TEST: Yamaha NS-3000

Naturliga svarta pärlor är mycket mer eftertraktade än vita. Äkta svarta pärlor är sällsynta och väldigt exklusiva, och finns bara utanför Tahitis kust. Pinctada margaritifera heter de och blir svarta om de utvecklas nära de svarta läpparna på tahitiska ostron. De kostar ungefär tio gånger så mycket som vita sötvattenspärlor.

Den mindre versionen av Yamahas flaggskeppshögtalare, NS-3000, är ​​lika djupsvart som en tahitisk pärla och nästan lika exklusiv. Den kostar mycket mer än de flesta förväntar sig av en stativhögtalare och ligger i en prisklass där det är vanligare att välja en stor golvhögtalare.

Ett par Klipsch Cornwall kostar mindre och fyller enkelt ett stort vardagsrum med överväldigande dynamik. Eller så kan man välja ett par Dynaudio Contour 60i om man vill ha highend-ljud i ett par smalare högtalare.

Så varför välja en liten högtalare, som ändå måste stå på stativ? För många är svaret att de vill ha ett mindre fotavtryck i vardagsrummet. Eller att de har begränsat med plats för högtalare. Då är det vettigt att leta efter ett par stativhögtalare som har många av kvaliteterna ett par stora golvhögtalare har.

Det är här de svarta och blankpolerade Yamaha-högtalarna kommer in i bilden.

 

Konkurrenterna

De är knappt 40 cm höga och det höga priset innebär att de ställer upp i ett startfält med exklusiva högtalare som Sonus faber Electa Amator III, Dynaudio Confidence 20 och KEF Reference 1. Tre lättmöblerade högtalare som kostar ungefär lika mycket – inklusive stativ – men som låter helt annorlunda.

De italienska Sonus faberna, i valnöt och marmor, levererar en vackert varm och fyllig klang som är lätt att tycka om. De större Dynaudiorna ger mer djup i basen och är lite mer upplösta, medan KEF-högtalarnas styrka är en perfekt balans och ett enastående exakt stereoperspektiv.

Yamaha-högtalarna påminner kanske mest om KEF-högtalarna, men ljudbildens textur är mer välpolerad, mer silke än finmaskig super 150-ull, för att använda en tyg-analogi. De levererar en skön kombination av upplösning, dynamik och djup, som tar dem rätt till toppen av de bästa stativhögtalarna vi har hört.

De saknar kanske Confidence 20:s tryck och räckvidd men spelar mer öppet och artikulerat än Electa Amator III och ger exempelvis piano mer tonalitet än KEF-högtalarna. Yamaha NS-3000 låter nästan som ett par av de större NS-5000, fast utan samma maximala ljudtryck, och naturligtvis med lite mindre tyngd i basen.

Riktigt svart pianolack

I likhet med NS-5000 görs kabinettet bara i svart, flera lager svart lack läggs på tills utförandet är på samma höga nivå som en Yamaha-flygel.

Högtalarnas ljudmässiga släktskap med de större NS-5000 beror på att de delar samma teknik med det unika membranmaterialet som debuterade på NS-5000: Zylon.

Som är ett syntetiskt material som utvecklats i Japan och som påstås ha större bryttålighet och elasticitet än exempelvis träfibrer, som ofta används som membranmaterial. I de tekniska artiklarna från Yamaha står det att Zylon är bättre än till och med beryllium när det gäller kombinationen av hårdhet, styvhet och vikt.

Det 16 cm stora baselementet med Zylon i en strukturerad membranyta är akustiskt kopplat till en bakåtriktad basport med en speciellt formad mynning som ska dämpa blåsljud från porten. Diskanten är densamma som Yamaha använder i NS-5000 och har en 30 mm yta med en fint vävd struktur för bättre styvhet.

Vibrationsanalyser

Bakom diskanten sitter en trumpetliknande kammare som eliminerar behovet av dämpmaterial bakom elementet och som på samma gång tar bort resonanser och kompression bakom membranet. Det ska ge en mer linjär frekvensrespons och bättre upplösning.

