Jays är duktiga på att ta fram precis de rätta lurarna för olika behov och prisklasser. Som referenspropparna Q-Jays, eller mellanprislurarna u-Jays Wireless. Jays x-Five Wireless ligger i en lägre prisklass, liksom de likaledes nysläppta a-Seven Wireless.
Dessa är dock en mer kompakt streetlur som kan fällas ihop helt för att i nödfall knölas ner i en jackficka. Av förklarliga skäl känns de inte lika lyxiga som u-Jays då det mesta är i plast. Kvalitetskänslan är dock bra och det är inga delar i konstruktionen som känns bräckliga. Både öronkuddarna och bågen är klädda med konstläder. Det gör att de känns mjuka och sköna samt att de är lätta att hålla rena. Kuddarna är stoppade med memory foam som formar sig efter huvudet. Eftersom lurarna dessutom är bland de lättare i testet så glömmer man nästan bort att man har dem på sig.
Kontrollerna är tre små knappar i underkanten på den högra kåpan. Det är inte helt lyckat då man verkligen får känna sig fram med tummen och hoppas att det är rätt knapp. Strax bredvid sitter anslutningen för ljudsladden, om man vill koppla dem till en ljudkälla som inte kan sända trådlöst. På den andra kåpan sitter USB-anslutningen för att ladda dem. Trist nog är det en gammal mikro-USB-anslutning och det finns följaktligen ingen snabbladdning av lurarna heller. Jays har inte heller någon app för fler inställningar av lurarna eller ljudprofilen.
På det hela taget låter x-Five Wireless så pass bra som man kan förvänta sig i prisklassen. De är inte neutrala utan har skruvat upp mellanregistret och diskanten, vilket kan vara bra för att lyfta fram sången ur mixen. Ska man vara lite kritisk så tenderar dock diskanten att bli vass om man pressar den. Basen går tillräckligt djupt men har för en gångs skull inte överdrivits, vilket kanske vissa saknar i ett par streetlurar.
Slutsats
På sätt och vis prickar Jays X-Five Wireless av checklistan för ett par streetlurar. De kan vikas ihop och bli så kompakta att de är praktiska att ha med sig. De är lätta och väl vadderade vilket gör att de sitter mycket skönt på huvudet. De har en batteritid som mer än väl räcker hela dagen. Dessutom behöver man inte skämmas över utseendet. Förvånande nog har de inte en dånande bas, men det är nog många av oss som faktiskt föredrar att det istället är sången som lyfts fram.
Också i detta test:
Sony WH-CH510
När snålheten bedrar visheten
Visst vill vi alla ha billiga hörlurar, men det här är att dra ner för mycket på kraven.
Skullcandy Hesh 3
Stora och bekväma lurar för långturen
Skullcandy har förbättrat Hesh Wireless på nästan alla punkter men ljudet sviker.
Kygo A3/600
Tuffa streetlurar med ett likaledes tufft ljud
Kygos billigaste lurar är inget för finsmakaren, men passar målgruppen bra.
Urbanista Detroit
Budgetkonstruktion med budgetljud.
Även Urbanista har gått för långt i sparivern vilket gör det svårt att rekommendera dem.