Om du är en av alla dem som nyss köpt en ny och fin flatskärm med högupplöst superbild är risken stor att du blev besviken första gången du satte på den och vred upp volymen. De inbyggda högtalarna i en vanlig platt-TV klarar inte av djupa frekvenser och förstärkarkraften är så gott som obefintlig. Resultatet är ett spinkigt ljud som inte alls gör den högupplösta bilden rättvisa.
Rent ljudmässigt är den bästa lösningen att köpa en kraftfull hemmabio med en flerkanalsförstärkare och fem eller sju högtalare, samt en eller två bashögtalare (subbasar). Tyvärr är sådant ganska så dyrt, och oddsen för att anläggningen förstör vardagsrummets sobra inredningsstil är ganska så låga. Om du däremot klarar dig utan äkta surround finns det ett par bra och välljudande kompromisser. En variant är en ljudpanel (eller ”ljudlimpa”) som har alla högtalare i ett enda avlångt kabinett, en annan är en mer traditionell 2.1-anläggning med små högtalare och en bashögtalare. Sådana kan låta riktigt bra, och vissa av dem gör ett gott försök att simulera surroundljud. Vilket koncept passar dig bäst?
En tumregel är att ljudlimpan passar dem som har TV:n upphängd på väggen och 2.1-systemen passar dem som har TV:n på ett bord eller en bänk. Det är bättre och snyggare att ställa en högtalare på varje sida av en TV som står på ett stativ, än att lägga en ljudlimpa framför. I värsta fall täcker det bilden i underkant, eller blockerar fjärrkontrollssensorn. Om bänken är bred och har en hylla under går det att lägga limpan där, men snyggast är att hänga den på väggen.

Förväntad ljudkvalitet
Ljudlimpor och 2.1-anläggningar kan tillsammans med en subbas (som ofta ingår) ge en välbalanserad ljudbild och en fyllig basåtergivning. Tillräckligt bra för att filmupplevelserna ska få en extra dimension. En TV har helt enkelt ingen möjlighet att ge ett lika bra ljud.
En del anläggningar lyckas riktigt bra med att simulera surroundljud. Effekten är psykoakustisk (inbillad) och åstadkoms genom att ljudets fas manipuleras i vänster och höger högtalare, därför fungerar den bäst för den som sitter mitt framför skärmen (sweet spot).
Nytt för denna generations ljudlimpor är att de allra flesta är utrustade med HDMI-ingång och -utgång, som både är 3D- och HD-kompatibla.
Anläggningarna kan av naturliga skäl inte återskapa samma dynamik och ljudnivå som en stor hemmabio eller en riktig biograf, och surroundeffekterna är som sagt psykosakustiska vilket innebär att de aldrig blir lika bra som om man har riktiga högtalare bakom soffan. Det totala lyssningsintrycket blir därför inte tillräckligt stort och massivt för att passa bilden på en stor filmduk. Detta är anläggningar för TV-rummet, inget annat.
Musik i stereo låter ofta bättre med en 2.1-anläggning än med en ljudpanel eftersom den senare har högtalarelementen tätare och ofta är lite mindre.

Ett par stycken
I detta test tar vi oss an ett par produkter som innehåller olika lösningar. Sammanlagt ställer fem ljudlimpor upp, alla med inbyggd förstärkning och ljudbearbetning, och alla har minst en HDMI-ingång som avkodar ljudet och en HDMI-utgång som överför bilden vidare till TV:n. Två av limporna har inbyggd Blu-ray-spelare, för den som inte redan har någon sådan hemma.
Dessutom har vi tagit med tre 2.1-anläggningar, som alla är utrustade med Blu-ray-spelare. Om du inte sett bildkvaliteten från Blu-ray ännu så kan du se fram emot något fantastiskt!
Testkriterier
Vi letar efter tre vinnare: bästa ljudlimpa med och utan Blu-ray samt bästa 2.1-anläggning. När vi utser vinnare tar vi med priset i beräkningen, därför är Yamaha YSP-5100 för 17 000 kronor snudd på diskvalificerad redan innan testet börjar. Vi har tagit med den för att få en referens när vi lyssnar på de övriga deltagarna – plus att vi vill se om vår största favorit hittills, B&W Panorama för 20 000 kronor, har mött sin överman.
Obs! Ljudlimporna har specifikationer som anger vilket slags skärmstorlek de passar till. Den siffran är främst avsedd för att man ska veta dess bredd, så att den inte sticker ut på sidorna om TV:n. Detta är dock inget man är tvungen att ta hänsyn till.

Sammanfattning
Något för alla
Den som vill förbättra ljudet från TV:n bör titta närmare på de här åtta systemen – här finns något för varje smak och plånbok.

Har du hängt upp TV:n på väggen och ont om plats bör du skaffa en ljudlimpa. Den ser estetisk och snygg ut under TV:n.
Av de tre ljudlimporna utan Blu-ray vi testar här utmärkte sig Yamahas båda modeller, YHT-S400 och YSP-5100. Den billigaste överraskade mest eftersom den låter så bra och är så liten. Trots att den kostar nästan dubbelt så mycket som Panasonic SC-HTB10 tycker vi att den ger bättre upplevelser för pengarna, eftersom den senare har ett väl tunt ljud och inte någon subbasutgång som hade kunnat ge ett fylligare ljud. Då har vi större tilltro till SC-HTB500 (med trådlös subbas), fast den var inte tillgänglig under testperioden.
Hur som helst, av de här ljudlimporna utser vi YHT-S400 till tesvinnare eftersom priset diskvalificerar den större YSP-5100.
Bland ljudlimporna med inbyggd Blu-ray stod det mellan LG HLB545S och Philips HTS9140. Här tycker vi att Philips har en klart större och luftigare ljudbild. Dessutom är LG-limpan för djup för väggmontering eftersom skivan laddas vågrätt i stället för lodrätt. Lösningen blir då att hänga TV:n på väggen och ställa ljudlimpan på en bänk under, eller att skaffa en bred TV-möbel med gott om plats på hyllan under TV:n. Har du detta, och är ute efter en trådlös subbas, kan däremot LG-limpan rekommenderas.
Av 2.1-anläggningarna var det särskilt Pioneer BCS-FS505 som imponerade med en naturlig klangkaraktär och en väldigt lättplacerad subbas.
Både Panasonic SC-BTX77 och Sony BDV-F500 är helt godkända 2.1-system som förutom Blu-ray, DVD och CD kan spela musik och video som streamas över nätverket. De har däremot inte lika hög ljudkvalitet som Pioneer-anläggningen. Av dessa två rekommenderar vi Sonys mest eftersom den är billigast av alla tre.