Enligt min åsikt har Sennheiser marknadens bästa trådlösa öronproppar: Momentum True Wireless 2. De låter sagolikt, har bra brusreducering och även förstärkning av ljud från omgivningen – så kallat ambient-läge. De har också betydligt längre batteritid än sina föregångare och de är vatten- och svettavvisande.

Men de är ganska så dyra också, priset är 3 200 kronor. Mer än de flesta vill lägga på ett par trådlösa öronproppar. Därför har Sennheiser nu lanserat CX 400BT. Detta är en avskalad version av Momentum men med samma högtalarelement och ljudkodekar (aptX, AAC) för att inte kompromissa med ljudkvaliteten. Men alla extrafunktioner som brusreducering, ambient-läge och vattentäthet har tagits bort. Kvar är ett par öronproppar med finsmakarljud till ett betydligt lägre pris.

Användning

Sennheiser har inte NFC, så Android-användare måste göra som iPhone-användare, nämligen hitta öronpropparna i Bluetooth-listan på mobilen och lägga till dem därifrån. Inga problem.

Användarvänlighet är bra, men personligen tycker jag inte om att styra öronproppar genom att trycka på dem en eller flera gånger. Jag tar i stället fram mobilen för att manövrera runt i musiken eller trycker på höger öronpropp för att locka fram röstassistenten. Det senare är ett litet lotteri, beroende på hörlursmodell och tillverkare.

Mobil-appen Sennheiser Smart Control kan uppdatera firmware och ställa in tonkontroll (EQ). Här har du antingen en trebands grafisk EQ (bas, mellanregister, diskant) eller en enbands parametrisk. Den senare är enligt min åsikt väldigt svåranvänd, jag lyckades aldrig få fram ljudet jag ville ha. Men att justera bas, mellanregister och diskant en aning kan vara precis vad du behöver – om du saknar något i neutralt läge.

Samtalskvalitet

Ljudkvaliteten i tal är över genomsnittet för sådana här öronproppar. CX 400BT hade kunnat ha lite mer energi i diskanten, men det låter inte instängt och mindre av rummets efterklang hörs genom mikrofonen än hos flera av konkurrenterna. Jag tycker att det här är bra.

Ljudkvalitet, musik

Poplåten F2020 av Avenue Beat, där de på remixen har fått med sig Jessie Reyez, återges med en tung och skön bas, på samma gång som det finns en fin klarhet i övertonerna som gör det enkelt att höra både ord och toner. Sennheiser är lite mer tillbakadragna i mellanregistret än Huawei Freebuds Pro, men det finns ändå mer upplösning i tonerna från CX 400BT. Billie Eilish bekräftar detta med Therefore I Am, där det finns en fet bas och rena toner. Billies röst är tydlig, det finns luft i toppen och hög ljudkvalitet hela vägen.

Klassisk musik låter också bra, cellor har en fin glöd och en fyllig klang. Det finns tillräckligt med luft längst upp för att få fram ljusare stråkar och blåsinstrument, och rummet som tecknas upp är större än hos konkurrenterna.

Inte som storebror

Jag minns att Momentum True Wireless 2 (och dess föregångare) har mer energi i övertonregistret, medan CX 400BT är mer återhållsamma och generellt låter lite mörkare. Det är lite konstigt, för överallt jag läser om dem hävdas det att ljudet är likadant. Det är det inte, och när jag tar fram mätningarna som jag gjorde av Momentum-propparna bekräftas det. Även om de har samma högtalarelement och ljudkodekar så har de alltså lite olika klangjustering. Resultatet är att Momentum har mer energi i övertonregistret och att CX 400BT låter varmare och har större fokus på bas.

Slutsats

Sennheiser CX 400BT är ett par väldigt välsvarvade öronproppar. Det är inte de här du ska ha om du är ute efter aktiv brusreducering, förstärkning av ljud i omgivningen eller vattentäthet. Däremot rekommenderas de klart om du bara vill att musiken ska låta så bra som möjligt. Det är få i startfältet, om ens någon, som slår dem. CX 400BT är lite mer tillbakadragna i toppoktaven än sina storebröder Momentum Wireless 2, fast betydligt billigare också.

Också i detta test: