: Focal Utopia

På en hifi-mässa i oktober blev jag förvånad över att konstatera att det bästa ljudet kom från ett par hörlurar. Närmare bestämt Focal Utopia, det dyraste paret jag dittills hade haft den stora äran att ha på huvudet. Sättet på vilket de blottade Jeff Buckleys själ i hans coverversion av James Sheltons ”Lilac Wine” har jag aldrig hört maken till, varken förr eller senare. Jag visste direkt att jag var tvungen att testa hörlurarna mer grundligt, kopplade till elektronik jag känner igen och med egen musik.

 

Konstruktion
När högtalartillverkaren Focal ska demonstrera sin expertis inom personligt ljud sparar de inte in på något. Utopia är ett precisionshantverk inifrån och ut. Andra öppna hörlurar utjämnar trycket inuti kåporna med hjälp av ventiler. Då kan ljudet fintrimmas precis som tillverkaren vill genom att ventilernas storlek och form justeras. Focal anser däremot att sådana ventiler orsakar för mycket förvrängning och har därför konstruerat Utopia helt öppen, utan sådana portar. Nackdelen är att konstruktionen blir helt låst, rent ljudmässigt. Enda sättet att få det ljud man vill är att elementet och strukturen runtomkring ger en helt perfekt frekvensrespons från början. Enda möjligheten att fintrimma ljudet är genom själva upphängningen av komponenter som magnet, talspole, membranupphängning och själva membranet. Varje justering blir extremt dyr. Focal har för övrigt eftersträvat att göra hörlurens rörliga del lättast på marknaden, för att kunna återskapa renare övertoner än någon annan hörlur.

 

Upphängningen runt membranet är den tunnaste som någonsin har gjorts för ett högtalarelement, bara 80 mikrometer. Ungefär lika tjock som åtta hudceller! Varför? Jo, för att garantera den absolut snabbaste responsen ett element kan ha. Membranet är inte heller någon dussinvara: det är gjort av beryllium. Ett superexklusivt material som är krångligt att jobba med eftersom det spricker och ger ifrån sig damm som är så giftigt att om någon andas in det får de sona med livet. Fördelarna är däremot uppenbara: det väger bara hälften så mycket som aluminium och är sex gånger starkare än rostfritt stål, så det reagerar snabbare på transienter och har mycket lägre förvrängning än aluminium, titan eller vad som helst. Det krävdes flera månaders arbete för att få den extremt låga massan och den extra långa slaglängden att bete sig tillräckligt linjärt för att återge musiken med ultraprecision.

 

Komfort och bekvämlighet
Öronkåporna är monterade på en ram av kolfiber, bara en av många detaljer som gör att Utopia ser högst exklusiva ut. Kuddarna och vadderingen runt huvudbygeln är gjord av lammskinn och allting vilar perfekt runt öronen. Hörlurarna är mindre än de enorma Sony MDR-Z1R men vikten är ändå hela 490 gram. Man känner vikten också, men inte mer än att den synnerligen sköna passformen mer än uppväger för det.
Utopia är inte gjorda för att användas med bärbar utrustning. De behöver en ordentlig hörlursförstärkare, och av samma skäl är kabeln 4 meter lång och försedd med en stor 6,3-mm jack-kontakt i änden.

Utopiskt ljud
Det säger sig självt att det bästa ljudet på en hifi-mässa är bra. Ljudet från Utopia är något av det bästa jag har hört. Drivna med förförstärkaren och nätverksspelaren Naim NAC-N 272 är det som om Jeff Buckley är ett levande spöke. Det är svårt att beskriva det. Övertonregistret är inte skilt från grundtonerna på något sätt, så det känns lite fel att prata om diskantåtergivning. Det är bara en naturlig förlängning av alltihop. Luft, som aldrig blir framfusig eller vass. Strofen där Buckley sjunger ”I drink much more than I ought to drink” kan ofta låta skarp och rå när han trycker till. Det gör det inte här. Bara kraftfullt, bastant och väldigt känsloladdat.
Naim-förstärkaren är varmare än Hegel HD12, som jag annars använder ofta, och det passar dem. Återigen, Utopia är inte råa. Men de kan låta sterila om inte utrustningen i övrigt matchar deras höga upplösning. HD12 är bra, men inte tillräckligt bra.

Pioneer U-05, en renodlad hörlursförstärkare med mer tryck i utgången än Hegeln, kan också låta smått analytiskt, men den får ut mer dynamik ur musiken genom Utopia. Och speciellt klassisk musik vecklar ut sig som om man befann sig i en fantasivärld. Det Norske Solistkors ”Shall I Compare Thee to a Summer’s Day” från Shakespeare-konceptalbumet ”Telling What is Told” låter så rent, dynamiskt och musikaliskt att gåshuden bara är tvungen att infinna sig.
När det gäller elektronisk musik understryker Utopia hur blandad ljudkvaliteten är där ute. Sätt på något med Kygo eller Deadmau5 så låter det platt och livlöst. Men sätt på Puscifers ”Life of Brian (Omniflux Mix)” så är det riktigt häftigt det som händer.
Men om du främst lyssnar på elektronisk musik och hiphop så finns det mer underhållande saker. Vill du lägga en slant så är Sony MDR-Z1R ett uppenbart alternativ. Du kan komma billigare undan, med B&W P9 Signature. Men då tappar du något stort på vägen. För maken till Focal Utopia som musikförmedlare har jag aldrig hört. Det är för bövelens skull inte hörlurarnas fel om musiken låter som skit!

 

Den perfekta förstärkaren
Om du är som jag, och uppskattar kvalitetsmusik i princip alla stilar, så finns det sätt att bli helt nöjd. Ett av dem är att matcha de bästa och mest musikaliska hörlurarna jag har hört – Focal Utopia – med hörlursförstärkaren McIntosh MHA150. För det första är den en kanonbra hörlursförstärkare. För det andra är McIntosh kanske det highend-märke som älskar tonkontroller mest och har utrustat förstärkaren med Bass Boost med upp till +12,5 dB. Då får du flexibiliteten du behöver för att göra platta och livlösa inspelningar mer spännande. Och Utopia misslyckas inte med underhållningen, så länge ljudet är fängslande från början.

Slutsats
Focals bästa och dyraste hörlurar heter Utopia. De både låter och kostar därefter. Varenda komponent och varenda skruv är noga genomtänkt, och ingenjörerna har inte tagit några genvägar för att lyckas åstadkomma det allra mest optimala ljudet. Resultatet är helt enkelt de bästa hörlurarna undertecknad har hört, och de förtjänar en lika jättebra förstärkare för att göra sitt yttersta.
Lite beroende på förstärkaren kan den totala prislappen närma sig 100 000 kronor. Men det är förmodligen ändå det billigaste sättet du kan få det ljudet. Vill du ha motsvarande ljud från ett par högtalare så är det Focal Scala Utopia som gäller, som suger 270 000 kronor från kontot utan förstärkare eller kablar. Hörlurarna är inte fullt lika utopiska.