TEST: Mark Levinson No.5909

No.5909 är namnet på Mark Levinsons första hörlurar någonsin. Som en del av Harman Luxury Audio har de satt sitt namn på vad som måste vara marknadens dyraste brusreducerande hörlurar. Och som hifi-kännare vet är Mark Levinson ett varumärke som både upphetsar och inte minst förpliktar.

https://youtu.be/DKoUe7aI-FI

12 000 kronor kan tyckas vara galet för ett par trådlösa hörlurar. Men det är ingenting mot vad du måste punga ut med för att köpa den billigaste Mark Levinson-förstärkaren. Integrerade No.5802 med enbart digitala ingångar kostar 116 000 kronor – och sedan går det bara uppåt!

Kostsamt innanmäte

Förutom att No.5909 både ser ut och känns väldigt exklusiva har Mark Levinson använt sig av kostsamma komponenter för att åstadkomma bästa möjliga ljud. Till exempel är aluminiummembranen belagda med superstyvt beryllium – både för att pressa uppbrytningsfrekvensen mycket högre än frekvenserna som ska återges och för att sänka vikten så att elementet reagerar blixtsnabbt på musiksignalen. Konstruktionens akustiska omfång påstås sträcka sig ända upp till 40 kHz – dubbelt så högt som människor kan höra.

För optimalt ljud via trådlös Bluetooth behöver man en bra ljudkodek, så att musiksignalen komprimeras på ett effektivt sätt utan att värdefull information går förlorad. Valet har fallit på aptX Adaptive som går hela vägen upp till 24 bit/48 kHz men som kan justeras ner om hörlurarna är för långt ifrån mobilen för att få en tillräckligt stark signal. Det är dock inte lossless. Dessutom stöds LDAC-kodeken, som kommer ännu närmare att vara förlustfri och som även stöder upp till 96 kHz-upplösning. Men inte heller detta är helt förlustfritt, så jag hade helst velat ha stöd för aptX Lossless.

Harman-kurvan

Harman har tagit fram en egen frekvenskurva för hörlurar. Harman-kurvan är välkänd i branschen och något som många hörlurstillverkare försöker efterlikna. Den är inte på något sätt helt linjär utan försöker i stället efterlikna frekvensresponsen från ett par linjära högtalare som spelar i ett rum. Genom att ta med rummets inflytande i beräkningen kommer hörlurarna i högre grad att uppfattas som mer frekvenslinjära än de faktiskt är. Och om du undrar så försöker även Mark Levinson att följa denna kurva så gott det går.

Tre nivåer brusreducering

Brus reduceras i tre olika lägen: Låg, hög eller adaptiv. Det senare försöker så gott det går att anpassa sig efter situationen man befinner sig i. Jag måste erkänna att jag själv alltid väljer hög-läget eller ingenting alls. Men även Awareness-läge, som i stället släpper igenom ljud från omgivningen. Och det fungerar fint.

Den högra öronkåpan har knappar för högre och lägre volym och en knapp i mitten som pausar och startar musiken, samt eventuellt svarar på och avslutar samtal. På den vänstra kåpan finns på/av-knappen, som även parkopplar Bluetooth, och ANC-knappen som aktiverar brusreducering och omgivningsljud. Man trycker tre gånger för att stänga av brusbehandlingen helt och hållet.

Känslan av lyx

Man kan både se och känna att No.5909 kostar pengar. Inget glapp i konstruktionen, inga slumpmässiga skarvar, en fantastisk lackad yta – vårt låneexemplar har en djup, röd metallisk färg som påminner om billack. Och med loggan på en svart platta i mitten av varje kåpa. Formen är förmodligen hämtad från ovala AKG N90Q och det skulle inte förvåna mig om de har någon form av gemensam digitalteknik ombord.

Öronkåporna sitter helt perfekt på huvudet, med sköna kuddar och en passform som åtminstone passar mitt huvud och mina öron ypperligt. De här hörlurarna kan jag utan problem ha på mig en hel arbetsdag, även om jag måste erkänna att lunchpausen mitt på dagen känns välkommen.

Brusreduceringen

No.5909 har helt suverän passiv brusdämpning. Fullt i klass med de inte fullt lika kostsamma Focal Bathys, dessa två har förmodligen den bästa passiva brusdämpningen av alla brusreducerande hörlurar jag testat! Det innebär att du i normala fall inte behöver ha på den aktiva brusreduceringen alls.

När brusreduceringen slås på hör du först världens tydligaste kvinnliga röst som berättar att den är aktiv. En mycket mer behaglig röst än den tunna, ”digitala” som ofta hörs i trådlösa hörlurar. Det är de små detaljerna som betyder något i den här prisklassen och vi påminns hela tiden om att det här är fina saker.

