Pi7 S2 har en fantastisk byggkvalitet och design. Etuiet är smalt och högt, medan öronpropparna är lite stora, men de känns inte tunga. De väger också ett gram mindre per öra än den föregående modellen. Jag har sett blandade åsikter om passformen, men för mig passar de mycket bra. Öronkuddar i tre olika storlekar medföljer, men vissa konkurrenter erbjuder fler alternativ.

Jag är inte speciellt entusiastisk över touchkontroll på öronpropparna, men B&W-öronpropparna är stabila och responsiva när man vill styra musiken och byta brusreduceringsläge.

B&W har förbättrat antennmottagningen för stabilare drift. Batteritiden i själva öronpropparna har ökat från fyra till fem timmar med brusreduceringen avstängd, och etuiet ger tre extra laddningar. Helt okej, men inte lika imponerande som de bästa med åtta till tio timmars batteritid.

Pi7 S2 använder 9,2 mm dynamiska element för låga frekvenser och balanserade armaturer för höga frekvenser, precis som sina föregångare. De har också sex mikrofoner för brusreducering och samtal, och stödjer samma kodekar, som aptX Adaptive och AAC.

En genial funktion som Pi7 S2 delar med sin föregångare är möjligheten att ansluta en ljudkälla med kabel till etuiet, som i sin tur omvandlar ljudet till trådlöst och skickar det till propparna. Perfekt för att njuta av underhållningssystemet på en lång flygresa.

Ljudet av Bowers & Wilkins Pi7 S2

Det finns inga justeringsmöjligheter för tonal balans i Pi7 S2, man får ta vad man får. Det är tur att ljudet är så bra från början. Attention av rapparen Doja Cat har en fyllig bas som inte stör mellanregistret, till skillnad från Sony WF-1000XM5 som behövde lite EQ-inställningar där. Ljudet är ändå något V-format, vilket innebär att mellanregistret är något dämpat. Detta gör Doja Cats röst något tillbakahållen, där basen och diskanten är mer framträdande. Dynamiken är dock imponerande och ljudet är varmt och fylligt utan att vara skarpt.

Rufus Wainwright och Brandi Carliles tolkning av mordballaden Down in the Willow Garden låter mycket bra. Bra tyngd i basregistret och fin klarhet och luft upptill. Även här är det nedre mellanregistret lite tunt.

Jag märkte att den aktiva brusreduceringen förändrar ljudet i musiken till det negativa, i större utsträckning än många andra i testet. Basen blir slappare och låter också mer färgad.

På själva propparna kan man växla mellan brusreducering och omgivningsljud, men man måste gå in i appen för att stänga av detta helt. Kom ihåg att göra detta när du befinner dig i en lugn miljö, musiken låter definitivt bäst då.

Slutsats

Bowers & Wilkins har finslipat Si7 en aning, och med Si7 S2 får vi ett par tämligen identiska öronsnäckor. Ett gram lättare per öronpropp och en stabilare trådlös anslutning, men i övrigt är det mestadels samma sak. Inget fel med det, eftersom vi faktiskt hade Si7 som vår referens under en mycket lång tid. Men världen står inte stilla. Det som var bäst förra året är naturligtvis fortfarande bra nu. Först och främst är det EQ som saknas och att brusreduceringen försämrar ljudkvaliteten något.

Också i detta test: