När Bowers & Wilkins populära CM-serie fick en ansiktslyftning 2008 utökades den också med nya modeller. Golvmodellen CM7 fick en storebror i CM9 och lilla CM1 fick sällskap av den lite större stativhögtalaren CM5. Denna har precis som sina syskon ett mellanregister av Kevlar och en diskantdome av metall som sitter i ett svart kabinett med pianolack. CM5 är betydligt större än CM1 och har ett bas/mellanregister på 6,5 tum. Ett större element flyttar mer luft, vilket de lägre frekvenserna tjänar på, men det finns också en risk att det påverkar ljudet i de högre oktaverna.
 
Ljudkvalitet
De som redan är bekanta med CM-serien vet vad de kan räkna med: en varm och detaljerad musikåtergivning som är härligt ”framåt” och som är lätt att bli engagerad av. Och CM5 låter tveklöst tufft med pop och rock. Ändå finns det områden som tyder på att CM5 kanske inte är den mest lyckade medlemmen i CM-familjen.
Den har visserligen gott om välbekanta och välkomna B&W-kvaliteter, till exempel en klar och frisk diskant som återger massor av detaljer, samt ett tydligt och fylligt mellanregister. Övergången mellan de två känns dock lite ojämn och röster är inte riktigt så rena och ofärgade som vi hoppats på. Det är klart hörbart i akustisk musik och visor, där bland annat DALIs Menuet kan uppvisa en klart bättre återgivning av röster. Mentor Menuet låter organisk och äkta medan rösterna från B&W har en lite konstlad, nasal prägel. DALI-högtalarna har också en markant mjukare och mer behaglig diskant. CM5:s klangbalans drar lite åt det ljusa hållet och kräver en förstärkare med mer avslappnade övertoner för att inte bli tröttsam att lyssna på i längden.
CM5 räddar sig lite genom att ha en fyllig och djup bas, men även på detta område saknar vi lite definition. Både PSB och inte minst stora Jamo C803 har en stramare och mer precis bas, och återger fler klangfärger i basregistret.

Också i detta test: