test: Piega TMicro 60 AMT

Schweiziska Piega har byggt högtalare i mer än 30 år och är framför allt kända för sina högtalare i den något dyrare änden av prisskalan. Till exempel Piega Coax 711, som lade beslag på alla stjärnor vi hade när vi testade den förra året.

Piega föredrar diskanter som fungerar enligt AMT-principen (Air Motion Transformer), en variant av banddiskanter som är kända för sitt blixtsnabba och lätta ljud. Detta gäller även Piega TMicro 60 AMT som vi testar här. En annan Piega-specialitet är kabinett av aluminium, vilket också är fallet här.

TMicro 60 AMT är toppmodellen i Piegas ”livsstilsserie”, där de ansträngt sig extra mycket för att den ska få tillträde till vardagsrumsmiljöer. Högtalaren är smal och lång som en stolpe och borde inte kunna reta upp ens den mest envisa hifi-skeptiker. Kabinettet finns i blank aluminium samt svart-anodiserad dito och vit lack om det ska vara extra diskret. Gallret är integrerat i fronten. På baksidan hittar man en uppsättning banan-/spadkontakter. Det är allt. En smal aluminiumbas med gummifötter under ger fotfäste på golvet. Inga spikes här inte – de repar golvet!

Bakom fronten hittar man tre 4-tums bas/mellanregister, en basreflexport samt naturligtvis AMT-diskanten.

Lättmöblerad

På grund av storleken och utförandet är det förhållandevis enkelt att få in TMicro 60 AMT i vardagsrummet. Den tar till och med mindre plats än liten stativhögtalare på stativ, och bör tack vare den större kabinettvolymen ha en djupare basåtergivning. Högtalaren är förvånansvärt tung (16 kg), men det är ett gott tecken. I mitt lyssningsrum blev det en korrekt balans när högtalarna stod en halvmeter från bakväggen och en meter från sidoväggarna.

Piega anger känsligheten till 90 dB, vilket är ganska effektivt. Men eftersom det är en 4-ohmshögtalare motsvarar den en känslighet på 87 dB. I själva verket är TMicro 60 AMT en högtalare som helst vill ha en bra förstärkare att luta sig mot. Vi fick vrida upp den 2 x 180 watt potenta NAD M32 mer än vi brukar för att få liv i Piegorna.

Ljudet av TMicro 60 AMT

Vi är vana vid att högtalare med AMT-diskant har en nästan överdrivet bra och ren diskantåtergivning. Så är inte fallet här. Första gången man lyssnar på TMicro 60 AMT känns diskanten faktiskt nästan dämpad. Efter lite tillvänjning verkar det dock som om Piegas sätt att göra saker och ting på mycket väl kan vara det korrekta. Det saknas nämligen ingenting i ljudet.

Små detaljer med trumvispar på hihaten återges precist, men man får dem inte upptryckta i ansiktet. Snarare är de som viskningar, och det känns som om konsertsalen ”andas” när man sätter på en klassisk inspelning.

Rumsåtergivningen är riktigt bra. I Thérèse Juels ”Tiden bara går” (Opus 3), som är inspelad med en stereomikrofon i en gymnastiksal, känns djupet tydligt. Bredden och höjden är inte riktigt lika imponerande, men ändå fin för den här prisklassen.

Fyratums baselement i ett kompakt kabinett är inget recept på en tung bas. Men tre stycken sådana har en membranarea som motsvarar ett 6,5-tumselement. Så vi är uppe i en klass som påminner om en typisk stativhögtalare, fast med ett smalare kabinett.

Piega hävdar att TMicro 60 AMT når ner till 45 Hz. Det räcker precis för att återge den djupa strängen på en kontrabas, och de små, snabba baselementen reagerar snabbt och exakt. Men det sista djupa mullret, där trycket känns mer än hörs, levererar de inte. Ska man sätta fingret på något i ljudet så är det förmågan att explodera i dynamiska passager. ”Time Be Time” med Jonas Hellborg och Ginger Baker låter rent och snyggt – men fötterna stampar inte takten. Men visst, man kan inte få allting på en gång. Föredrar du klassiskt eller jazz kommer du att njuta av högtalarnas förmåga att återge stämning och akustik.

Piega TMicro 60 AMT befinner sig i en prisklass där det är många som slåss om köparnas gunst. Till exempel System Audio Saxo 70, som bjuder på en mäktigare återgivning, fast utan samma finess i toppen – och TMicros aluminiumkabinett är föredömligt dött. Designen väcker minnen av B&O, till exempel BeoLab 18, men medan B&O har slutat med passiva högtalare så håller Piega fast vid ”rena” passiva högtalare som drivs med separata förstärkare. Ett annat, mer traditionellt alternativ är B&W 705 S2, vars diskant påminner mer om ett typisk AMT- element än den som sitter i Piega och där röster är en smula mer neutrala och öppna.

Slutsats

TMicro 60 AMT är den billigaste och mest kompakta högtalaren vi har testat från Piega. Och på samma gång den vars design och fysiska mått sätter störst begränsningar. Det har därför varit spännande att konstatera att de många gånger dyrare högtalarnas förtjänster har gått att överföra till ”livsstilsformatet”. De smala TMicro-högtalarna levererar varorna i form av en neutral och välbalanserad ljudbild med ypperligt djupt som klär framför allt akustisk musik. Ljudtrycksfanatiker med stora vardagsrum får däremot leta någon annanstans.