Jag är tillräckligt gammal för att minnas den första utgåvan av Contour 1.8. Den andra också, för den delen. En högtalarmodell som på många sätt markerade en vändpunkt för Dynaudio. Före den var det många som uppfattade de tidigare högtalarna som kalla och lite tillbakadragna, men med bra upplösning och transparens.
Med andra ord inte perfekta allroundhögtalare och definitivt inte något som passade för den tidens tjo och tjim en lördagskväll med chips, bål och veckans senaste skivor snurrande i CD-spelaren.
Men med Contour 1.8 fick man en kompakt golvhögtalare som med rätt förstärkare kunde leverera ett mer än tillräckligt ljudtryck, en tight bas och en stor ljudbild. Utan att det gick ut över upplösning eller transparens. Högtalaren blev relativt populär och var en av modellerna i Dynaudios nya Contour-serie som på allvar satte danskarna på kartan.
Om man bortser från den helgalna Consequence från 1984, där alla element var vända upp och ner och monterade i separata kabinett. Till ett helgalet pris, förstås. Men den bidrog definitivt till att rikta strålkastarljuset mot Dynaudio som högtalartillverkare.
1994 kom Contour 1.8 mark II, som såg ganska lik ut sin föregångare, men hade uppgraderade element med dubbla magneter. Inklusive den ytterst välljudande Esotec-diskanten.
De knappt 90 cm höga högtalarna var lättare att få plats med i vardagsrummet än de var att driva. En känslighet på låga 86 dB, med en systemimpedans på 4 ohm, förstärkte bara intrycket av Dynaudios högtalare som effekthungriga och kräsna när det gäller förstärkare.
Detta gällde i och för sig många andra högtalare också, inte bara de från Dynaudio, men våra tester visar att de ofta trivs bäst i sällskap som har tillräckligt vridmoment för att driva elementen med optimal precision. Så är fallet även med Dynaudios senaste modell, Dynaudio Contour Legacy
Det är en specialmodell som tillverkas i 1000 numrerade par. Även om den liknar sina föregångare är det en helt ny och, får man nog säga, exklusiv modell i Contour-serien. Kännare minns Heritage Special-modellen, en kompakt tvåvägsmodell som handbyggdes i Danmark i en begränsad upplaga. De som minns ännu längre tillbaka kommer ihåg både Special 25 och Special Forty, som markerade Dynaudios 25- respektive 40-årsjubileum.
Om vi känner Dynaudio rätt har de redan börjat fundera på vad de ska hitta på till sitt 50-årsjubileum 2027.
Contour Legacy
Men tillbaka till Contour Legacy. De 1 000 lyckliga kunderna som får chansen att njuta av högtalarna, som tillverkas för hand i Skanderborg i Danmark, kan förvänta sig stora upplevelser.
Legacy är baserad på 1.8-modellen, så vi talar om en 2,5-vägshögtalare i ett kompakt golvstående basreflexkabinett.
Men där upphör likheterna. I Legacy-modellen har Dynaudios ingenjörer klättrat upp till den översta hyllan och hämtat sina finaste element. De 18 cm stora baselementen är hämtade från Dynaudio Evidence Platinum och avstämda för Contour Legacy-kabinetten. Baselementen överlappar varandra i frekvens. Det ena elementet sträcker sig hela vägen ner till 42 Hz och därifrån uppåt till ca 400 Hz, ungefär därifrån upp till 3 400 Hz övertas jobbet av det andra baselementet.
Baselementen har Dynaudios magnesiumsilikatpolymermembran, MSP. Ett lätt och styvt membran som är gjutet i ett stycke och hänger i en 75 mm ventilerad talspole som drivs av ett hybridmagnetsystem. Som består av både en neodymmagnet och en ferritmagnet. Det koncentrerar magnetfältet bättre, säger Dynaudio, och ger bättre linjaritet och bättre dynamik, med större kontroll över membranrörelserna.
Diskanten är Dynaudios legendariska Esotar 3, fast med en frontplatta som hämtats från T330 som vi känner igen från Confidence-serien. Diskanten har det klassiska 28 mm kalottformade membranet, och bakom det sitter Hexis. Som är ett slags inre diffusor, vars jobb är att jämna ut frekvensresponsen i diskanten.
Diskanten drivs av en neodymmagnet och bakom själva membranet finns en öppen kammare som är belagd med ett dämpmaterial som reducerar resonanserna från membranets baksida. Allt detta knyts ihop av ett skräddarsytt delningsfilter med kablar från van den Hul, stora spolar med luftkärnor, oljeladdade Mundorf Evo-kondensatorer till diskanten och Mundorf Supreme-motstånd och Duelund Cast-kondensatorer till baselementen.
Avstämningen görs av Dynaudios själva, med hjälp av deras Jupiter-mätsystem.
Handbyggda kabinett
Den avancerade tekniken i Contour Legacy är förpackad i ett kompakt valnötsfanerat kabinett som har en 8,6 kg tung gjutjärnsplatta i botten. Det lyfter vikten långt över 30 kg per högtalare. Samtidigt som bottenplattan ser till att högtalaren är stabil och dämpar resonanser bättre än en tunn MDF-platta skulle göra, är den utformad för att passa kabinettets mått perfekt. Enbart vikten gör att man inte behöver några stödben för att få högtalaren att stå stadigt.
Contour Legacy är strax under metern hög och bara 20 cm bred. I praktiken innebär det att det är enkelt att hitta plats för den, men tänk på att de två rundade portarna på baksidan behöver lite utrymme så att man inte får för mycket förstärkning i basen. Det ingår skumgummikuddar som stoppas in i portarna om man behöver placera högtalarna närmare bakväggen.
Högre känslighet
Dynaudio hävdar att de har jobbat hårt för att öka känsligheten och 90 dB är mer än vad vi är vana vid från Dynaudio. Fördelen är att förstärkaren kan koncentrera sig på att leverera musiken i stället för att slösa en massa energi på värme i högtalarna.
Nackdelen, om man nu kan kalla det så, är att högtalaren inte går riktigt lika djupt som den skulle kunna göra om känsligheten var lägre. Personligen föredrar jag att känsligheten är så hög som möjligt och att högtalarna går så djupt som möjligt, men det är ännu viktigare att högtalaren faktiskt har kontroll över basåtergivningen, och det är lättare att åstadkomma med hög känslighet än med låg känslighet.
I praktiken innebär det att man kan klara sig med en bra 50-wattsförstärkare – men som vi alla vet är en 300-wattare inte nödvändigtvis sämre.
Lyssning
Jag fick inte lyssna på högtalarna när de presenterades för första gången på highend-mässan i München i maj, så i ärlighetens namn var jag inte riktigt beredd på vad som väntade mig när jag packade upp dem ur deras flightcases och ställde upp dem i testrummet.
Skulle de låta som en modern version av 1.8, eller som en Confidence fast förpackad i ett klassiskt Contour-kabinett? Ingetdera, visade det sig.
Det första som slog mig var hur öppen ljudbilden var. Det fanns något nästan obekant i ljudet, som jag inte direkt skulle förknippa med en Contour- eller Confidence-högtalare från Dynaudio.
En modern Confidence-högtalare låter också öppen, missförstå mig inte, men den har en uttalat fyllig ljudbild med bra räckvidd i basen och är oerhört lättlyssnad även om man spelar högt. Contour Legacy är annorlunda avstämd och upplevs som mer analytisk utan att låta klinisk.
Högtalarna presenterar ett knivskarpt fokus, en supertight bas och en luftig och detaljrik diskant som jag upplever som märkbart öppnare, friare och mer definierad än i en Contour-högtalare.
Det märktes vad jag än spelade. Men kanske var det särskilt märkbart när jag spelade klassisk musik och jazz som spelats in live. Bra inspelningar får ofta med sig en del av atmosfären och rumsklangen som ger instrumenten en mer realistisk känsla än vad studioinspelningar brukar göra.
På Jan Gunnar Hoffs album Polarity var det till exempel slående hur ren klangen från Sofienbergskyrkan lät i testrummet. Högtalarna vecklade ut inspelningen med en 3D-effekt som omslöt rummet runt högtalarna och skapade en stor och djup ljudbild. Inte någon enda gång lät det hårt, skarpt eller vasst.
Pianoklangen bara svävade i luften framför mig, och djupet i kontrabasen och trummorna var förbluffande mäktigt och potent. Naturligtvis levererar inte högtalarna samma feta rakt-i-ansiktet-bas som ett par Klipsch Cornwall kan göra. Ett par Audiovector Trapeze Ri spelar både högre och ännu tuffare, men inte mer öppet eller bättre fokuserat.
I liveversionen av The Weeknds Dancing In The Flames förflyttas man till en stor konsert som inte precis låter lika perfekt och välpolerad som en studioinspelning hade gjort, men högtalarnas ärliga presentation av all musik man kastar på dem innebär att man faktiskt hör alla brister i inspelningen bättre än med de flesta högtalare. Man kan tycka vad man vill om det, och gilla eller ogilla det, men det är en del av högtalarnas karaktär.
Den här ärligheten visade sig också i Lady Gagas och Bruno Mars Die With A Smile. Här märker man snabbt hur smal ljudbilden egentligen är i inspelningen. Har man hört låten i ett bar par brusreducerande hörlurar eller ett par anständiga högtalare i den lägre prisklassen så slås man av hur mycket mer information Dynaudio-högtalarna levererar och hur lätt det är att höra inte bara alla nyanser i inspelningen, utan också hur annorlunda olika musikinspelningar faktiskt är.
Du kommer att tycka att basen är saftigare och har mer tryck i ett par Dynaudio Contour 60, men Contour Legacy levererar trycket från trummorna i Sades Turn My Back On You med förbluffande mycket energi. Speciellt med tanke på högtalarnas storlek.
Det finns mer energi och dynamisk kontrast i ljudbilden här än med ett par Bowers & Wilkins 804 D4, som är en betydligt dyrare highend-golvhögtalare. Contour Legacy är också mer öppen och bättre fokuserad än 804 D4.
Contour Legacy påminner en aning om KEF Reference 3 Meta. De har liknande egenskaper i basen och båda levererar en felfri dynamisk kontrast och spelar musik med en övertygelse man kan bli religiös av. Ljudbilden från KEF-högtalarna är större, men med ett par Contour Legacy får man ännu mer insikt i musiken.
Slutsats
Den största nackdelen med Contour Legacy är att de 1 000 paren är slutsålda. Så du kan inte köpa dem. Det betyder också att få kommer att ha en chans att lyssna på dem. Det är synd för alla som älskar musik. För så här fräscha och engagerande högtalare är det inte ofta vi hör. Med tanke på sin storlek levererar Legacy en stor och tredimensionell ljudbild med en sällsynt insikt i musiken som ger en enorm detaljrikedom. Högtalarna avslöjar alla brister i en inspelning, på gott och ont. Fördelen är att du inte missar någonting. Contour Legacy är en makalöst lyckad högtalare, där kompromisserna är så få och utförandet så lyckat, att vi ser fram emot fortsättningen. Dynaudios femtioårsjubileum kan inte komma snart nog, om du frågar mig.
PS: Förtvivla inte över att Contour Legacy inte tillverkas längre. Det finns utvalda återförsäljare som fortfarande har Contour Legacy i lager. De är inte många, men de finns, så om du skyndar dig kan du få tag i ett par högtalare som redan kan läggas till listan över legendariska Dynaudio-modeller.
