: Panasonic Lumix GF5

Små systemkameror kan ersätta traditionella spegelreflexer. Väljer man en sådan får man en mycket mindre kamera som är behändigare att ta med sig men ändå har en strålande bildkvalitet. Lumix GF3 var den första minimodellen av de små systemkamerorna och nya GF5 är lika kompakt, fast förbättrad på flera områden.

Pekskärmen som låter dig styra många funktioner har dubbelt så hög upplösning. Ljuskänsligheten är också fördubblad, en ny bildvisning gör det enklare att se hur bilderna blir innan man tar dem, de sex kreativa filtereffekterna har utökats till fjorton, och monomikrofonen är utbytt mot en som spelar in i stereo. Nu går det att lagra HD-video i full 1080-upplösning i både det praktiska MP4-formatet och vanlig AVCHD (som många datorer saknar bra stöd för).

GF5 går att köpa med Panasonics fina 14–42 mm-zoom, men även med det nya X Vario PZ 14–42/f3,5–5,6 med optisk bildstabilisator, för en tusenlapp mer. Det senare är ett pyttelitet zoomobjektiv med elektrisk zoom som drar ihop sig som ett teleskop när det inte används, och gör GF5 till en av marknadens minsta systemkameror.

Användning
Det gummerade greppet på framsidan har växt sedan GF3 och tumgreppet på baksidan finns kvar, vilket gör kamerans ergonomi oerhört bra för att vara så liten. Knapparna är få, det enda man behöver tänka på förutom navigeringsknappen på baksidan och ett par snabbknappar är blixtutlösaren, videoknappen och knappen som sköter smart exponeringsautomatik.

De flesta inställningar görs med fingrarna på skärmen, precis som på en smartmobil. Det går också att anpassa snabbmenyn efter egna behov och även nybörjare lär upptäcka att inlärningskurvan inte är det minsta brant. GF5 är en enkel kamera att sköta och det är enkelt att ta fina bilder.

Bildkvalitet
Panasonics lilla kamera är snabb och enkel. Autofokusen fungerar fint i bra ljus, även om följfokusen inte alltid prickar rätt när motivet rör sig snabbt. Seriefoto med 4 bilder i sekunden ger åtminstone en möjlighet att föreviga rörliga motiv, och när man filmar HD-video fungerar autofokusen utmärkt i de flesta situationer. I dagsljus är färgåtergivningen väldigt bra. Fina hudtoner och korrekta färger i blad på träd, bra bilddynamik med tydlig teckning av ljusa områden – som moln en solig dag – är också goda egenskaper. Inomhus orsakar vitbalansen ett synligt gulstick, men i övrigt är färgerna fina.

Med X Vario-zoomen blir detaljskärpan hög, och det syns inte mycket störande linjeförvrängning i bilderna. Det finns inte heller något brus förrän man når ISO 32000, då dyker synligt kornbrus upp. Högre ISO-värden än så ska man vara försiktig med, eftersom de orsakar markanta korn- och färgstörningar.

Videokvaliteten är inte bättre än GF3:s, bortsett från stereomikrofonen som ger ett lite bättre ljud. Video är dock mycket bättre än om man filmar med en kompaktkamera, skärpan är bättre och det syns mindre rörelseoskärpa och mindre brus.

Slutsats
Om man behöver erfarenhet, vill ha en enkel kamera och ställer krav på bildkvalitet så får man mycket för pengarna om man väljer Panasonic Lumix GF5. Den är en ypperlig kamera för nybörjare och tar väldigt bra bilder för en rimlig peng. Dessutom är den liten och behändig att ta med sig, och med X Vario-zoomen är den en förträfflig resekamera. Behöver man en telezoom finns även en X Vario 45–175 mm, plus fler än 30 andra objektiv att välja mellan.