När vi förra året testade trådlösa lurar så avgick M1BT med segern. Och nu är uppföljaren M2BT här. På utsidan är den enda skillnaden man kan se att de har fått en tygklädd båge istället för läder, vilket tål nötning bättre. Annars har de samma kraftiga metallbåge och metallfästen, vilket gör dem stabila och tåliga. Man kan vrida kåporna så att lurarna blir helt platta för transport, men det känns lite snålt att man bara får med en tygpåse. Svart är den enda färg som erbjuds.

På insidan är skillnaden mot tidigare att man nu kan parkoppla med mobilen via NFC. Annars har de samma kontroller med en liten spak för att ändra volym och den kan även användas för att byta låt. Hela sidan av kåpan är en stor knapp för att pausa musiken och besvara samtal. Lurarna trycker tillräckligt hårt för att de ska sitta bra på plats, men tack vare memoryfoam-kuddarna så känns det inte obekvämt. Detta tillsammans med den vadderade bågen gör att de sitter riktigt skönt.

Vad gäller ljudet så har man faktiskt inte ändrat någonting sedan förra modellen. Varför ändra på ett vinnande koncept? M2BT har alltså ett basregister med bra tryck men som inte dominerar på något sätt, samtidigt som diskanten är raffinerad. De har en balanserad ljudbild med en bra dynamisk kontrast i musiken. Det är lätt att urskilja enskilda instrument och alla nyanser kommer fram som de ska. Därför passar lurarna bra för alla typer och genrer av musik, vilket är ovanligt.

 

Slutsats

Philips har med sin Fidelio-serie knipit flera av våra utmärkelser och med M2BT lyckas de igen. Liksom förra årets testvinnande M1BT är det en uppvisning i hur man ska bygga trådlösa hörlurar. Byggkvaliteten är utmärkt och de sitter väldigt bekvämt på huvudet. Hanteringen är enkel och rakt på sak. Dessutom har Philips hittat en utmärkt balans i ljudet som passar oavsett vilken genre man vill lyssna på. M2BT låter som betydligt dyrare hörlurar med sladd, vilket är så bra betyg man kan få.

https://youtu.be/fVNQ71vz2A4

Också i detta test: