TEST: Sony KD-85XH9505

Tillsammans med Panasonic brukar Sony traditionsenligt ge den mest exakta färgåtergivningen direkt ur kartongen, vilket praktiskt taget eliminerar behovet för kalibrering. Jag kan avslöja med en gång att det även gäller den enorma 85-tummaren som jag har fått in för test, 85XH9505. Den största modellen i Sonys bästa LCD-serie 2020. Med äkta, direkt LED-bakbelysning som ger den bästa utgångspunkten för att återskapa den bästa svärtan och den mest naturtrogna bilden som LCD-tekniken kan erbjuda.

Nackdelen med Sony har tidigare varit att de har legat efter Samsung och LG när det gäller användarvänlighet och smart-TV-funktioner. Men på senare tid har Android-operativsystemet blivit allt bättre, vilket jag lade märke till när jag testade den briljanta Philips OLED984.

Hey Google!

Eftersom Google-assistenten är inbyggd direkt i TV:n kan du prata med Sony XH95 när den är påslagen. Säg bara ”Hey Google!” eller ”Okej Google!” och prova dig fram med olika kommandon. Fast det är klart, fjärrkontrollen är mycket bekvämare i de flesta fall. Rösten kan däremot vara käck att ha om du till exempel vill visa bilden från din smarta ringklocka eller övervakningskamera när det händer saker utanför dörren. Eller när du vill Google att sätta en timer som räknar ner till när popcornen är klara …

TV:n stöder även Amazon Alexa och Apple Homekit, och kan alltså ingå i många olika smarta hem.

Quantum Dot

Om du trodde att Samsungs och TCL:s QLED-teknik var unik så är den bara en av många varianter på färgfilter med så kallad quantum dots-teknik. Eller kvantprickar. LG kallar sin teknik för nanoLED och Sony har sin Triluminous. Givetvis måste det vara något som är svårt att uttala …

Konceptet går ut på att använda färgfilter av ett halvledande material, med pyttesmå hål – kvantprickar. Materialet återger den färg vars våglängd exakt motsvarar hålens dimension. Rött har det största hålet, blått minst. Vi snackar nanostorlek, eller ungefär 1/10 000 av tjockleken på ett hårstrå. Pytte, med andra ord …

Fördelen med den här tekniken är att man undviker färgblödning, eftersom färgfiltret helt enkelt inte kan återge våglängder (färgnyanser) mellan primärfärgerna. Resultatet är mycket renare färger än med ett vanligt pigmentfilter.

En trevlig bieffekt är att färgerna inte försämras med tiden, eftersom det inte är fysiskt möjligt för våglängderna att ändras under TV:ns livstid.

Användning och finesser

När det gäller användarvänlighet är det värt att tänka på att 85 tum är stort. Väldigt stort. Onekligen tufft och stiligt – och synnerligen underhållande – men också krävande att jobba med. När du väl har forslat hem din XH95 MÅSTE ni vara två personer för att ställa upp den!

Fötterna på Sonys TV skruvas fast på baksidan med en skruvdragare. De pekar utåt och behöver en ganska bred bänk. De kan inte vändas och peka inåt, eftersom det är meningen att man ska få plats med en soundbar mellan dem. Till exempel HT-ZF9.

Ny fjärrkontroll

Fjärrkontrollen, som var ny i fjol, är en läcker historia med borstad metallfront och knappar som ger en fin känsla. Den är IR-baserad, vilket kräver att du pekar den mot TV:n. Men den ger ändå en premiumkänsla som passar priset.

XH95 kör den senaste Android-versionen som användargränssnitt. Det har blivit mycket överskådligt och har nu alltså inbyggd röststyrning.

Startmenyn ger snabb tillgång till de olika apparna samt genvägar till dina favoritkanaler, plus ger rekommendationer som bygger på vad du brukar titta på.

Sony har förnyat menyn med bildinställningar, nu kan du lägga in inställningarna du vill ha i en snabbmeny. Så att du kommer åt dem så snabbt som möjligt, om du är som jag och vill göra små justeringar titt som tätt.

