monopol på det som många hävdar är framtidens bildteknik. Medan Samsung, Sony och andra märken fortfarande håller sig till LCD har LG gått i bräschen för OLED-skärmar med organiska lysdioder.

OLED-tekniken har vissa tekniska fördelar genom att bildpanelen – till skillnad från LCD – inte behöver genomlysas. Varenda liten pixel är sin egen färg- och ljuskälla, vilket gör det möjligt att få en helt överlägsen kontrast. TV:n kan i princip ha full ljusstyrka i vissa områden av skärmytan samtidigt som andra är helt släckta. Sådant är nästan omöjligt att göra med LCD – även om de dyraste LCD-skärmarna med LED-bakgrundsbelysning har en viss grad av lokal ljusstyrning är de oftast begränsade till 400–500 individuella zoner med ljus, medan OLED kan arbeta helt exakt ända ner på pixelnivå.

Betraktningsvinkeln är en annan punkt: på grund av strukturen med olika skikt är bilden på en LCD-skärm märkbart mattare sedd från sidan, medan OLED bevarar bilden nästan oberoende av synvinkel. Sådana egenskaper är beroendeframkallande och har man väl vant sig vid OLED så är det svårt att gå tillbaka till LCD!

Så varför har inte OLED ”kommit igång” ännu – och om tekniken nu är så överlägsen, varför har inte fler märken börjat använda sig av den? Svaret har naturligtvis med priset att göra. Tillverkningen har fortfarande problem med hög felfrekvens och relativt låga produktionsvolymer, vilket i sin tur innebär högre priser ut till slutkunderna. Därför kommer det att ta ytterligare ett par år tills priserna kan betraktas som ”folkliga”. Vill du ha den grymmaste bildkvaliteten får du vara beredd att betala vad det kostar!

 

LG OLED65E6

Så är det med OLED65E6, LG:s första OLED-modell 2016. Den här 65-tummaren kan bli din för den nätta summan 75 000 kronor. Men då får du också en av de mest avancerade TV-apparaterna som finns på hela marknaden.

LG-skärmen är precis som förra årets flaggskepp utrustad med en OLED-panel med Ultra-HD-upplösning (3840 x 2160). Den största nyheten i årets modell är stöd för HDR-videomaterial (High Dynamic Range), vilket innebär högre kontrast, bättre ljusstyrka och större färgskala. OLED65E6 har också fått en ny version av användargränssnittet WebOS (3.0), ny fjärrkontroll och – inte minst – en läcker ny design.

Design

Man får jobba hårt om man ska göra en TV som är mycket tunnare än vad LG har lyckats med här. Den är inte mer än fyra millimeter tjock över stora delar av skärmen. I stället för att ha en traditionell ram runt TV:n har LG lagt OLED-panelen direkt ovanpå en tunn glasskiva (så kallat Picture-On-Glass). Sedan har de fått till en läcker avslutning genom att stoppa in högtalarna i en integrerad soundbar längst ner, perfekt i linje med fronten av TV-skärmen. Sedan sätts sockeln fast i botten av ljudlimpan. Definitivt ett läckert stycke industriell design!

TV:n är tunn och vacker, men har däremot lite klumpigt placerade HDMI-kontakter. De sitter så långt ut mot sidan att HDMI-kablarna lätt kan sticka ut och synas. Här kan vinklade kontakter vara ett alternativ, men det gör väggmontering ännu mer komplicerad. Högtalaren sticker också ut en del på baksidan och förhindrar montering tätt intill väggen. LG tycker uppenbarligen att den här TV:n bör stå framme!

 

Användning och funktioner

LG:s WebOS-gränssnitt är nu uppe på sin tredje version, men strukturen är i stort sett densamma som tidigare. Menysystemet styrs med hjälp av pekfjärrkontrollen Magic Remote och sorterar efter kortleksprincipen, där man enkelt bläddrar genom olika typer av innehåll. Du kan också välja att ändra ordningsföljden och låta de mest använda tjänsterna (till exempel Netflix) ligga först i raden. Systemet är lätt att bli bekant med och rankas fortfarande som ett av de mest användarvänliga på marknaden, endast slaget av Samsung och deras blixtsnabba Tizen-gränssnitt.

 

Bildkvalitet

Läcker design och användarvänlighet är bra, men de flesta som dreglar över den här TV:n gör det nog för bildkvalitetens skull. Och här visar LG omedelbart vem som är herre på täppan: bättre bild vi har helt enkelt aldrig sett!

