Självaste anfadern till CD-formatet har många seriösa High End-CD-spelare på sitt samvete. Många av dem var på sin tid det bästa man kunde spela CD-skivor på, men långtifrån de dyraste. Allra finast var Sonys gedigna och påkostade ES-spelare, som på senare år även kunde spela SACD – CD-formatet som aldrig blev någon succé men som faktiskt innehåller musik i surround.
Men det var länge sedan Sony brydde sig om att bygga CD-spelare med ES-kvalitet. Den senaste var SCD-XA9000ES som vi testade för sex år sedan och som kostade mer än 30 000 kronor.
Den kostar hälften så mycket som sin föregångare, och även om den saknar de sex analoga ljudutgångarna som gav surroundljud – från de få SACD-skivor som har sådant – så spelar den både CD och SACD i två kanaler och överför ljudet via obalanserade eller balanserade utgångar på baksidan. Allt detta för 20 000 kronor alltså, vilket framstår som ett fynd. XA5400ES är nämligen en av de mest intressanta spelarna i klassen, och då tänker jag inte främst på HDMI-utgången, utan på ljudkvaliteten.
Total klarhet
XA5400ES påminner på många sätt om svunna tiders ES-spelare från Sony. Men det är mitt bestämda intryck att den låter friskare, luftigare och spänstigare rent dynamiskt, än vad jag minns av föregångaren. En liten djupdykning i arkivet bekräftar vad jag mindes från den gamla XA9000ES, och det är ingen tvekan: Detta är en bättre spelare på alla sätt, och för halva priset verkar den här comebacken vara rena rama fyndet.
Musiken klingar så luftigt och fritt att den är en fröjd att lyssna på. I klassiska inspelningar stortrivs stråkar och träblåsinstrument med Sonys genomskinliga klang. Spelaren breder ut en färgrik ljudbild som har ett oerhört exakt fokus, och lyckas få fram nyanser i klangfärger som gör musiken ännu mer intressant. Man blir sittande och njuter av musiken, inte av ljudet utan av musiken, och även om stråkar återges härligt rent och kristallklart så stortrivs spelaren lika fint med tyngre inspelningar. Du kan förvänta dig en stram och välkontrollerad återgivning av trummor och bas, och gott om potens. Den dynamiska kontrasten är nämligen enastående tjusig.
XA5400ES låter öppen och detaljerad, utan att vara plågsamt analytisk, och fokus har en kirurgisk precision i ljudbilden utan att låta vasst. Och den har en total dynamisk kontroll, utan att låta tråkigt. Sony-spelaren påminner mycket om den mer än dubbelt så dyra Esoteric X-05 i detta hänseende, och den låter stramare och mer fokuserat och neutralt än Yamahas lysande CD-S2000. Som jämfört med Sony-spelaren har lite mer värme och glöd i klangen från stora instrument.
Om musiken är spröda Mozart-kompositioner, tilltufsad Neil Young eller Keith Jarrett trio live från Montreux 2001, spelar ingen roll. I Mozarts berömda klarinettkonserter hör man ljudbildens djup tydligt, och stråkarna och klarinetten står i stark kontrast mot varandra. Presentationen av ljudbilden ger visserligen inte samma panoramakänsla som den fyra gånger så kostsamma McIntosh MCD500 briljerar med, men skillnaden är inte astronomisk.
Gamla hjältar som Neil Young låter föryngrande fräscht och samtidigt tillräckligt hårt för att högerfoten ska börja stampa takten. SACD-versionen av Bob Dylans ”Man in the Long Black Coat”, från albumet Oh Mercy, låter större och djupare än CD-utgåvan, där ljudbilden känns mer som 2D än 3D. Liveinspelningen med Keith Jarrett låter just live. Pianot saknar lite av det klangdjup som hörs med McIntosh MCD500, men rumsklangen är så hörbar att den ger livekänslan man saknar så intensivt när man lyssnar på billigare spelare.
Slutsats
Sonys färskaste ES-spelare är unik, inte bara för att den har ljudöverföring via HDMI, utan för att den tar ner High End-ljud till en prisklass där vi inte är bortskämda med så hög ljudkvalitet i två kanaler. SCD-XA5400ES förtjänar dessutom en bättre förstärkare än Sonys egna flerkanalsförstärkare, för ljudkvaliteten är klart högst när man använder de analoga och balanserade utgångarna. Då låter den som om den kostar dubbelt så mycket. Så bra är den.