Soundform Play sitter väldigt skönt i journalistens öron och täpper till ordentligt, så att man aldrig egentligen saknar att öronpropparna inte har aktiv brusreducering. Däremot hade de kunnat ha omgivningsljud, med tanke på hur tätt de sitter. Ibland vill man höra omvärlden utan att behöva ta ut öronpropparna.

Speltiden har ökat till åtta timmar i själva propparna, från föregångarens fem timmar. Från fodralet får man 30 timmar extra, så batteriångesten kan man sluta oroa sig för det med en gång. IPX5 gör dem användbara i regnigt väder och under träning.

Öronpropparna har äntligen fått laddning med USB-C, vilket nu innebär att de laddas fullt på bara 1,5 timme. Tio minuters snabbladdning ger en timmes speltid.

Så låter Belkin SoundForm

I samtal kommer användarens röst fram fint, så den andra parten hör den. Bra.

Det finns tre EQ-alternativ, som kan väljas genom att hålla inne vänstra proppen i två sekunder: mer diskant, mer bas och normal. Det är redan tillräckligt med bas från början, men det saknas lite luft i toppen. Därför föredrar jag diskantförstärkningen.

Popmusik med mycket bas och rytmer fungerar utmärkt. A Little Shy med Merie Noreger och Nedja har basrytmer som passar Belkin väldigt bra. Musiken trycker till och det låter riktigt underhållande.

Vismusik och akustiskt fungerar helt okej, men instrumenten framträder inte med särskilt komplexa övertonsstrukturer. Känsloregistret i delikata sångröster kommer inte fram tillräckligt bra. Boygenius Cool About It, som stjäl en hel del från Simon & Garfunkels The Boxer, blir lite blek. Normalt sett ser jag fram emot versen där Phoebe Bridgers har huvudrollen, men här bryr jag mig mindre. Det glänser inte tillräckligt i toppen, vilket beror mycket på den dåliga SBC-kodeken. Dessutom hörs det lite för mycket och färgad bas från den akustiska gitarren.

Av samma anledning skulle jag inte utan vidare rekommendera Soundform Play till klassisk musik.

Också i detta test: