TEST: Urbanista Los Angeles

Risken för att mobilen får slut på ström före hörlurarna är överhängande. För att hörlurarna heter Los Angeles är ingen slump. Staden där ”solen aldrig går ner” är också platsen där musiken aldrig slutar.

Ur den synvinkeln har Urbanistas trådlösa hörlurar ett passande namn. De drivs nämligen av solljus. Eller rättare sagt: batteriet kan laddas med en vanlig USB-port, men det går också att laddas med ljus. På riktigt. Solljus är naturligtvis mest effektivt, men Urbanista hävdar att lurarna också går att ladda med ljuset från en vanlig glödlampa, även om det går väldigt långsamt.

Med andra ord laddas hörlurarna även där det inte finns någon ström.

De spelar länge också, uppemot 80 timmar ska batteriet räcka om inte hörlurarna utsätts för ljus under tiden.

Urbanista Los Angeles påminner om Miami från samma tillverkare, men har en lite bredare huvudbygel för att få plats med ett solcellsmaterial från Exeger som heter Powerfoyle. Det är ljuskänsligt och genererar laddningsström till ett 750 mAh-batteri.

Något liknande finns knappt. Åtminstone inte tills JBL är klara med sina kraftigt försenade hörlurar som också har solcellsladdning.

I övrigt är Los Angeles väldigt lika Miami, med samma lite smala öppningar i öronkåporna som precis ger plats åt öronen. De har samma typ av brusreducering som man antingen styr med små knappar på öronsnäckorna eller via appen där man även kan hänga med i laddningen.

Hörlurarna har ingen minijack-kontakt för fysisk anslutning, men det ingår ett resefodral och en laddkabel.

Användning

Man styr musiken och reglerar brusreduceringen med knappar på undersidan av öronkåporna. På den högra finns tre knappar som styr volym och uppspelning, svarar på samtal och sätter på och stänger av hörlurarna. På den vänstra växlar man mellan passiv och aktiv brusreducering, och Ambient Sound Mode som ger medhörning. På insidan av kåporna sitter en sensor som pausar musiken när man tar av sig hörlurarna.

Los Angeles har mikrofoner för mobilsamtal och stöder röststyrning av mobilen via Siri och Google Assistant.

Bärkomforten generellt sett bra, eftersom vikten är måttlig och de mjuka öronkuddarna i stort sett lägger sig runt öronen. För somliga kommer öppningen i öronkudden att vara för smal, de hittar i så fall bättre bärkomfort i Sony WH-1000XM4 eller Bose Quietcomfort 45.

Ljudkvalitet

Egentligen är det inte naturligt att jämföra med Sonys och Boses toppmodeller, men de har trots allt satt standarden för trådlösa hörlurar med brusreducering. Ingen av dem – och ingen annan heller, för den delen – har samma eviga batteritid som Los Angeles, som dessutom kostar ungefär hälften och ändå levererar varorna med sin ljudkvalitet.

Det är mer naturligt att jämföra med Jabra Elite 85h som sjunkit mycket i pris och numera ligger i samma prisklass som Los Angeles. De har ”bara” 36 timmars batteritid, men brusreduceringen är bättre, bärkomforten densamma och ljudet är lite mer raffinerat och balanserat.

Men om man föredrar en mer levande ljudbild med mer tryck, framför allt i basen, är Urbanista ett bättre val.

Brusreduceringen är lika bra som i Miami, och det är med den aktiverad som ljudet blir bäst. Då försvinner det mesta av allt oväsen utifrån, utom mullret från bildäck som ändå smyger sig in.

Som alltid ser brusreduceringen till att man hör mer av musiken. Vilket ju är hela poängen med brusreducering till att börja med. Växlar man mellan brusreducering på och av så märker man inte bara att brus utifrån försvinner utan även att ljudbilden förändras.

Utan brusreducering låter musiken lite instängd, basen flyter ut lite i ljudbilden och är inte heller lika väldefinierad som i Jabra Elite 85h. När man sätter på brusreduceringen blir basen stramare, men minst lika generös, och diskanten kommer bättre fram i ljudbilden.

Knäppningarna och klappandet i Leon Bridges Magnolia hörs nästan inte i ljudbilden när brusreduceringen är avstängd, men kommer fram tydligt när den sätts på. Klangen och sångrösten i Lana Del Reys Arcadia definieras tydligare och slagverket i början av I Don’t Wanna Wait med The War On Drugs placeras längre fram i ljudbilden.

Ljudkaraktären favoriserar definitivt rytmisk pop, rock, hiphop, elektronika, metal och dance, där basspåret är en väsentlig del av musikupplevelsen. Men James Blakes Funeral fungerar också bra, eftersom soundtracket inte är särskilt komplext och drivs av rytmer och vokalharmonier.

Los Angeles låter lite för grovkornigt för att passa perfekt med klassisk musik. Stråkar får tyvärr inte det djup eller den textur som skiljer en cello från en fiol lika väl som med referensmodellerna från Sony, B&O eller Apple.

Slutsats

De unika Urbanista Los Angeles liknar de trådlösa Miami, men laddar sig själv av ljus. Man kan alltså åka bort till sommarstugan, eller bo i tält i mer än tre dagar, innan man behöver hitta en laddare. Om man inte har tillgång till ljus, gärna solljus. Då spelar hörlurarna oändligt länge utan att få slut på ström. Los Angeles har bra brusreducering också, musiken låter bättre än utan, och ljudet bli aldrig tråkigt. Det är en bra kombination av egenskaper i den här prisklassen, så Los Angeles är ett bra köp med en unik egenskap man fort uppskattar.