TEST: DALI Rubicon 6 C

Trådlösa, aktiva högtalare vinner snabbt mark. De senaste två åren har vi skrivit mer om detta ämne än alla andra år som Ljud & Bild har funnits tillsammans. Men duger det i den allra högsta änden, eller behövs det fortfarande gammaldags analog teknik i highend-segmentet?

DALI tycker uppenbarligen att tiden är inne, för de har lanserat en aktiv version av märkets näst högsta serie, Rubicon. För närvarande i form av stativhögtalaren Rubicon 2 C och golvmodellen Rubicon 6 C, som vi testar här. Detta innebär dock inte ett farväl till passiva högtalare eftersom den nuvarande passiva Rubicon-serien fortsätter som vanligt.

Två och en halv plus en halv

Rubicon 6 C är en fullvuxen men smal golvhögtalare. Det sitter sammanlagt fyra högtalarelement i den: två likadana 6,5-tums baselement med träfibermembran, samt den 28 mm dome- och banddiskant som tillsammans utgör DALIs hybrid-diskant.

Men detta är varken en trevägs- eller en fyrvägskonstruktion, utan en hybridkonfiguration med utökad matematik i bråkform. I grund och botten handlar det om en tvåvägshögtalare, men eftersom en av de två basarna bara spelar i det djupaste registret blir det en 2,5-vägs konstruktion. Och eftersom samma sak sker i den motsatta änden av spektrumet, där banddiskanten hjälper till från 14 kHz utan att domediskanten delas av med ett filter, så hamnar vi på vad DALI kallar för ”2,5-vägs plus en halv”

För att det inte ska bli alldeles för okomplicerat är det också tal om en kombination av aktiv och passiv delning. Det sitter två förstärkare på vardera 250 watt i varje högtalare. De driver bas- respektive diskantsektionen. Den lägsta basen delas av passivt vid 800 Hz med en enda spole, och detsamma händer för banddiskanten, som delas av med en enda kondensator och ett dämpningsmotstånd vid 14 kHz. Att gå hela vägen och ge varje element en egen effektförstärkare skulle enligt DALI ”vara våldsamt dyrt, utan att göra någon märkbar skillnad”. Förstärkarna i Rubicon C (och även i Callisto) är en specialutvecklad klass D-konstruktion.

Finishen är klassisk och absolut vacker – vilket man också kan förvänta sig med tanke på prislappen. Rubicon 6 C finns i vit eller svart högglanslack samt fanerad med äkta valnöt. Kabinettet är för övrigt detsamma som i den passiva versionen, fast med en utfräsning på fronten för en vågrät rad lysdioder som visar volymen, samt en kontrollpanel på baksidan som också rymmer förstärkaren och där man väljer högtalarens placering i stereoparet. Det finns inte någon inställning för att justera basen i förhållande till placering nära bakvägg eller i hörn.

Sound Hub

Även om högtalarna är trådlösa så måste de fortfarande kunna kopplas till trådbundna signalkällor. Den så kallade Sound Hub är en trådlös anslutningscentral för systemet. På baksidan av den högglanssvarta plastlådan hittar man två uppsättningar analoga ingångar, två optiska digitala och en koaxial digital. Precis som på högtalarna finns det en dold display som vaknar till liv när högtalarna ska anslutas trådlöst och man ska ange deras placering i rummet.

Hubben har dessutom två ”luckor” för expansionsmoduler. Ännu så länge finns det bara en modul, nämligen en Bluesound-expansion som ger trådlös tillgång till en lång rad kända streamingtjänster, inklusive Spotify, Tidal och TuneIn. Det finns ingen officiell information om vad andra kommande moduler kan tänkas innehålla. Men eftersom systemet stöder upp till åtta ljudkanaler vore det konstigt om det inte förr eller senare kom en HDMI-modul som kan utnyttja det.

Bluesound-modulen är separat extrautrustning, men Hi-Fi-klubben har valt att skicka med den ”åtminstone ett bra tag till”.

Självklart har navet också trådlös mottagning av Bluetooth-signaler. Inklusive AAC, aptX och aptX HD som stöder HD-ljud. Bluesound-modulen stöder även HD-ljudformatet MQA som finns på Tidal.

Sound Hub är samma som används till Callisto-systemet och är DALIs egen konstruktion – till skillnad från WiSA, som till exempel används av Bang & Olufsen och System Audio.

Anslutningen mellan hubb och högtalare görs med 24 bit/96 kHz HD-upplösning. Själva förbindelsen görs dock med 30-bitars djup. De sista bitarna används för felkorrigering och styrning av volym, högtalarplacering med mera.

Så låter DALI Rubicon 6 C

Jag var nyfiken på om ljudet från Rubicon 6 C skulle likna det från Callisto 2 C. Det är visserligen högtalare i helt olika storleks- och prisklasser, men den trådlösa plattformen och förstärkarna är samma. Elementen, som DALI tillverkar själva, liknar också varandra på ytan, men är dyrare versioner som enligt DALI har bättre material. Till exempel är hybriddiskantens baffel gjord av aluminium, inte plast som i de billigare serierna.

