TEST: Oneplus Nord 4

Efter det att årets flaggskeppsmodell från Oneplus inte riktigt lyckades golva oss med sina prestanda så är det dags för årets mer prisvärda modell. Och redan när vi packar upp den blir vi förväntansfulla. Hur många mobiler idag ser så annorlunda ut att man blir nyfiken bara vid första anblicken?

Utseende och konstruktion

Med intåget av 5G fick vi säga adjö till metallmobiler och i stället nöja oss med plast eller glas. Detta eftersom alla nya antenner som behövdes blev avskärmade av metallen. Men nu har Oneplus lyckats komma runt detta och vi får för första gången på länge en metallmobil, vilket vi välkomnar. Inte bara för hållbarheten utan också för känslan i handen. Nord 4 kan fås i tre färger, den tvåtons-gröna vi testat, en svart i borstad aluminium samt en etsad i silver som vi helst hade velat ha.

Om det påverkat tåligheten är svårt att säga, men mobilen är bara IP65-godkänd. Även om det innebär att den är dammtät så är den ”bara” spoltät, vilket är mer än nog för regn, men ganska långt från att tåla att hamna under vatten. Det borde man faktiskt kunna förvänta sig i dagens marknad.

Skärm

Det känns generöst att få en så pass stor skärm på en modell i denna prisklass, vilket är möjligt tack vare att kanten runt den är väldigt smal. Skärmen är dessutom väldigt högupplöst, för en bra detaljrikedom och skarp text. Eftersom det är en AMOLED-skärm får man de vanliga fördelarna med felfri svartnivå och oändlig kontrast. Däremot är det inte den ljusstarkaste vi sett, även för mellanklassmobiler, trots att de skryter med ”upp till 2150” nit, vilket inte är något man kommer se i verkligheten. Det är inte heller en LTPO-skärm, vilket innebär att den visserligen kan växla mellan 60 och 120 Hz uppdateringsfrekvens, men den kan inte steglöst gå ändå ner till 1 Hz för att verkligen spara ström. Däremot har den lånat Aqua Touch-finessen från Oneplus 12, vilket innebär att man kan använda skärmen även med våta fingrar. Mycket uppskattat av oss som förgäves försökt hitta busstidtabellen i regnet.

Kamera

Huvudkameran med sin Sony-sensor ger ett bra resultat med välexponerade bilder med gott om detaljer och bra dynamiskt omfång. Den klarade också vårt HDR-test utan problem. Däremot är det lite sämre ställt med mörkerprestanda där man tappar detaljer och får en del brus.

Värre är det med den lågupplösta ultravidvinkeln som det definitivt har sparats på. Så vitt vi kan se av specifikationerna är det faktiskt samma kamera som vi klagat på sedan förrförra årets modell! Det är ingen katastrof, men om man jämför med huvudkameran eller konkurrerande mobiler så är färgerna bleka och detaljerna är utsmetade.

Lyckligtvis är selfiekameran mer vad man kan vänta sig i mellanklassen. Den har hög upplösning, lagom bred vidvinkel även för mindre gruppfoton, och bra skärpa. Färgåtergivningen är åt det varmare hållet men det är säkert så målgruppen vill ha det.

Användning

Oneplus gränssnitt Oxygen OS är lyckligtvis en lättare anpassning av Android som i mångt och mycket är kosmetisk. Som den lyckade anpassningen av snabbmenyn. I vissa fall tillför den smidiga finesser som möjligheten att scrolla bland apparna i en mapp utan att behöva öppna den.

Som med alla andra mobiler framhävs AI-funktioner, vilket i detta fall innebär att den kan göra sammanfattningar av ljudinspelningar och webbsidor. Om de är på engelska vill säga. Den kan även ta bort oönskade objekt från foton och klippa ut objekt för kopiering. Ingenting vi inte redan sett i andra mobiler med andra ord.

Däremot behåller Oneplus sin omkopplare på sidan för att växla mellan ringsignal, vibration eller tyst. Och det är de ensamma om.

Prestanda

Tidigare år har Oneplus stoppat i Medietek-processorer som känts som att de satt där mer av kostnads- än prestandaskäl. Men i år är det faktiskt en Snapdragon-processor gjord för mellanklassmobiler och faktiskt en lite trimmad variant också. Det märks på att prestanda ligger där vi förväntat oss och kanske lite över det i vissa fall. Jämför vi med tidigare generationer så har prestanda ökat i en jämn takt, och den ligger inte överdrivet mycket under toppmodellen i prestanda. Den känns inte långsam på något sätt och är säkert tillräckligt snabb för majoriteten av köparna.

Något som sticker ut med Nord 4 är det 5 500 mAh stora batteri som Oneplus lovar ska behålla 80 procent av kapaciteten efter hela 1 600 laddningscykler. Det kan även snabbladdas i 5 min för 5 timmar video. Eller, det skulle kunna göra det om 100 watts-laddaren hade medföljt. Alltså får man nöja sig med den laddningshastighet ens vanliga mobilladdare erbjuder. Vad som däremot är helt sant är att batteriet räcker längre än vi är vana vid. I vårt batteritest som simulerar vanliga användningsuppgifter räckte batterier i hela 11 h 16 min, att jämföra med de 8-9 timmar som övriga mobiler vi testat i år har räckt.

Slutsats

Mellanklassmobiler känns ofta som lite segare och tråkigare lillebröder till flaggskeppen. Men Nord 4 sticker faktiskt ut som en helt egen mobil med attityd. Det är den första metallmobilen vi sett på evigheter och den känns därför mer premium än den är. Det är inget fel på prestanda och huvudkameran tar riktigt bra bilder. Vi är däremot inte lika nöjda med övriga kameror. Det som nog kan få många konsumenter att välja denna över konkurrenterna är dock den fantastiska batteritiden!