Schweiziska Jura har under många år varit ett fast inslag i premiumsegmentet för helautomatiska espressomaskiner. Jura Z10 är inte företagets dyraste modell, men den större Jura GIGA 10 är, som namnet antyder, absurt stor och riktar sig snarare till arbetsplatser än till hemmakök. I praktiken är Z10 toppmodellen för hemmet.

Designen är konservativ och materialen är av högsta klass. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt de områden som man ofta rör vid. Metallytan är tjock och locket till bönbehållaren är tungt på ett bra sätt. Vattentanken är behagligt upplyst av ljusblå lampor och magneter håller locket på plats. Detta ger en känsla av gammaldags lyx när man använder maskinen. Det tar ca 43 sekunder att värma upp och rengöra maskinen innan man kan brygga dagens första kopp kaffe.

På utrustningsfronten är Z10 också mer konservativ än sina konkurrenter i grupptestet. Man får bara en bönbehållare och det finns ingen koppvärmare här. Om man inte gillar att sticka mjölkslangen direkt i kartongen måste man betala extra för en mjölkbehållare. Det finns bara en mjölkventil, så om man vill göra två koppar kaffe på en gång måste den ena vara svart. Man får en känsla av att de pengar man har betalat för maskinen har lagts på något helt annat än all den utrustning man får hos konkurrenterna. Och det har de. Men mer om det när vi kommer till espresson.

Bra där det räknas

Jura Z10 har både en 4,3-tums pekskärm och en metallratt. Om man inte är intresserad av skärmen kan man använda hjulet för att bläddra igenom de tillgängliga recepten. Maskinen visar även bara de recept som är möjliga att göra. Så om det inte finns någon mjölk ansluten och bönbehållaren är tom kan man bara välja hett vatten för te.

Om man däremot använder pekskärmen möts man av ett gränssnitt som verkligen inte är det senaste inom användarupplevelse. Bilderna är fantastiska, men skärmen är både mycket känslig och väldigt långsam. När man försöker bläddra i menyerna slutar det ofta med att man råkar trycka på ett kaffe, som maskinen sedan börjar brygga.

Som med de andra maskinerna i detta test har man möjlighet att skapa sina egna recept och även samla dem på startsidan. Menyerna är gammalmodiga och det är inte alltid självklart hur man ska hantera maskinen. Ibland måste man använda ratten, ibland skärmen. Man behöver manualen för att tyda symbolerna första gången. Till exempel är de fyra konstiga fyrkanterna högst upp vägen till menyn där du väljer Cold Brew, dubbel espresso, samtidig bryggning av två koppar kaffe och användning av malet kaffe. Sätt dina fem favoritrecept på förstasidan så snart som möjligt så att du slipper bläddra i menyerna.

Anpassningsupplevelsen är å andra sidan en dröm. Man kan ställa in mängden kaffe, vatten, mjölk och mjölkskum separat från varandra. Det är så det ska vara! På så sätt kan man skapa en perfekt espressosmak och sedan använda samma inställning i alla sina recept. På så sätt blir kaffet gott oavsett hur man dricker det. Det är enkelt att ändra mängd och typ av mjölk, och man har till och med kontroll över temperaturen på mjölken och mjölkskummet. När man brygger sitt kaffe har man ett kort tidsfönster för att ändra receptet. Det är praktiskt om man till exempel har tagit en mindre kopp än vanligt och vill stoppa mjölken tidigt. Jämfört med konkurrenterna i grupptestet är Jura Z10 den enklaste att få ut det mesta av. Den lever snabbt upp till sin potential.

Meningslös app

Hela poängen med en dedikerad app är att göra livet enklare för användaren. Tyvärr gör Juras J.O.E.-app inte det. För det första kan den ENDAST anslutas till en 2,4 GHz internetanslutning. Om ens Wi-Fi inte är uppdelat i både 2,4 och 5 GHz kan man helt enkelt inte ansluta den. Det var ganska irriterande att behöva gräva fram routern bakom bokhyllan, ta en bild av adminkoden, navigera till routerns inställningar och sedan dela upp nätverket med två olika namn. Det är inte något jag någonsin har behövt göra tidigare för att ansluta en app till en kaffemaskin!