Ett svagt susande hörs, mer än i Focal Bathys och helt klart mer än i de knäpptysta Sony WH-1000XM5. Jag skulle vilja säga att No.5909 ligger på samma nivå som till exempel Shure Aonic 50, som är ”medel” när det gäller brusreducering i premiumklassen. Och som ändå är så bra att hur lurarna låter med musik är mycket viktigare.

Så låter Mark Levinson No.5909

Mark Levinson är säkra på sitt eget klangideal och låter oss inte pilla med några EQ-inställningar. Det enda som finns i appen är att man kan välja att antingen höja eller sänka basen under 100 Hz med 6 dB. Personligen föredrar jag neutralt ljud i nio fall av tio.

Med aptX Adaptive aktiverat på Asus Zenfone 9 är allt dukat för härliga ljudupplevelser. I låten Carolina från filmmusiken till Where the Crawdads Sing är Taylor Swifts röst stor och närvarande. Här får du både fyllighet och luft på samma gång och det är väldigt lite som tyder på att detta är en komprimerad musiksignal. AAC-kodeken i iPhone låter däremot lite kallare, utan det stora ljudlandskap som aptX Adaptive ger i Android-telefonen.

På papperet ska LDAC vara bättre än aptX Adaptive, och ibland verkar den kodeken mer behaglig och lite luftigare. Men på samma gång tycker jag inte att man får riktigt samma snärt och rytm. Anne-Sophie Mutters och Pablo Ferrández tolkning av Clara Schumanns Piano Trio i G-moll (opus 17) låter i mina öron mer äkta med aptX Adaptive, även om bitströmmen faktiskt är lite mindre och även om den ”bara” stöder 48 kHz. Det finns något som gör att musiken känns mer levande för mig med aptX Adaptive. Men visst, båda låter riktigt bra.

Basen är bland det renaste jag har hört i trådlösa hörlurar. Visserligen inte lika fyllig som med Sennheiser Momentum 4, och framför allt inte Sony WH-1000XM5, men definitivt renare. Och mycket snabbare! Mark Levinson har helt enkelt bättre bas. Platta pop-produktioner blir tyvärr i tamaste laget, men då kan man höja upp basen i appen.

Energiskt mellanregister

No.5909 tycks ha en liten förstärkning i mitten av mellanregistret (1 kHz). Musiken låter väldigt ren, men kan i vissa fall verka en smula hård. Men även om det kanske finns lite väl mycket energi där så låter det aldrig kallt och förvrängt. Med Focal Bathys tyckte jag att det var nödvändigt att dämpa lite vid 4kHz för att göra dem mindre nasala. Här känner jag inte något liknande behov. Och det är bra, för det kan man inte göra med Mark Levinson-lurarna.

Kunde varit starkare

Om det är något jag tycker saknas med No.5909 så måste det vara att jag tycker att de är lite försiktiga med ljudnivån. Den maximala ljudnivån är ”tillräckligt hög” och det finns mer tryck och energi här än i exempelvis B&O Beoplay H95. Men det kunde mycket väl ha funnits mer. Inspelningar som har en genomgående låg ljudnivå – som vissa partier i klassiska stycken – hade jag velat kunna spela högre. Samma sak om jag vill komma i feststämning med elektronisk dunka-dunka-musik.

Med kabel

Med USB-C-kabel från dator eller mobiltelefon får hörlurarna en äkta lossless ljudsignal, och musiken upplevs med lite större rymd. Det är inte dramatiskt på något sätt, men ljudet blir faktiskt ännu bättre.

Jag hade kanske hoppats att det skulle gå att spela ännu högre och starkare om hörlurarna kopplades till en förstärkare. Men tyvärr inte. För även om hörlurarna tar emot en analog ljudsignal via USB-ingången så skickas signalen via hörlurarnas DSP – som har en gräns för hur hög nivå den kan acceptera innan den bryter upp med ful förvrängning. Med andra ord är det ingen idé att investera i en dyr hörlursförstärkare i hopp om att kunna få ännu bättre eller starkare ljud.

Slutsats

Mark Levinson No.5909 är mycket exklusiv hörlur, som lyfter trådlöst ljud till nya höjder. Själva brusreduceringen är bra, men inte bland de bästa. Ljudet är däremot helt prima.

Hörlurarna har en klarhet i ljudet som är få förunnat och kvaliteten på basen är bland det bästa vi har hört. Behöver du mer fyllighet så går det att höja lite. Omvänt kan basen dämpas i de fall där inspelningarna har för mycket av det goda.

Rent ljudmässigt ligger Mark Levinson-hörlurana ett bra snäpp över trådlösa alternativ från Sony, Sennheiser och Bose – men kostar också tre gånger mer än vissa av dem. Du kan hitta hörlurar som utmanar No.5909 för ungefär halva priset, kanske lite mer, men då får du inte samma läckra detaljer och lackering. Och då heter de inte Mark Levinson heller.