Jabra Elite 4 ligger mellan Elite 3 och Elite 5 och är i grund och botten en Elite 3 som har fått aktiv brusreducering, medan den mindre modellen bara har omgivningsljud. Här får man även flerpunktsanslutning, vilket Elite 3 också saknar.

I appen finns en GPS-funktion som gör att användaren kan hitta borttappade öronproppar. Det finns också en 5-bands grafisk EQ här, men jag tycker att det är konstigt att frekvenserna inte nämns. Jag gillar inte att behöva gissa.

Jabra har gett samtal hög prioritet i Elite 4, bland annat genom att man kan använda medhörning (”sidton”) så att man bättre hör sin egen röst utifrån när man pratar med folk.

En sak som är lite märklig är att Jabra har implementerat aptX-kodeken, som ger bättre ljud med Android. Däremot saknas AAC, så iPhone-användare får förlita sig på den vanliga SBC-kodeken. Resultatet är att man får bättre ljud från Android.

Så låter Jabra Elite 4

Jabra Elite 4 har en välbalanserad bas och ett klart mellanregister som gör sångröster och instrument tydliga. Det är kanske lite överdrivet i mitten någonstans, runt 1 kHz. Genom att marginellt sänka den mittersta virtuella spaken i appens EQ blir det bättre. Jag har ingen aning om exakt vilken frekvens detta är. Basen kan däremot med fördel höjas lite längst ned.

Musik från iPhone låter okej, men diskanten är inte precis silkeslen eller mjuk. Det blir bättre från Android, med aptX-kodeken. Men ändå inte lika finmaskigt som med de bästa. Man får inte den största känslan av rymd och rytmerna kunde ha haft mer snärt.

Rent ljudmässigt är Elite 4 klart godkänd, men Elite 3 är ett bättre köp. Inte minst för att den aktiva brusreduceringen är ganska tam och därför inte riktigt värd de extra pengarna.

Samtalskvaliteten är okej, motparten förstår vad man säger men det finns en lätt metallisk återgivning av konsonanter och övertoner. Plus i kanten för att öronpropparna automatiskt går in i medhörningsläge när man pratar. Då hör man sin egen röst utifrån klart och tydligt.

Också i detta test: