Vikt kan vara ett otroligt känsligt och laddat ämne. Men, och detta är ett stort men: Vi lurar ju bara oss själva om vi förnekar att fetman och ohälsan ökar och att det faktiskt innebär stora risker för individen. Risker i form av sjukdom och begränsningar i rörlighet.
Att istället bli medveten om vad det är som väger i din kropp och hur din kroppssammansättning ser ut kan hjälpa dig se trender och förändringar över tid. Oavsett hur du ser ut eller vad du har för mål kan en smart personvåg hjälpa dig att få koll och följa din utveckling.
Hur fungerar det?
Metoden som används för att få fram själva mätvärdena är BIA (Bioelektrisk ImpedansAnalys) som är en vetenskapligt erkänd metod för att mäta kroppens sammansättning och som kan få fram fördelningen mellan fett, vätska och kroppscellmassa (främst muskler).
Det som händer när du ställer dig (barfota) på vågen är att en svag elektrisk puls skickas upp genom dina fotsulor. Värdena baseras på den hastighet med vilken den elektriska strömmen färdas genom kroppen. Kroppsfett har till exempel större motstånd (impedans) än fettfri massa. Pulsen är inget som känns och är ofarlig. Däremot ska du inte använda en sådan våg om du har pacemaker eller är gravid.
Hur adekvata är värdena egentligen?
Från början var min tanke att bara väga mig, använda appen och utgå från det. Men ju längre in i testet jag kom desto mer förvirrad blev jag av de värden som presenteras för mig. Min fettprocent gick till exempel från att vara 25,1 % på en våg till 33 % på en annan. En deltagare uppgav att jag hade grymma 44,23 kg muskler medan en annan angav 21,6 kg.
Här insåg jag såklart att detta test behöver en referens för att bli relevant på riktigt. Så för att stilla min egen nyfikenhet och få en referens att jämföra med, valde jag att boka in en InBody-mätning på K3H, som är ett testlabb som ligger i Karlskrona. Jag tänker att den mätningen bör vara så nära ”sanningen” som möjligt. Väl där får jag förklarat för mig att det finns en Golden standard som grundas på DXA-mätningar som är en rejält avancerad bentäthetsmätning. Den InBody 720 som jag mäts med har 98 % noggrannhet i jämförelse med DXA-mätning, så närmare verkligheten än så kommer jag nog inte just nu. Dessa värden blir därmed min referens i detta test för att se hur pålitliga dessa vågar faktiskt är.
Och som du vet vid det här laget – ingen smart produkt utan app. I appen är tanken att du ska kunna utläsa din kroppssammansättning och över tid ska du kunna se hur, eller om, det sker förändringar som gör att du kan behöva förändra ditt levnadsmönster. Om du vill.
Dessutom ska helst appen vara användarvänlig, tydlig och informativ.
Beurer BF 980 WIFI
Rak och tydlig
Deltagaren från Beurer är ensam i testet om att ha fysiska knappar vilket gör att man som användare faktiskt inte är bunden till en app. Bra start!
Huawei Scale 3
Pålitlig och prisvärd
Med tanke på prislappen är inte förväntningarna så höga. Men av erfarenhet vet jag att Huawei brukar överraska.
Garmin Index S2 Smart Scale
Stabil och användarvänlig
Testets största och dyraste våg kommer från Garmin. Appen är, som alltid, Garmins starka kort. Men här verkar det ändå som om de har missat en viktig ingrediens.
Xiaomi Mi Body Composition Scale 2
Inget att lita på
Xiaomi ställer upp med testets billigaste smarta personvåg. Priset behöver inte alls vara en indikation på att något är dåligt. Men i vissa fall är det just det.
Withings Body Smart
Tro inte på precis allt du ser
Testets mellanprisvåg kommer från Withings. Här får du nöja dig med att appen inte finns på de nordiska språken och vissa av mätningarna är riktiga glädjemätningar.