Att man som tillverkare kallar sig skandinavisk är inte särskilt speciellt. Det finns många kompetenta utvecklare på våra breddegrader. Men det som är så speciellt med Electrocompaniet är att de inte bara utvecklar sina produkter i Norge. De tillverkar dem också till 100 procent där.
Utanför Stavanger ligger ett litet samhälle som heter Tau, här ligger de supermoderna fabrikslokalerna där Electrocompaniets produkter tillverkas. Merparten av produktionen är helautomatiserad, vilket innebär att man kan ha färre anställda, vilket i sin tur innebär att man klarar av att vara konkurrenskraftig mot andra som lägger ut produktionen till Kina eller andra asiatiska lågkostnadsländer.
Konkurrent till Sonos
EC Living-serien är Electrocompaniets trådlösa multiroom-serie med högtalare, förstärkare och strömningsboxar. Ursprungligen skulle de konkurrera på en marknad där Sonos regerar. Högtalaren Tana SL-1 och slavhögtalaren L-1 skulle vara mer välljudande alternativ till ett par Sonos Play:5, som kostade ungefär lika mycket. Och vi tyckte väldigt bra om ljudet när vi testade paret 2017, det enda vi egentligen kunde klaga på var app-styrningen.
Men att Electrocompaniet bland annat nyligen återhämtat sig från en konkurs har lett till att de ändrat inställning.
– Varför i hela friden ska vi tävla mot Sonos? frågade teknikansvarig Volker Hunger retoriskt när jag pratade med honom om lanseringen av efterträdarna Tana SL-2 och L-2.
– Vi är Electrocompaniet! Vi har en stolt historia av highend-hifi och då måste det återspeglas även i våra trådlösa produkter.
Tana SL-1 och L-1 testades och jämfördes i prisklassen strax över 10 000 kronor per par. För de pengarna kunde man knappast förvänta sig bättre ljud. Men även om ljudet var väldigt bra så kunde det bland annat behöva ännu mer dynamik för att bli ett riktigt bra hifi-alternativ. När högtalarna tvingades att spela högt uppstod dessutom ofta oönskade resonanser i basportarna.
Bort med kompromisserna
Den här gången bestämde sig Electrocompaniet för att inte priskriga med Sonos och andra, utan i stället konstruera produkter som bäst återspeglar deras kvalitetskrav. Det har inneburit färre kompromisser.
Basreflexporten har nu försvunnit och ersatts av passiva slavbasar på varje sida av kabinettet. De gör i princip samma sak som en basport, genom att utjämna det under- och övertryck som uppstår i kabinettet när elementen rör sig inåt och utåt. Fördelen är att man eliminerar turbulensen och därmed förvrängningen som uppstår i en port. Kabinetten är styvare än i föregångaren, också för att minimera förvrängning.
Även förstärkardelen är helt ny. Electrocompaniet lovar att förstärkarna har ännu bättre kontroll. Effekten specas till densamma som tidigare, 150 watt i klass AB per högtalare. Detta i motsats till billiga klass D-förstärkare som brukar sitta i typiska multiroom-högtalare. I stället har Electrocompaniet satsat på välbeprövad, klassisk förstärkarteknik.
Mobil-appen är också ny sedan sist. Nu heter den EC Play och har ett mer intuitivt gränssnitt än den äldre EC Remote.
Sira: Mer bas!
Tana SL-2 och L-2 är gjorda för att kunna spela bra på egen hand (om du bara vill ha en enda högtalare kan du bara köpa SL-2). Men om du lägger till subwoofern Sira får du ett extra fundament i djupbasregistret och mer fysik längst ner. Det hjälper mycket, särskilt om du har ett ganska stort vardagsrum. Sira har två aktiva 7-tummare som spelar åt vart sitt håll. Förutom att ge mer slagkraft än ett enda element eliminerar den här konfigurationen förvrängningar inuti kabinettet. Ett tredje element pekar framåt, det är en passiv slavbas som utjämnar för tryckskillnader inuti kabinettet.
Spelar det mesta
Oavsett om du lyssnar på Spotify, Tidal, AirPlay eller DLNA så kan du spela din musik genom Tana-högtalarna. Favoritmusiken kan lagras direkt i appen, detsamma gäller internetradiostationer. På plats finns också AirPlay och Bluetooth, och genom en kommande uppdatering ska både AirPlay 2 och inbyggd Chromecast bli tillgängligt.
En optisk digitalingång finns också på baksidan av SL-2, så att högtalarna kan ta över som ljudförmedlare i TV-rummet. Även om högtalarna stöder högupplöst ljud så klarar de inte MQA, vilket innebär att du bara får CD-kvalitet när du strömmar från Tidal.
Surround?
Även om Electrocompaniet inte har tänkt sig att man nödvändigtvis ska bygga ut högtalarna till hemmabio så är de WiSA-kompatibla. Det är ett trådlöst system som klarar av multikanals hemmabio. Och då i full upplösning i upp till åtta kanaler.
Användarvänlig installation
Tana-högtalarna har inbyggt wi-fi, men första gången de kopplas in måste SL-2 vara ansluten med en nätverkskabel. När appen hittar högtalarna hörs ett ljud från den ena, varpå du väljer om den ska vara höger eller vänster. Detta upprepas med den andra. Har du kopplat in en eller flera subwoofrar så hittas de också av appen på det här stadiet.
Efter uppkopplingen kan du välja att ansluta till det trådlösa nätverket. Sedan är det bara att välja de musiktjänster du vill använda och knappa in lösenordern till dem.