Men när man väl har anslutit J.O.E.-appen har man tillgång till samma kaffeinställningar som om man använde skärmen. Man kan dock inte starta maskinen från telefonen, eftersom anslutningen sker först när man har startat maskinen. Det finns inte heller några unika funktioner som låses upp när man använder J.O.E., så det är svårt att se vad poängen med appen är. Man kan naturligtvis lägga till kommandon som ”gör espresso” till Siri, men först efter att man har startat maskinen, väntat på att rengöringsfunktionen ska bli klar och sedan förberett koppen. Och då kan man ju lika gärna trycka på skärmen som man ändå står framför! Allt som allt den sämsta appen i testet.

Imponerande espresso

När det är dags att brygga kaffe blir det plötsligt tydligt varför Juri Z10 är så dyr. Den gör nämligen en fantastisk espresso. När Z10 är perfekt inställd ger den en något fylligare och mer nyanserad smak än Delonghi Maestosa, och mycket bättre än Siemens EQ900. Texturen är utsökt och fyllig, och den får fram massor av smaker av fikon, apelsinskal och choklad ur bönorna från Kaffedepartementet. Och den goda smaken lyser igenom i en americano eller cappuccino. Jura Z10 var den klara vinnaren i det jämförande smaktestet mellan de tre helautomatiska maskinerna. Skillnaden mellan Z10 och Maestosa är mycket liten, men Z10 är mycket enklare att ställa in, vilket också innebär att det är lättare att träffa rätt. Skillnaden mellan Jura Z10 och Siemens EQ900 är stor, Z10 har både mer och bättre smak samt en överlägsen textur. Som helautomatisk maskin kan Z10 inte göra en lika koncentrerad och intensiv espresso som Sage The Oracle Touch. Men den kommer nära, och det är gott om smak!

Även de billiga bönorna från Lavazza förvandlades till en fyllig och rund espresso. Även om de inte smakar lika intressant som de dyra bönorna, får Jura Z10 ut mycket smak ur dem och lämnar inte onödig bitterhet eller syra i ditt kaffe. Kort sagt, den fick de billigare bönorna att smaka mycket dyrare än vad de är. En latte levereras på cirka 75 sekunder, vilket är näst snabbast i grupptestet.

Ligger efter på mjölkfronten

Med Z10 kan man inte finjustera mjölkens textur, men däremot välja hur mycket (och hur varm) mjölk man vill ha, följt av en liknande skräddarsydd mängd mjölkskum. Maskinen levererar den minst krämiga mjölken med det minst hållbara skummet av de helautomatiska maskinerna i testet. Mjölken är fortfarande god och perfekt uppvärmd, men Z10 ligger något efter. Både Siemens EQ900 och Delonghi Maestosa kan också göra två kaffe med mjölk samtidigt, vilket Z10 inte kan.

Och medan andra maskiner nöjer sig med att spola mjölkmekanismen med vatten, kräver Jura Z10 en fullständig rengöring av systemet, vilket kräver en specialanpassad kopp och Juras egna rengöringstabletter. Hela processen tar cirka tre minuter. Helst ska detta göras varje dag som man använder mjölksystemet. Det kan gå an om man vet när dagens sista kopp kaffe intas. Annars måste man sätta på maskinen bara för att rengöra och stänga av den. Naturligtvis kan man också ignorera maskinens uppmaning att rengöras och bara stänga av den. Jag kan ärligt talat inte säga om den extra rengöringen är bra för livslängd och hygien eller om det bara är ett sätt att sälja de små tabletterna.

Slutsats

Jura Z10 vinner grupptestet, och det är svårt att få ett godare kaffe från en maskin som är så välgjord och vacker. Skärmen och appen drar ner betyget till en femma, men den rekommenderas fortfarande för alla som letar efter en helautomatisk maskin i den här prisklassen.

Även om espresson inte når upp till samma nivå som den halvautomatiska Sage, kommer Jura Z10 närmare en ”traditionell” espresso än de andra maskinerna. Den är också mer intuitiv att ställa in än sina konkurrenter, vilket gör det enkelt att få ut det mesta av den.

Användarupplevelsen och kvaliteten på displayen är en svag punkt, men när man väl har ställt in maskinen som man vill ha den är det bara att välja sitt favoritkaffe. Man får inte lika många smarta inställningar som konkurrenterna. Materialen är dock i toppklass och omsorgen om detaljerna är oöverträffad. Jura Z10 gör gott kaffe och ser fantastisk ut.

Också i detta test: