Marantz modeller i 3-serien har ett mer exklusivt utseende än tidigare, och det gäller också för SR5003. Stiliga, avrundade kanter har en elegant utstrålning.

Tre HDMI-ingångar är bra, men vi hade gärna sett en till med tanke på att allt fler apparater utrustas med HDMI-utgångar. Blu-ray-spelare, kabel-TV-mottagare, spelkonsoler och till och med datorer har HDMI-utgångar nu för tiden. Receivern fungerar som en samlingspunkt för alla komponenter man vill koppla in till anläggningen, och då kan tre ingångar lätt bli för få.

Det finns däremot en anslutning vi gillar och det är den flerkanaliga förförstärkarutgången. Den kan vara praktisk för alla som vill uppgradera med högre effekt vid ett senare tillfälle.
Menysystemet är av det välkända slaget, med vit text mot svart bakgrund. Ingen grafik, men ändå tillräckligt överskådlig.

För den automatiska högtalarkalibreringen använder Marantz Audysseys välkända system, närmare bestämt MultEQ, som mäter och kalibrerar ljudet på upp till sex platser i rummet samtidigt. Flytta bara den medföljande mikrofonen från plats till plats, så utför receivern mätningarna automatiskt. Till slut görs alla beräkningar, varpå ljudet som kommer ur högtalarna är anpassat efter rummets akustik. För musikalisk njutning i stereo rekommenderar vi dock att man använder sig av Pure Direct-funktionen. Då går signalen förbi alla digitala kretsar och ljudinställningar, så att ljudet blir så rent som möjligt.

Ljudkvalitet
Vårt referenshögtalarsystem M&K S-150 THX Ultra (som kostar 75 000 kronor) kopplas in och kalibreras. Sedan stoppar vi i Blu-ray-skivan ”Divertimenti” av Trondheimssolisterna, som har ett av de bästa ljuden vi någonsin hört på en musikinspelning. Dynamiken är brutal!

Marantz-receivern målar upp ljudbilden med hög upplösning. Fiolerna är luftiga och kontrabas och cello har en bra kropp. Det allra viktigaste i klassisk musik tas också väl tillvara, nämligen tystnaden mellan anslagen. Som på spår två, ”Playful Pizzicato”, där det spröda plockandet på fiolsträngarna markeras med stor rymd. Ljudet tycks komma från mitten av rummet, inte från högtalarna.

SR5003 har dessutom förmågan att spela riktigt högt, så man kan dra på lite utan att det låter hårt. Bra. I grund och botten verkar det faktiskt inte som om det saknas något speciellt alls. Det skulle i så fall vara att jag gärna hade haft lite mer tyngd i mellanregistret. Det saknas lite attack och tryck där, så att allting låter lite snällt. Men det är ett lågt pris att betala när det helhetliga ljudintrycket är så väldigt bra.

Med Massive Attacks klassiska album ”Mezzanine” blir vi ännu en gång förtjusta i Marantz-receiverns luftiga och trivsamma ljud. Det pålagda skivknastret på ”Teardrop” är tydligt, men så luftigt att det är genomskinligt och behagligt. Och Elizabeth Frasers sagolika, luftiga röst svävar ut i rummet. Pukorna på låt fyra, ”Inertia Creeps”, har en fin kropp och anslagen är synnerligen tydliga. Stereoperspektivet är väldigt bra, både stort och ganska så djupt.
När vi dundrar loss med filmerna är det uppenbart att Marantz vet hur man gör i hemmabion. Speciellt dialogen är mycket naturtrogen och välartikulerad. Ljudbilden omringar oss sömlöst, och när Hulken kastar stridsvagnar omkring sig låter det tillräckligt macho för att det ska kännas realistiskt. Det saknas dock en aning kraft, så effekterna blir lite hårda på för hög volym. Marantz har inte heller det fylligaste ljudet vi har varit med om, så bitvis är ljudbilden en gnutta tunn. Inte så att Hulken låter liten, långtifrån. Men det är inte ren muskelkraft som är SR5003:s största styrka. Det anade vi nästan, men vi blev ändå förvånade över hur mycket kraftigare den är än lillebror SR4003, den känns mycket större.

Slutsats
SR50003 är en receiver med precision och finess. Ljudspår återges med briljant upplösning och övertonerna är oerhört luftiga. Resultatet är en mycket stor och bred ljudbild, med fin rumskänsla runt varje instrument. Det finns bra tyngd längre ned också, där basregistret fokuserar på fin tonalitet före extrem slagkraftighet. Det finns tillräckligt med muskler för att spela högt också, även om Marantz inte har haft det som den viktigaste punkten på dagordningen.
Den raffinerade spelstilen passar bra även till film, där ljudbilden är stor och öppen och dialogen är klar som källvatten. Det är inte mycket som saknas, och det receivern saknar i kraft tar den igen med finess. Fast vi tycker att tre HDMI-ingångar är i minsta laget.

 

Också i detta test: