test: Teac NR-7CD

Försäljningen av allt-i-ett-anläggningar ökar, och folk som är villiga att betala för bra ljud vill inte heller ha stora och dominerande stereoanläggningar. Om tillverkarna ska kunna övertala folk att inte nöja sig med ett par billiga trådlösa högtalare så duger det inte att komma med många och stora stereokomponenter som alternativ. Hur välljudande de än är. Därför noterar vi nu en växande försäljning av förstärkare som kan många olika saker, inklusive strömma musik direkt från internet.

Teac NR-7CD är en sådan. Jämfört med andra allt-i-ett-förstärkare, till exempel den smidiga Naim Uniti Nova, så är den här retro-liknande förstärkaren ganska så stor, fast å andra sidan har den även en CD-spelare inbyggd. Så här behöver du bara högtalare för att få tvättäkta hifi-ljud i vardagsrummet. Förutom musikströmning och avspelning av högupplösta filer har Teac tagit Bluetooth på allvar. Om du har en modern Android-telefon av det dyra slaget så finns det en god chans att den stöder Sonys LDAC-kodek, vilket även finns i Teac-förstärkaren. Då får du äkta, okomprimerad CD-kvalitet via Bluetooth. Dessutom finns digitalingångar om du skulle känna ett behov av att koppla in andra saker, till exempel TV:n. Det enda vi saknar är en USB-DAC-ingång.

Gediget byggd

Med en prislapp på 40 000 kronor måste förstärkaren ha ljudkvaliteten i behåll och mer än så. Den något blygsamma effekten 2 x 60 klass D-watt i 8 ohm tillfredsställer antagligen inte ljudtrycksfanatikerna, men andra som vill njuta av musiken på en behaglig lyssningsnivå – och kanske lite högre än så – bör kunna få sina drömmar uppfyllda av Teac.

NR-7CD är gediget konstruerad, med borstad aluminium och snygga, avrundade sidopaneler. Teac visar att de inte har glömt sitt förflutna som bandspelarmärke genom att placera ett par analoga VU-mätare på fronten, med visare som viftar i takt med musiken.

Nätverksfunktion

Förstärkaren har inte wifi inbyggt utan måste anslutas till nätverket med ethernet-kabel. Min MacBook Pro hittade den direkt som trådlös AirPlay-källa. Audirvana gjorde detsamma, men det programmet borde också ha identifierat den som en DLNA-källa, vilket jag inte lyckades åstadkomma. Då hade jag kunnat spela högupplösta filer – även DSD och MQA – direkt genom luften från min Mac. Man kan fortfarande spela alla sina filer, fast bara med ”normal” ljudkvalitet – vilket också låter väldigt bra.

Det ingår en fjärrkontroll till förstärkaren, men lösningen på strömningstrasslet är att ladda ner Teac HR Streamer som styr förstärkaren från mobilen. Då kan jag logga in på mitt Tidal-konto och lyssna på musik i både CD-kvalitet och högre Master-kvalitet. Högupp­lösta musikfiler på USB-minne eller hårddisken kommer jag också åt i appen. Problemet är att jag hatar den. Det är oöverskådligt att bläddra genom alla Tidal-listorna och namn på låtar och artister står i en liten ruta med ont om plats för alla tecken. Långa låttitlar ser man bara början av och appen är så oöverskådlig att jag sällan orkar använda den. Då föredrar jag Tidal-appen i mobilen och skickar musiken till förstärkaren via AirPlay, eller så kör jag med Spotify-appen.

Den extra höga ljudkvaliteten är liksom inte värd besväret. Men eftersom förstärkaren även har DLNA kan man använda tredjeparts-appar.

Mycket är förlåtet

När jag struntar i appen och i stället använder NR-7CD som en förstärkare med inbyggt AirPlay och Spotify Connect blir intrycken mycket bättre. Oavsett om musiken kommer från CD eller spelas från Tidal via AirPlay så är den både luftig och upplöst. Elizabeth Frasers röst i Massive Attack-klassikern Teardrop är mjuk och svävande genom referenshögtalarna Audiovector SR3 Arreté Raw Surface och Teac-förstärkaren placerar henne i en stor och luftig ljudbild, med tydligt markerat percussion och en spröd och skön cembalo.

Bäst rytmik får man för övrigt genom att stänga av uppsampling, och jag föredrar att ställa digitalfiltret till Short Delay Slow, som låter mest musikaliskt i mina öron.

Teac har kontroll över basregistret också, det levereras med snabba och bestämda rytmer. Bastrumman och basgitarren är ganska brutala saker ihop när man spelar högt, men här avslöjar förstärkaren sina aningen begränsade strömreserver. Det blir lite platt där nere jämfört med Naim Uniti Nova som har betydligt mer att gå på och ännu bättre rytmik i basregistret. Fast då kostar Nova 12 000 kronor mer och saknar CD-spelare, så det skulle bara fattas annat.

Den integrerade förstärkaren Hegel Röst har ungefär samma effekt som Teac NR-7CD och både AirPlay och DLNA inbyggt. Ingen CD-spelare, men priset är bara hälften av Teacs. Hegel har bättre kontroll över rytmerna och ska man vrida upp Eminem eller Drake med hård och tuff bas så har Röst större kraftresurser. Den låter prydligare också. Teac låter däremot mjukare och finare, och har ett slags x-faktor som är beroendeframkallande.

Hegel har en USB-DAC-ingång av mycket hög kvalitet, en sådan lyser med sin frånvaro i NR-7CD. Man kan liksom inte bortse från att Hegel Röst är ett bättre köp, även om Teac har stoppat i en CD-spelare i sin förstärkare.

Slutsats

Med så många äss i rockärmen är Teac NR-7CD en förstärkare som bara behöver högtalare, sedan har man en fullt fungerande anläggning. En mycket välljudande anläggning.

Ljudkvaliteten är oerhört hög. Musiken låter mjuk och upplöst, i en stor och luftig ljudbild. Det saknas bara lite kraft och baskontroll för att verkligen träffa huvudet på spiken. Men digitalingången är toppen och hörlursuttaget låter mycket bra.De extra funktionerna, som CD-spelare och nätverksfunktionalitet, är praktiska. Mobil-­appen är däremot inte imponerande, vi föredrar att hellre använda AirPlay- och DLNA-funktionen. Hade det funnits en USB-DAC-ingång så hade allt varit smidigare.

Förstärkaren är bra, men du får mer för pengarna med en integrerad för 20 000 kronor och en bra separat CD-spelare.