: Technics SU-G700

På den tiden när Technics var ett respekterat namn – och då menar jag inte bara på grund av skivspelarna – använde de många kreativa förkortningar för att berätta hur smarta ingenjörer de hade.

De gör det nu också när de bygger upp Technics-märket på nytt, efter att ha lagt ner hela avdelningen för ett par år sedan.

Skillnaden är nu att man inte hittar någon av förkortningarna på fronten, bara i broschyrerna.

I nya Technics SU-G700 finns både JENO, PPC, PWM och LAPC, som jag strax ska berätta mer om, men först en liten översikt:

Den nya integrerade förstärkaren är Technics svar på Hegel, Denon, Yamaha, Marantz och Rotel, och har både inbyggd digitalomvandlare och skivspelaringång. Det kostar ungefär lika mycket som Rotel RA-1592, Hegel H160 och Denon PMA-2500NE.

Technics-förstärkare har ingen trådlös anslutning. Inte ethernet heller, så enda sättet att strömma musik trådlöst är att koppla in en Chromecast Audio till någon av ingångarna på baksidan.

Däremot finns både skivspelaringång, flera ingångar (och även utgångar) för analoga ljudkällor samt dubbla optiska och koaxiala digitala ingångar. Och så finns det förstås en USB-ingång också.

Alla förkortningar

Förstärkarens rena linjer och upplysta VU-mätare ser väldigt mycket ut som 70-tal, men det finns som sagt inga långa rader med förkortningar på den matta aluminiumfronten. Kvalitetsintrycket är förtroendeingivande och attraktivt designat.

På insidan skiljer sig SU-G700 från de flesta av konkurrenterna genom att förstärkaren är uppbyggd med en effektivare hybrid-nätdel (Switch Mode), en så kallad switchad strömförsörjning som skiljer sig från de konventionella genom att den arbetar med en högre – konstant – switch-frekvens.

Det ska förbättra impulsresponsen, minimera brus och göra förstärkaren mindre känslig för bland annat fasförändringar. Påkostade elektrolytkondensatorer kontrollerar utgångsspänningen och PFC (Power Factor Correction) reducerar strömtoppar och högfrekvent förvrängning.

JENO Engine (Jitter Elimination and Noise-shaping Optimization) är en digital process där jitter dämpas i hela frekvensområdet genom att signalen omprocessas av en separat klockgenerator och en omvandlare för samplingsfrekvenser.

En PWM-krets (Pulse Width Modulation) optimerar processen och omkvantifieringen av signalen för att bland annat minimera det fruktade jitterbruset som kan degradera ljudkvaliteten.

Några förkortningar till

Det enda man, till viss del, kan styra själv är LAPC som kan aktiveras från fjärrkontrollen. LAPC står för Load Adaptive Phase Calibration och kompenserar för högtalarnas ojämna impedans och fasvinklar, och kan slås på och av efter att man har kalibrerat LAPC.

Håll inne LAPC-knappen tills kalibreringen börjar. Då skickas olika toner ut stötvis i högtalarna, samtidigt som förstärkaren mäter hur impedans och fasvinklar ändras. Efter några minuter är kalibreringen färdig och man kan sätta sig i favoritfåtöljen och växla mellan LAPC av och på för att ta reda på vilket man gillar bäst.

Men ljudet

Fjärrkontrollen har också en knapp som inaktivera merparten av signalbehandlingen, samt en remaster-funktion som samplar om komprimerade ljudfiler som AAC och MP3 till en kvalitet som motsvarar högupplösta filer.

Den inbyggda digitalomvandlaren (DAC) använder en batteridriven klockgenerator och stöder högupplösta musikfiler upp till 32 bit/384 kHz och de flesta ljudformat från digitala ljudkällor.

Den intressanta frågan är: märker man något av all denna teknik när musiken startar? Absolut, skulle jag vilja säga. Faktum är att jag skulle gå så långt som att säga att Technics-förstärkaren i allra högsta grad kan mäta sig med Hegels och Rotels. Det är inte lika kraftfull, varken på papperet eller i praktiken, och den är inte trådlös heller.

Men den låter förbaskat bra. Pianoinspelningar med klassisk musik och sopranstämmor låter lite tunna för min smak, men är vansinnigt välfokuserade. Sätt på Frank Sinatra eller Diana Krall så tar det inte lång tid förrän stämningen ändras. Förstärkaren är nämligen väldigt bra på att få fram atmosfären från inspelningsplatsen. Även med klassisk musik, om orkestern är inspelad i en konsertsal.

Kontrabas och trummor (till exempel The Sudans Archive på Tidal Hi-Fi) låter mäktigt och fylligt, utan några timingproblem eller tendenser till luddigheter. Genom Dynaudios små Special Forty fick förstärkaren fram gott om bas och den hade inga några problem att få fart på de stora golvstående Sonus fabers Serafino Homage i ett rum på 30 kvadrat.

En av förstärkarens styrkor är förmågan att skapa djup i musiken. Med eller utan LAPC. Man får känslan av att sitta i ett rum där man märker avståndet till artisterna på scenen, mer än med exempelvis Rotel-förstärkaren som har en ljudbild med mer begränsat djup.

SU-G700 kan ibland uppfattas som tunn i klangen, men det är bara med vissa instrument. På många områden, som fokus, detaljrikedom och kontroll, är den bättre än det mesta annat vi har testat i prisklassen. Kanske bortsett från Hegel H160 och Denon PMA-2500NE.

Ett superbra köp

Technics SU-G700 är inte perfekt, bara nästan, och ett mycket bra alternativ till integrerade förstärkare av samma klass. Många kanske föredrar dess lättillgängliga och enkla sätt att återge musiken på, få lär bestrida dess fokus och transparens, i slutändan handlar det vilka slags egenskaper man uppskattar mest. Technics är tillbaka, ingen tvekan om saken.