TEST: Buchardt Audio Anniversary 10

När vi första gången träffade Mads Buchardt på en hi-fi-mässa förbluffade han oss med sina kompakta, välljudande högtalare som såldes via postorder direkt från enmansföretagets lager – och till priser långt under de etablerade konkurrenternas. Kunde ett sådant koncept verkligen fungera?

Det kunde det! Ett årtionde senare tillverkar Mads Buchardt fortfarande högtalare enligt samma recept. Och de kan fortfarande köpas var som helst i världen. Frakten ingår (med några få undantag) i priset.

Buchardt Audio Anniversary 10 – eller bara A10 – är jubileumsmodellen som markerar varumärkets första decennium. Konceptet känns igen från den tiden, även om ambitionsnivån och priset har höjts något. Som (nästan) alltid är Buchardt A10 en kompakt tvåvägs stativhögtalare, och den utlovar också en avgrundsdjup bas i ett kabinett som är lika stort som en skokartong.

Men sedan tar likheterna slut. För det första är Buchardt Audio A10 en aktiv högtalare. En 150 watts förstärkare driver baselementet och diskanten har 50 watt till sitt förfogande. Förstärkarna är av PowerDAC-typ, och digitala från ingång till utgång. Signalen digitaliseras vid ingångskontakterna (balanserad XLR) och resten sker i den digitala domänen. Det innebär också att man inte nödvändigtvis behöver nöja sig med den frekvensgång och avstämning som högtalarna levereras med. Alternativa voicings kan laddas ner.

Dyra Purifi-basar

Basenheten är den berömda, men också mycket dyra Ushindi-enheten från danska Purifi. Enheten är känd för sin ”krulliga” kantupphängning, som bidrar till att ge den en rekordlåg distorsion – och en rekordlång membranrörelse.

Diskanten är Buchards egen skapelse, en 19 mm aluminiumdome monterad i änden av en stor waveguide i aluminium.

Kabinetten är ett kapitel för sig. Mads Buchardt har valt att gå emot en mer än halvsekellång tradition genom att bygga skåpen i massivt trä i stället för i MDF, som anses vara mer resonansdött. Förklaringen är att massivt trä är mer miljövänligt än MDF, som använder stora mängder lim i produktionen – och det ser också bättre ut. När det gäller det sistnämnda kan vi bara hålla med Buchardt. Och kabinetten verkar fortfarande mycket resonansdöda.

Analog kabel eller WiSA

Det finns två sätt att få ljud genom Buchardt A10. Högtalarna kan anslutas till en analog ljudkälla på det gamla hederliga sättet med sladd eller trådlöst, digitalt via WiSA. Ingångarna på baksidan är balanserade XLR-anslutningar, men för att ansluta dem till standard RCA-utgången på en förförstärkare krävs bara ett par XLR/RCA-adaptrar. Eller till en streamer med variabel utgång som WiiM Ultra eller Bluesound Node.

Besvärlig trådlös hubb

Vi testade högtalarna med en WiSA-hubb från Platinum, som kan köpas för 500 Euro från Buchardt Audio. Hubben har stöd för 7.1-kanals surroundljud, men användes bara i stereoläge. Eftersom WiSA är en tillverkaroberoende standard kan man använda vilken hubb man vill.

Efter att ha provat den medföljande hubben känns valfriheten som ett extra plus. Hubben fungerar, och som en ren mellanhand kunde den skicka musiken som strömmades från Tidal via Chromecast till högtalarna.

Det som inte var lika enkelt var installationen. Som standard var båda högtalarna inställda som vänster fronthögtalare, och det var bara möjligt att ändra detta via skärmmenyn på en ansluten TV. Nåväl, hubben anslöts till TV:n och efter en viss kamp lyckades de två arbeta tillsammans. Men gränssnittet på skärmmenyn, som skulle ha verkat primitivt även på en hemdator på 90-talet, var varken logiskt eller särskilt stabilt.