Artificiell intelligens

Som alla andra i år använder Sony konstgjord intelligens och deep learning för att skala upp lågupplöst bild till 4K och bevara detaljerna, samtidigt som artefakter minimeras. Det funkar och bör användas. Men för äkta 4K-material föredrar jag minsta möjliga bildbehandling.

Netflix Calibrated Mode

Genom att välja Netflix-kalibrerat är du garanterad optimal bild med Netflix. Sony har kalibrerat TV:n så att den ser ut som referens-OLED-skärmarna som används av studiorna. Där priserna ligger på uppemot 500 000 kronor för en 31-tummare …

 

Använd filmläget annars

För andra ingångar och appar gjorde jag en snabb koll med X-Rite i1 och upptäckte att filmläget med Custom 1-färgkalibrering hade helt korrekt vitpunkt direkt ur kartongen.

Med Dolby Vision-innehåll på Netflix använde jag Dolby Vision Dark när jag tittade i mörker och Dolby Vision Light med lamporna tända. Dark är samma bild som är avsedd att finnas på bio (fast bättre, du får inte den här HDR-effekten på svenska biografer!), men det är så ytterst sällan man sitter i fullständigt mörker och tittar på film och TV att Dolby Vision Light används oftast. För att få fram detaljerna i skuggiga områden.

Du kan också ställa in TV:n så att den automatiskt anpassar sig efter ljusmängden i omgivningen, men hur praktiskt det än är så föredrar jag att välja det själv.

Bildkvalitet

Det finns mycket mer man kan säga, till exempel att skärmen har lite reflektioner från rummet. Men ingenting är viktigare än bildkvaliteten. Som helt enkelt är exemplarisk. Och när man målar upp en sådan bild på en 85-tums skärm så har man nästan inte lust att släppa TV:n med blicken. Den är så fängslande att jag sitter och bara gapar de första minuterna. Jag önskar verkligen att jag hade plats för den här på väggen hemma!

Under testandet hade jag Sony-TV:n bredvid Samsungs 82-tummare Q70R och LG:s 77-tummare C9, båda 2019-modeller. Sonys färgåtergivning var mycket lik LG:s. Eftersom båda är korrekta.

Detta betyder verklighetstrogna och vackra färger på film, där ansikten får djupa men riktiga hudtoner.

Ingen banding

Ett problem som många TV-apparater har är så kallad banding i färgövergångar. Det är enkelt att se i exempelvis bilder av himlen i en solnedgång. Där det ska övergå mjukt från den gula solen mot gul till rödaktig bakgrund, som sakta men säkert glider över till blått, då är det många TV-apparater som visare detta med för grova färgsteg. Vilket gör att himlen nästan återges som lagren i en lök som delats på mitten.

Detta är något som alla har jobbat hårt med, inte minst Sony. Sony löser problemet genom att uppgradera 8-bitars och 10-bitars video till 14-bitars, med resultatet att banding praktiskt taget inte existerar alls på HX95.

Om lokal dimning

Genom att använda lokal dimning i de mörkaste scenerna ser man massor av detaljer i skuggiga områden som man annars inte skulle ha sett på LCD-skärmar. Åtminstone inte om man vill behålla den djupa svärtan. Här får man det bästa av två världar, och med ljuset tänt i rummet är det svårt att se några nackdelar jämfört med LG:s OLED-TV från 2019 som står bredvid. Bortsett från betraktningsvinkeln, som har blivit oerhört bra hos Sony (mycket bättre än Samsung Q70R), fast inte helt på samma nivå som OLED som är snudd på perfekt i detta avseende.

Det är när man släcker ljuset i rummet som man börjar se var OLED drar ifrån. Inte alls i samma utsträckning som tidigare, för svärtan på Sony-TV:n är riktigt bra. Men precis som på Samsungs QLED ser man att bakbelysningen jobbar lite fram och tillbaka i takt med innehållet i de mörkaste scenerna. Och man ser också en del fall av överdimning, där de små nyanserna i det allra mörkaste gror igen. Till exempel skuggorna i grenar och bark på marken i en mörk skog i månsken. På LG:n ser man alla de mörkaste detaljerna intakta, medan några av dem försvinner i svart på Sonyn. Den är fortfarande markant bättre än Samsung Q70R på det här området. Med andra ord är Triluminous minst lika bra som QLED.

