De senaste åren har intresset för airfryers växt snabbt och det är idag en av storsäljarna i vitvaruhandeln. Det gör att fler och fler ger sig in i kampen om köparna, vilket gör valet svårare för den som aldrig använt en. I det här testet ska vi försöka reda ut vad man kan ha dem till, vad de inte passar för och vad man ska titta efter när man väljer i butiken.

Philips introducerade sin Airfryer-produkt 2010 och termen har nu blivit synonym med produktgruppen oavsett vilken tillverkare den kommer från. Själv har jag ägt en sådan de senaste två åren och använder den nästan dagligen. Jag har även hängt i diskussionsforum på nätet för att få tips, se vad folk undrar och hitta recept. Därmed har jag lärt mig undvika fällorna men också hittat många bra oväntade tips.

Är det en fritös?

Märkligt nog går reklamen ut på att man kan ”fritera utan olja”, men det är inte bara osant utan gör apparaten en otjänst. Fritera kan man bara göra i olja. En airfryer är en mycket effektiv varmluftsugn. Det gör visserligen att man kan tillaga fryst pommes frites med bättre resultat än i en vanlig ugn, men friterade blir de inte.

Anledningen till att den är bättre än en vanlig varmluftsugn är en kombination av den mycket mindre volymen och en mycket effektivare uppvärmning. Här blåser luften direkt på maten från ett värmeelement bara en decimeter bort. Det finns ingen stillastående luft, inga virvlar eller plåtar i vägen. Jämn och snabb tillagning med andra ord.

Vad kan man laga i den?

Ett av de vanligaste användningsområdena för en airfryer verkar vara att tillreda fryst potatis, och i synnerhet pommes frites. Där är vårt tips för att undvika sladdriga fries att köpa sådana som friterats en gång innan de frysts. Då får man perfekt krispiga fries utan att behöva hålla på och spraya dem med olja innan tillagning.

I övrigt kan man bara utgå från sina vanliga ugnsrecept. Kycklingvingar, bacon, korv, fisk, gratänger, rotgrönsaker, muffins är alla exempel på rätter som passar bra för en airfryer. Mer oväntat är att om man bara kan dra ner värmen tillräckligt går det jättebra att torka frukt och svamp i den.

 

Måste man ha speciella tillbehör?

Inte alls. Så länge dina vanliga ugnsformar får plats i korgen så går det bra att använda dem. Visst finns det speciella tillbehör från tillverkarna som är anpassade för deras apparater, men det är inget man måste springa och köpa direkt.

Det finns också tillbehör som vi inte alls begriper oss på. I forumen ser vi inte sällan att folk lägger papper på gallret för att det ska bli lättare att göra rent. Men då täpper man ju till luftflödet och har förvandlat sin effektiva airfryer till en vanlig dum ugn. Obegripligt. Däremot kan man absolut lägga folie i botten av skålen, under korgen, om man vet att det kommer droppa och riskera att bränna fast.

 

Hur väljer jag rätt airfryer?

Ärligt talat kan de allra flesta modeller laga mat bättre en vanlig varmluftsugn. Skillnaden är inte natt och dag mellan olika tillverkare. Det vanligaste felet folk gör är att köpa en för liten modell. Så fort man upptäckt hur praktisk den är vill man snabbt börja göra fler rätter och då är det irriterande när man upptäcker att de inte får plats.

Annars är det saker som hur effektiva de är och om de håller den inställda temperaturen. Något som är svårt att själv lista ut, men det får man svar på i vårt test. Samt naturligtvis handhavandet. Finns det smarta snabbprogram och funkar de bra? Under testets gång blev vi förtjusta i att ha en app, då det ger mångdubbelt fler snabbval och recept, samt att man slipper springa och titta hur lång tid det är kvar.

Man bör också ta hänsyn till ljudnivån. En airfryer som gör att man måste skrika till varandra i köket kommer inte att bli långvarig. I testet varierade ljudnivån på produkterna 51–67 dB. Det kanske inte verkar så mycket, men 10 dB skillnad upplevs som dubbel så högt. 50 dB är ljudnivån på ett kontor, 60 dB ett normalt samtal. Över det måste du alltså höja rösten för att prata med någon.