Det är inte högtalarnas fel, och som sagt kan man använda vilken WiSA-hubb man vill. Mads Buchardt uppger också att fler än hälften av köparna väljer att använda en analog trådbunden anslutning från sin egen förförstärkare – eller från en WiiM. Och att han arbetar på att kunna erbjuda ytterligare en hubb i samma prisklass.

Ljudkvaliteten

Det första man lägger märke till med en Buchardt-högtalare är alltid basen. Buchardt Audio är kända för att leverera djup bas i pyttesmå kabinett. I en aktiv högtalare, där man kan DSP-korrigera sig ur det mesta, är detta inte riktigt en lika stor teknisk bedrift. Men A10 ska ändå ha beröm för sin utmärkta basåtergivning, som når ända ner till 28 Hz vid full nivå (-1,5 dB). Och basen är inte bara djup, utan också torr och ren. En stor slavbas i ett litet hölje kan ha lite svårt att stanna upp när den väl sätter igång. Purifi-basen i det slutna kabinettet har inga sådana problem alls.

När jag testade Buchardt S400 MKII för drygt ett år sedan var diskanten det enda jag kunde sätta ett – mycket litet – finger på. Textildomen i den hornliknande waveguiden kunde ge lite efterklang runt 2 kHz. A10 har inte det problemet. Aluminiumdomen låter välupplöst och ren rakt igenom. Och den delas också vid en något högre frekvens (2,5 kHz).

Aluminiumdiskanter har ett något oförtjänt rykte om sig att vara ett billigare alternativ när man inte har råd med en AMT-enhet eller berylliumdome. Men det finns inget billigt med Buchardts diskanthögtalare, som anges vara egenutvecklad, men troligen är tillverkad utifrån en leverantörs katalog med specialanpassningar. Vi tror nämligen inte att Mads Buchardt själv sitter och lindar talspolar i Silkeborg.

Det viktiga är att det låter bra. Ljudet är verkligen välupplöst och det finns massor av detaljer som gör lyssningen till ett nöje.

Alla enskilda delar i Buchardt Anniversary 10 har mycket låg distorsion. Detta är bra i sig, men det finns en risk att en sådan design kan vara sval eller överanalytisk att lyssna på.

Så är inte fallet här. A10 låter först och främst som musik, och jag insåg flera gånger under lyssningen att jag hade glömt bort att lyssna kritiskt och istället bara njöt av musiken.

Överskott

Jag var en smula skeptisk till förstärkareffekten på 150 W för basen och 50 W för diskanten. Purifi Usihindi-basarna har en riktigt lång, linjär vandring, och priset för detta är i sig låg effektivitet. Men de små A10:orna spelade med lätthet i hela rummet. Och de hade fortfarande ett överskott för rungande pukor och pisksnärtar i Telarc-versionen av Banditen-Galopp.

Konkurrenter

Buchardt Audios första modeller var oöverträffade i pris. Med högre pris kommer också mer konkurrens. Designälskare kan få ett par Bang & Olufsen Beolab 8 för ungefär samma pris, medan hemmabioentusiaster kan bygga ett komplett, aktivt DALI Oberon C-surroundsystem. Men om målet är att njuta av musik i stereo är A10 att föredra – och några tusenlappar billigare.

En mer omedelbar konkurrent är Dynaudio Focus 10, som vi inte har testat, men plattformen är densamma som den något dyrare Focus 20. Buchardt har dock en mycket större flexibilitet. Inklusive möjligheten att finjustera upplevelsen genom att ladda ner andra voicings.

 

Slutsats

Buchardt Audio Anniversary 10 är ett värdigt firande av företagets första jubileum.

Buchardt har konsekvent levererat bra högtalare och de har bara blivit bättre med åren. A10 är kronan på verket. Ljudet är rent och klart som hos få, och perspektivet är fantastiskt.

Det är också en relativt dyr högtalare – nästan dubbelt så dyr som S400 MKII. Detta hänger samman med de dyra delar som ingår. Purifi-basenheter är aldrig billiga, och man får också två digitala effektförstärkare i varje högtalare.

Möjligheten att använda högtalarna trådlöst är en klar fördel. Men det är bra att det finns ett analogt alternativ till WiSA-hubben.