Rubicon 6 C är inte en högtalare som omedelbart väcker uppmärksamhet. Det finns inga tonregister som direkt sticker ut i öronen. Detta är inte nödvändigtvis en dålig egenskap, eftersom de högtalare som imponerar i butiken inte alltid är de man vill leva med på lång sikt.

Rubicon 6 C är en fullvuxen golvhögtalare och med DSP-korrektion och en kvarts kilowatt i ryggen levererar de två 6,5-tumselementen en alldeles övertygande bas. Det är full nivå ända ner till de 37 Hz som högtalaren stannar på. Och ännu viktigare är att nyanseringen och precisionen finns på plats. Bastrumman levererar utan tvekan och stoppar igen när den ska. Och man studsar till lite i soffan av crescendot i ”Banditen Galopp” från Ein Straussfest. Och är lite skraj för nästa utbrott. Basegenskaperna innebär också att man måste tänka lite mer på placeringen. I mitt vardagsrum måste de ut en trekvarts meter från bakväggen och en meter från hörnet. Och då fanns fortfarande gott om bas.

Brustna illusioner

Rubicon 6 C är en oerhört exakt och avslöjande återgivare av mellanregistret. Det ska den ha mycket beröm för, men du ska veta att du kanske hör saker som inte var meningen. En vanlig floskel bland hifi-recensenter är: ”det var som att höra mina skivor för första gången!” Ibland är floskeln sann, men det kan också innebära att man får ge upp vissa illusioner.

Jag återkommer ofta till låten ”Moonlight on Spring River” med kinesiska Zhao Cong. Här kombineras sprött spel på pipa-stränginstrument med tempeltrummor och en elektronisk bas. Och allt befinner sig på en enorm akustisk scen. Eller gör det? Här får vi använda oss av en annan hifi-floskel: ”återge musiken så som den lät i studion.” Men i verkligheten spelas musik så gott som aldrig in i en enda tagning, utan är snarare ett lapptäcke av enskilda inspelningar.

Varje rum

Tillbaka till ”Moon Light on Spring River”. På inspelningen finns pipa, en kinesisk kör, slagverk och en elektronisk bas. Kör och pipa ligger längst bak i ljudbilden medan slagverk och synthesizer ligger alldeles bakom högtalarna. Men efterklangen och storleken på rummet är olika för de tre elementen.

Poängen är nämligen att Zhao Cong aldrig besökt Focus Recordings-studion i danska Vanløse. Hon och kören spelades in i Kina (med Neuman U47-mikrofoner) och resten lades på i studion i Danmark. Och för att fullända verket spelades andra delar av albumet ”Sounds of China” in i Prag. Eftersom man inte kan fråga Hans Nielsen, som tyvärr dog för ett par år sedan, ringde jag i stället Ole Lund Christensen, som var vän med Nielsen och som låg bakom uppbyggnaden av Focus-studion. Ole bekräftar hur inspelningen gick till.

Fel är nödvändiga

Syftet med ovanstående berättelse är inte att förringa stycket. ”Moon Light on Spring River” är och förblir en otroligt vacker inspelning. Utan snarare att påminna om att verkligheten som vi som musik- och hifi-älskare dyrkar ofta är en illusion.

Som hifi-recensent samlar man med tiden på sig en ”verktygslåda” med musikspår som används i arbetet. Låtar som man kan inifrån och ut. Dessa är oftast bra inspelningar, fast inte nödvändigtvis perfekta. En del av testet kan nämligen vara att ta reda på om utrustningen kan avslöja kända fel. Det kan vara högljudda andetag, prat i bakgrunden eller kanske det faktum att instrumenten inte är inspelade på en och samma plats.

När vi testade DALI Callisto 2 C fick diskanten beröm för upplösningen, men intrycket präglades ändå av de stora dragen. Rubicon 6 C saknar inte alls överblick, men detaljerna är markerade i toppen. Det ger en ljudbild med massor av luft, där man kan fördjupa sig i finurliga slagverk och spel på strängar.

Utbudet av aktiva högtalare i highend-klassen är ännu så länge begränsat – och det domineras av danska högtalare. Hittills har vi testat Dynaudio Focus 20 XD men har inte lyssnat på golvmodellerna som är direkta konkurrenter rent pris- och frekvensmässigt. Detaljerna i toppen, plus det faktum att kopplingsboxen ingår i systempriset, tippar dock vågskålen mot DALI.

Slutsats

Med Rubicon C 6 har DALI tagit aktiva högtalare ett steg längre. Om inte till högsta nivån av highend så åtminstone strax under. Den är en enastående och mycket exakt ljudåtergivare, som med sin förmåga att gräva fram både vackra och mindre vackra detaljer ur dina favoritinspelningar bör kunna mäta sig med de ännu så länge få konkurrenterna i samma klass. Den riktiga utmaningen är huruvida DALI kan övertyga de ofta konservativa hifi-entusiasterna om att skrota sina favoritförstärkare och sluta oroa sig för högtalarkablar. Om det lyckas får köparna en kombination som är svår att hitta av samma kvalitet med separata komponenter.