Du kan stänga av lokal dimning, men då tappar du också den djupa svärtan. Jag skulle ha behållit den påslagen, det är inget problem. Man måste bara veta att LCD fortfarande har en bit kvar till OLED.

Ljusstyrka

Området där Sony krossar LG är ljusstyrkan. Medan Samsung Q70 och LG C9 uppfattas som ungefär lika i ljusstyrkan så är Sony markant mer ljusstark. Det ger speciellt bra utdelning i ljusare scener, och HDR-effekterna trycker till ordentligt. Detta skapar en extra bra känsla av djup i bilden.

Rörelser

När det gäller Sony och rörelser så föredrar jag fortfarande att se filmer så som de spelades in, utan att TV:n slätar ut rörelser. Men TV-sändningar med snabba rörelser – framför allt sport – är en dröm att titta på med ”Motionflow” aktiverat. Särskilt fotboll vill man aldrig titta på utan igen!

Sedan i fjol året har nivåerna Smooth, Standard, Clear och True Cinema slagits ihop till Auto. Då analyserar TV:n bilden och optimerar den därefter. Du kan också välja Custom och sedan göra manuella inställningar.

Artefakterna är färre än tidigare och kan inte längre påstås ligga på irriterande nivåer. Undantagen är till exempel när en cyklist eller löpare passerar ett staket eller något annat kantigt mönster, då kan det uppstå konstiga artefakter – till exempel ett slags gloria runt personen. Men det är i mindre utsträckning än tidigare. Jag har inga problem med Motionflow som det ser ut nu.

Ljudkvalitet

Till sist ett par ord om ljudet i XH95. Här når Sony inte upp till Samsungs eller LG:s bästa TV-apparater. För att inte tala om Philips-modellerna med ljud från B&W!

Sony har faktiskt försökt sig på något coolt här, med något de kallar för Acoustic Multi-Audio. De har hämtat inspiration från OLED-skärmarna där magnetiska aktivatorer förvandlar hela bildpanelen till högtalare. Och att ljudet därför kommer från hela ytan, uppdelad i vänster, höger och center. I de tjocka LCD-modellerna får man lösas det på ett annat sätt och ha vanliga högtalarelement. När det gäller XH95 har Sony satt två diskantelement högt upp, vilket höjer ljudet jämfört med vad som är möjligt om man enbart har elementen på undersidan. Och detta funkar fint, ljudet kommer från hela bilden och dialogerna kommer mer från där ansiktena faktiskt är placerade på skärmen.

Det är själva ljudkvaliteten jag inte gillar. Det låter tydligt med röster, men är tunt och engagerar inte med film. Det låter ganska metalliskt ibland, så här är det bara att köpa en soundbar eller – allra helst – en anläggning.

Det duger inte alls att ha en 85 tum stor bild och sedan sitta och lyssna på ljudet som är inbyggt i TV:n.

Slutsats

Sony KD-85XH9505 är ett praktexempel på vad LCD-tekniken kan leverera när den är som bäst. Även om vi bortser från hur ultraläckert det är med en 85-tums TV-bild är detta förmodligen den bästa bilden vi har sett från 4K-LCD hittills. Med både djup svärta, drösvis av detaljer, ytterst få artefakter samt HDR-effekter med riktigt tryck i!! Lägg till en nästan helt perfekt färgåtergivning så finns det ingen anledning att inte ha den här TV:n högt på önskelistan.

Smart-TV-funktionerna har blivit mycket bra och användarvänligheten likaså. Bildinställningarna är lättare än någonsin att komma åt i en särskild snabbmeny.

Det finns två saker du måste ha, förutom själva TV:n: du behöver plats och du behöver ett ljudsystem.