App-styrningen är mer intuitiv än tidigare och jag gillar att man ser storleken på bitströmmen på skärmen. Tänk bara på att du måste svepa uppåt får att få fram spaken som ställer in ljudnivån.
Det finns en sak med användarvänligheten som jag verkligen tycker är dystert, och det är att det inte finns någon fysisk fjärrkontroll. Om du vill använda Tana-högtalarna till TV:n, måste du plocka fram mobiltelefonen varje gång du ska höja eller sänka volymen, vilket blir besvärligt. Och eftersom Tana inte har någon IR-mottagare, utan använder Bluetooth, är det inte bara att programmera en annan fjärrkontroll eller lära upp TV:ns. Jag hoppas därför att Electrocompaniet på sikt prioriterar att erbjuda en fjärrkontroll.
Så låter nya Tana
Rent ljudmässigt påminner de nya Tana-högtalarna om sina föregångare. De kännetecknas av ett fylligt, behagligt ljud och ett oerhört bra stereoperspektiv. På samma gång är ljudet ännu bättre differentierat, speciellt i basregistret som tidigare kunde bli lite maskerat och beslöjat. Det kan vi framför allt tacka avsaknaden av portljud för.
Lyssna bara på basen i Auroras tolkning av Walking in the Air, med tjusigt ljud i basgitarren – och när orgeln kommer in ger den ett stabilt fundament. Detta är definitivt en förbättring.
Stereobredden är stor, ljudbilden sträcker sig utåt. Auroras röst är känslosam. Och även om den är ganska tunn från början så finns det en fyllighet och värme längre ner som Sonos bara kan drömma om.
Vad sägs om lite modern reggae? Låten Toast med Mikayla Simpson, mer känd som Koffee, har en bra tyngd att komma från så små högtalare, och återigen framträder rösten väldigt väl. Det låter rytmiskt och saftigt på samma gång.
Med subwoofer
Subwoofern Sira är inte inkopplad ännu. När man gör det så kommer djupbasen. Man kan till och med ställa in delningsfrekvens och ljudnivå, det är bara att experimentera. Jag upptäckte att om man delade för högt (80–100 Hz) fick basrytmerna mer tryck, men det blev också en orolig övergång mellan sub och högtalare. En del musik fick en väldigt stark förstärkning kring en viss basfrekvens. Delade man för högt så gav suben ingen extra kraft till bastrumman. För min del funkade det bäst att dela vid 70 Hz och sänka subwooferns nivå till strax under mitten. Då bidrar den till att ge musiken en stabil grund, en svartare bakgrund och helt enkelt en större ljudbild där detaljerna framträder tydligare. Dessutom får man lite extra draghjälp i basrytmerna.
Sira höjer priset med drygt tiotusen kronor. Det är en hel del, och även om den bidrar fint till den totala upplevelsen så har den inte mer att erbjuda än en kabelbunden subwoofer för halva priset. Särskilt när det gäller kraft. Den är tämligen kompakt, och trots en förstärkare som håller bra kontroll så är det inte mycket att göra åt fysikens lagar. Till exempel gör XTZ Cinema Sub 1X12 slavsylta av Sira-suben.
Ändå är det något med tonkvaliteten i basregistret som gör att jag gillar Sira väldigt mycket. Sedan är den trådlös och fungerar sömlöst i system med Tana. Du kan också koppla in så många subbar du vill till systemet, vilket gör det mycket flexibelt.
Slutsats
Electrocompaniet Tana 2 är ännu mer användarvänlig än sina föregångare, och dessutom ett rejält kliv upp i ljudkvalitet. Först och främst låter det renare i basen och mellanregistret, som ett resultat av att basreflexporten byts ut mot två passiva slavbasar. Men den bättre förstärkaren gör också sitt.
Med Tana SL-2 och L-2 har Electrocompaniet tagit ett ljudmässigt steg upp från Sonos-trakterna och ger nu äkta hifi-upplevelser. Släktskapet med Electrocompaniets dyrare produkter är uppenbart och om du kan leva med att systemet har lite mindre muskler och djupbas än exempelvis de dubbelt så dyra Bowers & Wilkins Formation Duo, så hamnar inte Electrocompaniet helt fel när vi snackar ren lyssnarglädje.
Lägg till subwoofern Sira L-2 så får du djupbasen och slagkraften också. Fortfarande en bra bit under vad Formation Duo i pris, och nu med häftigare bas.
Men snälla, ge oss en fjärrkontroll!
1 reaktion på ”Electrocompaniet EC Living Tana 2”
Skriv en kommentar
Läs hela artikeln med LB+
Årets bästa erbjudande
Full tillgång till allt innehåll i 4 veckor för 4 kr
LB+ Total månad
Full tillgång till allt innehåll i 1 månad
LB+ Total 12 månader
Full tillgång till allt innehåll på Ljud & Bild och L&B Home i 12 månader
- Tillgång till mer än 7500 produkttester!
- Stora rabatter hos våra samarbetspartner i LB+ Fördelsklubb
- Nyhetsbrev med senaste nyheterna varje vecka
- L&B TechCast – en podd med L&B
- Inaktiverade annonser
Hej Geir
Nu då Electrocompaniet sticker ut hakan rejält i hetluften och går från att konkurrera med Sonos, till att prismässigt bli en direkt utmanare till de mycket hyllade och givna konkurrenterna Kef Ls 50 Wireless och Kef LSX. Så undrar jag om du anser att Tana SL2 är ett bättre val än dessa?
Vänliga hälsningar
Lennart