Det är redan ett konstaterat faktum att OLED har kontrast och svärta som sina stora fördelar. Förra året fick vi se den här tekniken i kombination med Ultra-HD-upplösning, vilket gav ytterligare förbättringar och mer realism. Årets modell höjer ribban ännu mer: med äkta HDR-videomaterial får vi äntligen se vad OLED är kapabelt till!

Vi hade tillgång till en Ultra-HD-Blu-ray-spelare och kunde titta på ett antal HDR-titlar på LG-skärmen. Filmer som The Revenant med Leonardo DiCaprio är inspelade i äkta 4K-kvalitet och det ser helt magiskt ut. Öppningsscenen där indianerna anfaller lägret blir ett fyrverkeri av detaljer, action och solljus.

LG-skärmen kan få fram betydligt fler detaljer än vi har sett tidigare, även på synnerligen kompetenta LCD-skärmar som Panasonic 65DX900E och Sony 65XD9305. Både terrängen, vattnet och de mörka träden framträder tydligare, detsamma gör jägarnas väderbitna och skäggiga ansikten. Allt bidrar till att göra det blodiga dramat som utspelar sig ännu mer verklighetstroget. OLED-skärmens förmåga att variera kontrasten från scen till scen, utan störande biverkningar från bakgrundsbelysningen, ger ett fantastiskt djup och realism. Som jämförelse är bilden från LCD-skärmarna lite plattare och mindre ”levande”.

OLED mot LCD

HDR är det stora samtalsämnet på TV-fronten i år och frågan som ”alla” ställer sig är vilken typ av TV som är bäst lämpad för det nya formatet. Är det LCD med sin överlägsna ljusstyrka eller är det OLED med sin becksvarta svärta och sitt stora kontrastomfång? Med LG 65E6 och tidigare testvinnaren Sony 65XD9305 sida vid sida, tänkte vi försöka ta reda på hur landet ligger!

Det blev egentligen inga större överraskningar. Den annars så förträffliga Sony-skärmen blir fullständigt mosad av LG på områden som svärta och djup. Varje gång Marco Polo, Kublai Khan eller någon av hans underhuggare befinner sig i mörka omgivningar (och det gör de ofta!) blir LCD-bilden grå och blek, medan OLED-skärmen bevarar en kolsvart och djupskarp bild. Vi tycker nästan att det är som skillnaden mellan 2D och 3D.

LCD-skärmen har dock ett par fördelar i scener med mycket ljus. Sony-skärmen är en riktig ljuskanon och smäller verkligen till i eldslågor och andra ljusa föremål. Solljuset mellan träden i The Revenant är ett bra exempel: Här är LCD-skärmen så ljus att vi nästan måste plocka fram solglasögonen, medan det är betydligt mindre tryck i OLED-skärmen.

Även om LG 65E6 uppfyller OLED-kraven för HDR (540 nit) så är det fortfarande en bra bit upp till de 1000 nits som är kravet för LCD. Efter att ha tittat på flera filmtitlar måste vi erkänna att detta extra kraftiga ljus är en viktig del av HDR-effekten. Inte nödvändigtvis viktigare än traditionella egenskaper som svärta och kontrast, men tillräckligt viktigt för att vi helst skulle vilja ha både och. Tyvärr går det inte att få ”det bästa av två världar” ännu, eftersom OLED-panelerna har en begränsad ljusstyrka.

 

Dolby Vision

65E6 är en certifierad Ultra HD Premium-TV, vilket innebär att den uppfyller kraven för att visa HDR-video och UHD Blu-ray från sin bästa sida. LG-skärmen utmärker sig dessutom genom att stödja Dolby Vision, som är Dolbys egen HDR-standard. Till skillnad från vanlig HDR är Dolby Vision ett mer slutet system som kräver konsekvens hela vägen från mastring till signalkälla och bildvisare, inklusive licensierad hårdvara i TV:n. I dagsläget är LG den enda tillverkaren som erbjuder Dolby Vision, Samsung och resten av tillverkarna håller sig till den mer öppna HDR10-standarden.

Rent teoretiskt kan Dolby Vision vara en värdefull finess. En videoström kodad i Dolby Vision innehåller nämligen dynamiska metadata som instruerar skärmen exakt hur den ska variera ljusstyrkan från scen till scen, till skillnad från HDR10 som fastställer ett mer statiskt kontrastförhållande. Netflix stöder båda standarderna, men har en förkärlek för Dolbys version. Om din TV är kompatibel (vilket LG:s är) serveras du automatiskt Dolby Vision-strömmen.