Ett laser-vibroskop och FEM-analyser (Finite Element Method) har använts för att räkna sig fram till hur man effektivt kan dämpa energin i kabinettet som annars kan leda till oönskade resonanser.

Även om kabinettet inte är särskilt stort så har det förstärkningar och stagningar på insidan, där mätningar visar att de behövs mest. En U-formad akustisk absorbent är placerad i mitten av kabinettet för att ta bort stående vågor.

Delningsfiltret delar vid 2,8 kHz och består bland annat av en Mundorf MCap Supreme EVO-kondensator och en kärnlös spole, monterade på ett dubbelprintat kretskort.

Totalvikten per högtalare är strax över 13 kilo, med de specialanpassade stativen ökar vikten till 28 kilo.

Skräddarsydda stativ

Golvstativen är gjorda speciellt för NS-3000. De heter SPS-3000 och är gjorda av HDF-plattor (High Density Fibreboard) och gummiträ. Högtalarna monteras på topplattan med två skruvar från botten. I andra änden har stativen en resonansdämpande bas med små spikar med en rundad spets på undersidan för att ge en stabil koppling till underlaget utan att skada parketten.

Fantastisk upplösning

Om man har lyssnat på NS-5000 så vet man vad man får. De mindre NS-3000 gör samma sak som de stora högtalarna, fast i lite mindre skala och med mindre tyngd i basen. Djupbas är till exempel bättre definierad och mer dynamisk med NS-5000, NS-3000 rundar av basen ganska så brant strax under 40 Hz.

Ändå lyckades de leverera övertygande bas i mitt 30 kvadratmeter stora rum och kunde samtidigt spela högt och förvånansvärt rent och förvrängningsfritt. Det motsvarar upplevelsen av NS-5000, som har en extremt finmaskig upplösning.

Ett par Electa Amator III återger sångröster med tjockare lager av värme, NS-3000 fokuserar mer på en kristallklar och neutral klang nästan utan betoning eller extra värme. Detta betyder inte att de är färglösa, för det finns ett praktfullt djup i Cecilia Bartolis mezzosopran och ett gåshudsframkallande djup i Bryn Terfels baryton.

Dynamiken i Gary Peacocks kontrabas återges med mäktig kontroll, det är egentligen bara djupet i Jack DeJohnettes bastrumma som saknar lite tryck i ljudbilden med Keith Jarretts trioinspelningar. Som jämförelse har Confidence 20 mer djupbas i mitt rum och trummor får mer tyngd genom dem, å andra sidan har det superlätta basmembranet i NS-3000 bättre fokus.

Yamaha-högtalarna har samma superfokuserade upplösning som NS-5000 genom hela frekvensregistret. Det är ganska så enastående, även för en högtalare i en så här hög prisklass, och det är bara KEF Reference 1 som matchar stereoperspektivet.

På samma gång har NS-3000 mer av djupet i ljudbilden som NS-5000 har, och sättet på vilket högtalarna återger stråkar, röster och pianoklang för tankarna till elektrostathögtalare.

En sak man ska veta är att Yamaha-högtalarna kan låta lite dämpat och tillbakadraget första gångerna de spelas. Ett par veckors regelbundet spelande gör underverk för dynamiken, och inte minst basen som öppnar upp sig och släpper lös musiken, vilket skapar den magi som gör att jag inte alls vill skicka tillbaka dem till Yamaha.

Yamaha NS-3000: Slutsats

Yamaha NS-3000 är tillverkad med samma enastående känsla för kvalitet som de större NS-5000 och visar att Yamaha minsann inte har glömt allt de vet om högtalare. Samtidigt har de lärt sig något nytt och introducerat bättre material, bättre komponenter och effektivare dämpning och skapat en av de bästa stativhögtalarna vi har hört. Tyvärr är Yamaha NS-3000 så kostsam att den blir en produkt för det fåtal som har råd med exklusiviteten ett par högtalare i den här prisklassen har. Men så är det ju med svarta pärlor, de är inte för alla.