: Amarra for Tidal

Sedan musikströmningen satte igång på allvar med Spotify har det dykt upp otaliga tjänster. Spotify är fortfarande störst med fler än 75 miljoner användare, men efter Apple köpte Beats Music och började med strömning så har Apple Music blivit en stor nummer två.

I sådana sammanhang är Tidal – som förut hette Wimp – ganska så små. Men de har fått en trogen anhängarskara bland audiofiler eftersom de erbjuder sin musik i så kallad CD-kvalitet. Eller 16-bitars PCM som det heter om man ska bli en smula teknisk.

Besöker man en hifi-butik eller hifi-mässa eller läser en hifi-tidning så nämns Tidal allt oftare. Du hittar ingen highend-tillverkare som demonstrerar svindyr utrustning med musik från Spotify. Nästan alla använder Tidal.

Det gör vi också. Anledningen är att vi då slipper släpa på massor av CD-skivor, vi kan ha musiken på Macen lätt tillgänglig, det går snabbt att söka efter album, artister och låtar. När man lever av att bedöma ljudkvalitet så är ljudet från Tidal HiFi att föredra före Spotify eller Apple Music.

För medan de andra strömmar musiken i komprimerat format, som kompromissar med ljudkvaliteten, låter musiken bättre med Tidal eftersom de använder samma okomprimerade ljudfiler som du hittar på CD-skivor. Fast konverterade till förlustfria 16 bit/44,1 kHz FLAC-filer.

Men för somliga räcker inte det heller.

Sonic Studio heter ett gäng som till vardags sysslar med programvaror för studiobruk. Till exempel CD-mastring. Men de var också tidigt ute med en musikspelare som ersatte iTunes, och med hjälp av deras algoritm och en avancerad equalizer utlovar de ett bättre ljud från musiken på iTunes.

Nu har de tagit sig an Tidals musikspelare och gjort sin egen, Amarra for Tidal.

 

Inte helt problemfritt

Programmet påminner väldigt mycket om Tidal-appen till datorer, men är gjord för Tidal-abonnemanget som man måste ha också. Appen är inte särskilt dyr, 40 dollar är inte hela världen för en app och om den får musiken på Tidal att låta ännu bättre så är det ett lågt pris att betala för audiofiler med nogräknade öron.

Amarra-appen kan laddas ner och användas gratis i 30 dagar innan man måste köpa en licens. Då hinner man både lära sig appen och ta reda på om skillnaderna i ljudkvalitet är tillräckligt stora för att motivera utlägget.

Man behöver inte starta Tidal för att använda Amarra-appen. Första gången man öppnar Amarra så anger man kontoinformationen för Tidal HiFi-abonnemanget, sedan måste man välja att skanna Tidal-biblioteket och sina spellistor. Här stöter man på det ena av de två problemen som finns med Amarra-appen.

Även om det går att välja en snabb skanning som bara går igenom de senast använda albumen, spellistorna och låtarna, så är det smartare att välja en komplett genomgång. Då läggs allting till i Amarra-appen och finns sedan tillgängligt utan att man hela tiden måste söka efter och leta upp artister och album. Nackdelen är att det tar väldigt lång tid att skanna igenom allting.

Men det är det värt. För utan en sådan genomgång tar det längre tid att ladda in album och låtar.

Det betyder inte att det är slut på sorgerna. För även efter den kompletta skanningen är Amarra-appen långsammare än Tidal på att hämta fram, ladda in och starta och byta låtar. Det finns alltid en liten fördröjning när man klickar. Antingen vänjer man sig vid det eller så blir det ett irritationsmoment.

Vårt test gjordes både med den första versionen av Amarra for Tidal, 1.0, och en tidig version av 2.0. Den senare var lite snabbare att använda och det är den som nu finns för nedladdning.

Den är både snabbare och mer stabil och stöder Amarra Remote for iOS, så att man kan styra Tidal-musiken från soffan.

 

Mer raffinerat ljud

Bläddrar man igenom Amarras menyer så ser man i inställningarna att appen inte bara stöder Tidal HiFi utan även Meridians MQA-format.

MQA är ett smartare sätt att förpacka musikinspelningarna, som stöder upp till 24-bitars ljudfiler utan att filerna sväller ut för mycket. Vilket både är praktiskt när man ska strömma högupplöst ljud och rent potentiellt kan ge ett bättre ljud.

Vi skriver potentiellt eftersom vi inte har testat Amarra for Tidal med MQA, bara med Tidal HiFi-abonnemangets 16-bitarsljudfiler. När MQA blir tillgängligt i Tidal ska vi uppdatera webbversionen av detta test med resultatet.

Under tiden kan vi gotta oss åt Amarra-appen, för den gör faktiskt ljudet från Tidal HiFi bättre. Inte mycket, men tillräckligt för att det ska betyda något för de mest kräsna. Har man en påkostad anläggning – eller dyra hörlurar och en separat DAC – så är det definitivt värt att köpa Amarra.

Växlar man mellan vanliga Tidal HiFi och genom Amarra så märker man att klangen är mer polerad, mindre grov i kanterna och har mer djup genom Amarrra-appen. Smådetaljer återges tydligare, med lite skarpare fokus, och den dynamiska kontrasten känns tydligare. Vi snackar inte om stora skillnader, men det är tillräckligt uppenbara när man lyssnar på en bra anläggning.

Under testet använde jag två Macar. Den ena kopplades via USB till utrustningen i testrummet som bestod av McIntosh MA8000, Audio Research GSPre och GS150, Devialet D400, Rosso Fiorentino Elba, Sonus faber Olympica III och KEF Reference 5. Den andra kopplades till en Fostex-hörlursförstärkare och ett stort urval av hörlurar.

Varenda gång drog Amarra-appen det längsta strået. I klassiska inspelningar, som symfonier och opera, fick musiken mer luft under vingarna. Stråkar och röster markerades i ljudbilden med större klanglig kontrast till de andra instrumenten, och med jazz, rock och pop var dynamiken bättre.

Till exempel var det mer värme i klangen i Adeles ”Hello” och Jaga Jazzists senaste album ”Starfire” lät lenare och mer behagligt i öronen. Särskilt när jag lyssnade i hörlurar. Samma sak upprepades med andra album och Radka Toneffs nylanserade ”Fairytales” och Band of Golds album är två exempel på inspelningar som definitivt tjänar på att spelas genom Amarra for Tidal.

Det finns en särskild EQ i appen, som har flera förinställningar men där man också kan justera frekvensgången efter den personliga smaken. Jag föredrar att låta bli den men i vissa fall – till exempel med hörlurar som låter tunna eller mörka – så kan den vara räddningen för ljudet.

Frågan, åtminstone för audiofiler, är inte om man behöver Amarra for Tidal, utan varför man inte skulle köpa den. Trots att den inte är ”som att få en ny anläggning” är skillnaden i ljudkvalitet tillräckligt märkbar för att 40 dollar ska kännas som ett beskedligt offer på njutningens altare.

Man behöver varken vara rik eller ljudfreak för att njuta av ett bättre ljud från Tidal HiF genom Amarra for Tidal.