På grund av den här automatiken har vi inte kunnat jämföra Dolby Vision med vanlig HDR på samma TV. Vi har däremot sett Marco Polo tillräckligt många gånger vid det här laget för att kunna konstatera att bilden verkligen ser läcker ut på LG 65E6! Särskilt i mörka områden är det skillnad, där lyckas LG-skärmen gräva fram fler detaljer. Vi noterade lite större skillnader i bilddynamik mellan olika scener än vad vi har sett hittills med vanlig HDR. Det är dock svårt att avgöra om detta är tack vare Dolby Vision eller OLED-tekniken.

 

Kalibrering av LG OLED65E6V

En god nyhet för oss som kalibrerar är att LG har ändrat den bländande vita menyskärmen till en mer behaglig med grå bakgrund. De har också hört våra böner om att få en mer praktisk tillgång till avancerade inställningar.

Vi kopplade LG-skärmen till vår fasta mätutrustning (Calman5-programvara och Klein K-10-ljusmätare). Det första vi ville kolla var om LG håller vad de lovar om ljusstyrkan. Och mycket riktigt: med ett vitt fönster på 10 % av skärmen lyckas LG leverera 610 nits, vilket gott och väl ligger inom HDR-kravet. Ljusstyrkan sjunker dock ganska markant i takt med att det vita området ökar: 495 nits på 18 %, 400 nits vid 25 % och ner till ungefär 150 nit med vitt över hela skärmytan. Man kan därför uppleva att LG-skärmen inte har så mycket att ”gå på” i scener med mycket ljus, till exempel skidåkning, snowboard och andra snövita aktiviteter.

LG har uppenbarligen ökat ljusstyrkan så mycket som de tycker är lämpligt, men det är inte helt utan biverkningar. Tidigare testade OLED-skärmar har haft problem med att statiska ljusa föremål, som kanal-loggor, menyer och annat, ”hänger kvar” en stund efter att bilden har ändrats. Detta är något vi även ser på 65E6V. Konturerna av de ljusa testbilderna kan anas ett bra tag efteråt, och detsamma gäller för LG:s egna menyer. Det är värt att notera att LG-skärmen har fått en särskild meny som kallas ”avlägsnande av panelbrus”. Den innehåller ett par verktyg, bland annat skärmtvättning som suddar bort ojämnheter. Man kan dra slutsatsen att LG, även om de inte vill kännas vid ord som inbränning, åtminstone har vidtagit vissa åtgärder för att motverka detta.

LG-skärmen kompenserar naturligtvis genom att avge ytterst lite ljus när det inte ska finnas något! Panelen är fullständigt släckt i svart, vilket ger en helt överlägsen kontrast.

LG har uppenbarligen gjort något med bildbehandlingen också sedan sist, för vi uppmäter tydliga förbättringar i både färger och gråskala. Om sanningen ska fram så är mätningarna exceptionellt bra redan före kalibreringen. Genomsnittlig delta-avvikelse, som berättar hur mycket bilden avviker från standarden (allt under 3,0 är godkänt) uppmättes till 2,2 före och 0,8 efter kalibrering, vilket är ett nytt rekord. Vi behövde bara göra några små ändringar i färgintensitet för att gå från dunderbra till perfekt, snörrät gråskala och färgbalans. Bra jobbat, LG!

 

Ljudkvalitet

OLED65E6V har en inbyggd soundbar som är gjord i samarbete med Harman/Kardon. Fördelen med en sådan lösning jämfört med andra TV-apparater är att högtalarna pekar rakt framåt, vilket ger ett mer direkt, mindre diffust ljud. LG-systemet gör ett bra jobb med det mesta TV-materialet och utmärker sig med klara och tydliga röster. Det finns också tillräckligt med fyllig bas för att skapa lite liv när det är dags för actionfilm eller musik. Högtalaren är ingen match för de bästa separata soundbar-högtalarna, men får klart godkänd som inbyggd TV-högtalare.

 

Slutsats

Det råder ingen tvekan om att OLED är framtidens bildteknik. LG:s OLED-skärmar har länge representerat det allra yppersta inom bildkvalitet, och med tanke på vad vi har sett hittills i år så är det ingen som kan peta ner dem från tronen – inte ens supertrimmade LCD-skärmar med HDR. Att priserna är styva är ingen hemlighet, det får vara upp till var och en att avgöra om det är värt att betala uppemot dubbelt så mycket som för en LCD. Om priset på 65E6V känns för styvt så kan det vara värt att veta att LG har två billigare modellserier (B6 och C6) på väg!