Konstruktören hos danska Podspeakers har tidigare jobbat för Bowers & Wilkins, och det syns. Utseendemässigt har samtliga små högtalarmodeller hämtat inspiration från B&W:s klassiker i Nautilus-serien, inklusive membran av flätad Kevlar i mellanregistret. Materialet har egenskapen att för varje förvrängning som uppstår i membranet, skapas en motförvrängning och de båda tar ut varandra. Resultatet är ett renare ljud.

The Drop, som finns i vitt, svart, silver, blått, gult och rött, har ett mycket speciellt, droppformat utseende. Formen fyller även en funktion eftersom den saknar parallella ytor på insidan. Detta reducerar kabinettresonanser till ett minimum – även om kabinettet är av plast som här.

Ljudet
Med enkel jazz à la Diana Krall, Nat King Cole eller Bill Evans låter det betydligt bättre än vi förväntade oss av dessa små rara krabater. De låter fängslande och engagerande, utan hörbara missljud någonstans. Tvärtom är dynamiken bra och sångröster kommer fram särskilt tydligt. Piano klingar klart och tydligt och detsamma gäller kontrabasens övertoner. Det är inte någon enorm ljudbild vi hör och basen är inte så fyllig. Men just eftersom högtalarna inte försöker åstadkomma mer än de klarar av är ljudbilden osedvanligt välbalanserad och klangneutral.

Jämfört med Yamahas dyra referenshögtalare Soavo-2 är klangbalansen ganska så lik, bortsett från att Yamaha har väsentligt mer av allt.

När Mozart åker in i spelaren blir vi överraskade av musikens klarhet. The Drop spelar rent och fint och när kontrabasen sätter igång så är det faktiskt riktigt bra dynamik även hos Pod-speakers, trots att basregistret är lite tunt.

Jämfört med referenshögtalarna är ljudbilden naturligtvis mindre och vassare. Övertonstrukturen finns inte på plats i samma utsträckning, så violinerna är lite grövre. Somliga skulle kanske säga att fiolerna låter lite vassa, men i verkligheten låter inte fioler i närheten av så fint och försiktigt som del högtalare återger dem. Vi vill hellre ha dem lite grova och med bra dynamik, än alltför tillbakadragna.

Pop och rock är mer problematiskt. Bristen på bas gör detta till en särdeles tråkig historia. Här är det nödvändigt med en bra subbas, som tål en hög delningsfrekvens.

Också i detta test: