För inte så länge sedan testade vi ett par högtalare från Yamaha, som i sig inte är sensationella. Men det speciella med NS-5000 är att de ligger i en prisklass där Yamaha aldrig har befunnit sig tidigare. Highend-klassen. Där är konkurrensen stenhård och man skulle kunna tro att Yamaha har svårt att hävda sig mot mer etablerade highend-högtalartillverkare.
Men icke. Yamaha NS-5000 är en av de finaste högtalarna i sin klass.
Högtalarna är en modern version av NS-1000 och NS-2000, som när de kom på 70- och 80-talen var en sensation. På den tiden var det inte vanligt med japanska högtalare i samma prisklass som Bowers & Wilkins och KEFs dyraste högtalare. Det är det inte nu heller, men efter NS-5000 testade vi stativhögtalarna NS-3000 och blev minst sagt lika förvånade. Vi anade ett mönster, och på highend-mässan i München 2022 visade Yamaha upp de här: NS-2000A.
Det är en högtalare som kostar hälften av NS-5000. Den ställer alltså upp samma klass som bland annat Bowers & Wilkins nya 700-serie och KEFs R Meta-serie. Med andra ord i premiumklassen. NS-2000A kostar lite mer än B&W 702 S3 och KEF R11 Meta, och ungefär lika mycket som Dynaudio Contour 30. Som länge var vår referens i den här klassen.
Golvstående NS-2000A är inte en direkt efterföljare till NS-2000 – som var en påkostad version av NS-1000 – utan en helt ny högtalarmodell. I en ny premiumserie som även består av stativhögtalarna NS-800A och NS-600A.
Vi anade som sagt ett mönster och nu har Yamaha fem högtalarmodeller i det övre skiktet.
Harmonious Diaphragm
Den slimmade högtalaren är som så många andra en trevägare i ett kabinett med basreflexport. Men även här går Yamaha sin egen väg och högtalarnas design, som är inspirerad av Yamahas konsertflyglar och därför är klädd i svart pianolack, är lite annorlunda uppbyggd.
Yamaha håller fast vid sitt True Sound-koncept, vilket innebär att högtalarna ska låta naturligt. För att åstadkomma detta har de gjort ett helt nytt membran som består av Zylon och granfibrer. Zylon är ett enormt starkt, dött och syntetiskt material (1,5 mm Zylontråd kan lyfta ett ton), och gran används i flyglar för att ge instrumentet samma egenskaper oavsett frekvens.
I NS-2000A används det nya membranmaterialet som kallas Harmonious Diaphragm i de två 16 cm-baselementen, den nya 8 cm mellanregisterdomen och 30 mm diskantelementet. Just för att Harmonious Diaphragm har samma egenskaper oavsett frekvens.
Resonance Suppression och Acoustic Absorber
Diskant- och mellanregisterelementet har samma specialformade rör på baksidan som vi minns från testerna av NS-5000 och NS-3000. De fungerar som resonansabsorbenter och förhindrar samtidigt att elementen går i kompression när de belastas.
Kabinetten är inte fyllda med dämpmaterial på insidan, för som alla framåtsträvande högtalarkonstruktörer kan berätta dämpas dynamiken och transientresponsen också om man har för mycket dämpmaterial. Även här har Yamaha lånat teknik från de dyraste högtalarna och monterat absorbenter på insidan av det förstärkta kabinettet. Acoustic Absorber, kallar Yamaha dem, och varje högtalare har två stycken på insidan.
Djävulen finns i detaljerna, sägs det, och högtalarna har massiva högtalarterminaler i guldpläterad mässing. Samma material används i de koniskt formade fötterna under stödbenen och på insidan är delningsfiltret konstruerat med bland annat MCap Supreme Classic-kondensatorer från Mundorf.
Delningsfrekvensen anges till 750 Hz mellan bas och mellanregister, och 3500 Hz från mellanregistret. Den angivna känsligheten på 88 dB är absolut godkänd, liksom impedansen på 6 ohm, som inte ska sjunka under 3,5 ohm. Siffror som indikerar att vi har att göra med en relativt enkel högtalarlast.
Harmoniskt ljud
Yamaha-högtalarna passade som hand i handske med en Yamaha A-S3200. En av de bästa integrerade förstärkarna i sin klass. Den potenta förstärkaren hade stålkontroll över högtalarna och tillät att jag skruvade upp volymen till konsertnivå utan några problem alls. Efter ett par dagars inspelning upptäckte jag att högtalarnas basåtergivning blev allt bättre och i Dire Straits Private Investigations fick jag märkbart djupare och stramare basåtergivning. Trummorna kom fram bättre i ljudbilden och basen återgavs med större auktoritet när högtalarna hade spelats in.
Det hände något med resten av ljudbilden också. Den framstår som ovanligt välbalanserad. Det är inga delar av frekvensregistret som släpar efter eller sticker ut, men de första dagarna uppfattade jag klangen som ganska torr. Pianoinspelningar som Keith Jarrett Trios Still Live saknade den luftighet och det djup jag hade hört med Bowers & Wilkins 702 S3. Detaljer och nyanser tvekade nästan att vara en del av ljudbilden. Men herregud, så mycket bättre det blev efter några timmars musik.
Jag vet inte om det är membranmaterialen som behöver tid på sig, men med tiden öppnade högtalarna upp sig mer och mer och ljudbilden växte, särskilt på djupet, med samma förstärkare inkopplad. Ljudbilden blev sakta öppnare, klangnyanser i ovan nämnda Still Live kom fram tydligare i ljudbilden, som jag uppfattade som neutral med en hint av värme.
Det klädde Thomas Dybdahls If We Want It, It’s Right helt perfekt. Den inspelningen är full av atmosfär och klangnyanser, som återgavs vackert. Slagverket lät ovanligt fokuserat och basen återgavs med en auktoritet som jag sällan förknippar med 16 cm stora baselement. Mellanregistret gav sångrösten en naturlig värme, även om jag personligen saknade luftigheten hos ett par Dynaudio Contour 30.
I Dybdahls It’s Always Been You är pianot lite mörkare och lite mer tillbakadraget än med Contour 30, men det klär Keith Jarretts Kölnkonsert perfekt. Den inspelningen har nämligen en ljusare klang, och här får den mer djup, speciellt i basen där Yamaha-högtalarna återger pianots lägre oktaver med mer fyllighet och djup.
Röster är för övrigt en disciplin där Yamaha-högtalarna är ovanligt behagliga att lyssna på. De påminner en del om KEFs R-serie med Meta och Uni-Q-elementet, som har bland det mest fokuserade och precisa mellanregistret den här klassen.
Mellanregistret är enastående välfokuserat, gitarrer och piano saknar ingen av den värme som ger klangen realism. Vissa röster kan uppfattas som lite torra – somliga skulle säga neutrala – men de glänser inte om mellanregistret på samma sätt som det kan göra med en KEF-högtalare med ett nyare Uni-Q-element.
Sångrösten i Sades Soldier of Love är härligt varm och inte ens när jag spelar högt kan jag provocera fram uppbrytning eller förvrängning som gör vokalen skarp eller obehaglig. Balansen i högtalarna är snudd på perfekt, men jag försökte också med Yamaha R-N2000A bara för att se om rumskorrektion skulle göra någon skillnad. Den förstärkaren har nämligen Yamaha YPAO-rumskorrektion som använder en mikrofon för att mäta akustiken i rummet och en DSP för att korrigera frekvensgången.
R-N2000A bygger på en mindre version av A-S3200, fast med en uppgraderad strömförsörjning och inbyggd streaming. Den är inte lika kraftfull och välkontrollerad som 3200, men har ändå stålkontroll över högtalarna. Med YPAO aktiverat kommer mellanregistret faktiskt fram lite bättre i ljudbilden och basåtergivningen dras en aning tillbaka utan att förlora auktoritet. Det är ingen tvekan om att R-N2000A kan förbättra ljudet i de flesta högtalare. Med fjärrkontrollen kan man slå på och av rumskorrektionen som man vill.
Den slimmade Musical Fidelity A1, i ny version och med 2 x 25 watt i klass A-drift – den mesta av tiden – låter inte direkt som en hit tillsammans med ett par golvhögtalare som kostar fyra gånger så mycket. Men jag var tvungen att försöka. Även om förstärkaren inte har all världens effekt på papperet så fyllde den rummet med organiskt ljud, med varm klang och övertygande bas. Trummorna i Dire Straits Private Investigations fick inte samma dynamiska auktoritet som med Yamaha-förstärkaren, men sångrösten var kristallklar och ljudbilden stor. Radka Toneffs Fairytales var en ren fröjd att lyssna på, med fokuserad och djup pianoklang och enastående röståtergivning.
Slutsats
Golvhögtalarna Yamaha NS-2000A är föga förvånande utmärkta musikförmedlare. Det finns mer hårtslående högtalare där ute, och högtalare med ännu mer insikt, men i den här prisklassen är det få som låter lika harmoniskt och välbalanserat. Sonus faber och Dynaudio har högtalare med många kvaliteterna, men de kostar mer. Bowers & Wilkins och KEF har högtalare i samma klass som kostar mindre, men som inte spelar med samma auktoritet i djupbasen. Vårt råd är att man lyssnar innan man köper, och om det slutar med NS-2000A så upptäcker man så småningom att pengarna var väl använda. Detta är nämligen en häpnadsväckande bra högtalare, trots sin blygsamma framtoning i svart pianolack. Synd bara att det tar så lång tid innan de öppnar upp sig.
1 reaktion på ”Yamaha NS-2000A”
Skriv en kommentar
Läs hela artikeln med LB+
Årets bästa erbjudande
Full tillgång till allt innehåll i 4 veckor för 4 kr
LB+ Total månad
Full tillgång till allt innehåll i 1 månad
LB+ Total 12 månader
Full tillgång till allt innehåll på Ljud & Bild och L&B Home i 12 månader
- Tillgång till mer än 7500 produkttester!
- Stora rabatter hos våra samarbetspartner i LB+ Fördelsklubb
- Nyhetsbrev med senaste nyheterna varje vecka
- L&B TechCast – en podd med L&B
- Inaktiverade annonser
Alla högtalare behöver spelas in, även Yamahas!
Sten