TEST: Bowers & Wilkins Formation Duo

Trådlöst ljud är i ropet som aldrig förr. Och det är bra, för de smidigaste trådlösa högtalarna ger den traditionella stereoanläggningen en hård match när det gäller användarvänlighet. Men tänk om man är van vid ordentlig hifi och har höga krav på ljudkvalitet? Jag känner flera personer som har haft en stereo för femtio- och hundratusen kronor, men som efter att ha flyttat ihop med sin sambo (eller av andra skäl) har varit tvungna att sälja alltihop på grund av platsbrist eller andra inredningsproblem. Substitutet blir ofta en Sonos-högtalare. Jag har ingenting emot Sonos eller andra liknande trådlösa högtalare, tvärtom. Men jag skulle aldrig ha dem som hemmets stereo. Jag gillar musik för mycket för att avstå från äkta hifi. Det gäller antagligen flera av mina bekanta också, men de har inte hittat något egentligt alternativ.

Äkta hifi utan tråd

Hade de frågat mig först så skulle jag nog ändå ha kunnat komma med ett och annat tips. För som tur är händer det saker och ting på den trådlösa fronten även hos seriösa hifi-aktörer. Så småningom har även highend-tillverkare insett att de tävlar mot små Bluetooth- och wifi-högtalare om utrymmet i vardagsrummet och att något måste göras. För det är inte nödvändigtvis köpkraft som kunderna saknar, många av dem är villiga att betala för bra produkter så länge de uppfyller kraven på enkel skötsel och inredning.

Devialet ​​har spännande högtalare, från relativt billiga och upp till över 50 000 kronor per par. KEF har mycket bra trådlösa högtalare i form av LS50 Wireless och Dynaudio Xeo 20 har också fina hifi-egenskaper. De två senare är dock inte helt i Sonos-klass när det gäller användarvänlighet.

Äntligen kommer B&W

För Bowers & Wilkins del var de tidigt ute med sin trådlösa Zeppelin-högtalare, men när det gäller hifi av högsta kvalitet har de inte haft något egentligt trådlöst alternativ. Förrän nu. Och vilka högtalare de har kommit med!

Formation heter den trådlösa serien, som har tydliga gener från såväl 800 D3-serien som den nyare 700-serien. Men den tillför även något helt nytt, både när det gäller design och innanmäte.

Runda former

Kabinetten på stereoparet Formation Duo, som vi testar här, är mycket mer avrundade än i tidigare serier. Här finns inte en enda rak kant! Förutom att se läckert och modernt ut så förhindrar det diffraktioner som uppstår när ljudvågorna sprids hit och dit när de når kanterna på kabinettet. Plus att stående ljudvågor på insidan minimeras. Läs: ljudet blir renare, får mer attack och stereoperspektiv med bättre fokus.

Droppformad diskant

Diskanten på toppen sitter i ett eget droppformat kabinett, precis som i toppmodellerna i de dyrare 700- och 800-serierna. Att koppla bort diskanten från huvudkabinettet förhindrar interferens mellan diskanten och övriga högtalarelement, vilket annars hade orsakat ömsesidig förvrängning. Som ett har B&W valt kol, precis som i 700-serien. Koldomen tillverkas genom att kolatomer ”bombarderas” mot en domeform i en partikelaccelerator, där det efter tag fastnar tillräckligt med atomer som klistrar ihop sig och bildar diskantmembranet. Ganska så high tech!

Koldiskanter har den fördelen att de har en mycket hög uppbrytningsfrekvens (47 kHz), mer än dubbelt så hög som örats teoretiska högsta hörbara frekvens, och nära vad högtalarna kan ta emot från en högupplöst 96 kHz-ljudinspelning. Med andra ord finns alla förutsättningar för en ren och luftig diskantåtergivning, befriad från hörbar förvrängning.

Continuum-bas

Mellanregisterbasen är speciell, med ett 6,5-tums membran som B&W kallar för Continuum. Det är ett slags förbättrad variant av Kevlar, där materialet i membranet fortfarande är vävt, men själva materialet är en hemlig komposit som B&W ägnat åtta år åt att utveckla. Förvrängningen är lägre än i Kevlar, och stående ljudvågor längs membranet dör ut mycket snabbare. Vilket markant förbättrar timing och dynamik. Namnet kommer från att membranet går i ett med upphängningen, så att hela elementstrukturen fungerar som en enhet. Det finns ingen gummiring här.

Formation Duo är den första trådlösa högtalarmodellen med Continuum-element och den första högtalaren över huvud taget där det sitter skyddat bakom ett galler.

Starkt innanmäte

De två högtalarelementen drivs av en digital förstärkare på 125 watt. Vardera! Diskanten hade egentligen klarat sig med mycket mindre än basen, men genom att använda en likadan förstärkare till dem båda får man en mer stabil och faskorrekt drift. Relevant för upplevelsen av stabilitet och därmed närvaro i musiken.

DSP

Ett äss som Formation har i rockärmen, som man aldrig får med passiva högtalare, är baskontroll med digital signalbehandling (DSP), som ger utökad djupbas vid måttliga ljudnivåer. Formation Duo anges gå hela vägen ner till 25 Hz! Som jämförelse går de passiva 705 S2 ”bara” till 33 Hz (–6 dB) och kommer därför aldrig i närheten av Formation-högtalarnas djupa basåtergivning, jag ger fanken i hur bra förstärkaren du än driver dem med.

Digital upplösning

Högtalarna är helt digitala och avkodar musiksignalen med 192 kHz-upplösning. Vilket är dubbelt så mycket som man förr i tiden kallade för CD-kvalitet. De kan ta emot högupplöst musik upp till 96 kHz trådlöst i hemnätverket, detta kräver ännu så länge avspelningsprogrammet Roon till Mac eller PC. Högtalarna är nämligen Roon Ready. De andra trådlösa anslutningarna är AirPlay 2 i ”standard CD-kvalitet” och Bluetooth i komprimerad kvalitet.

En Tidal Direct-funktion kommer att finnas genom en uppdatering, vilket bör innebära att Tidal Masters kan spelas av högupplöst direkt från mobilen till Formation Duo. Det blir i så fall spännande!

Anslutning – löjligt enkelt!

Så till det roliga. För det första är Formation Duo skrattretande enkel att installera. Plugga in högtalarna i var sin stickkontakt och ladda ner Bowers & Wilkins Home-appen. Appen hittar högtalarna i rummet och håller dig sedan i handen genom anslutningsprocessen till det trådlösa hemnätverket. Tryck på knappen på framsidan av vänstra högtalaren, sedan på högra, och allt är igång. Sedan är det bara att spela musik, antingen från mobilen via AirPlay – eller genom att öppna Roon på PC eller Mac, välja Formation som ljudkälla och sätta igång.

Bluetooth-anslutning kräver en extra operation, men det är väldigt enkelt det också.

Eminent ljudkvalitet

Jag fick högtalarna levererade med ett par golvstativ, som kostar 8 500 kronor extra. De är lätta att montera och får högtalarna att visa sig från bästa sida. Jag skulle absolut rekommendera stativ i stället för att knuffa in högtalarna i en bokhylla. Framför allt kan djupbasen bli ett problem i en trång hylla, men för all del, prova dig fram. Och nej, det är inte alls nödvändigt med originalstativen, du hittar lika bra alternativ för långt under hälften.

Högtalarna visar sig genast vara eminenta musikförmedlare. Ta den fantastiska pianisten Maurizio Pollino och hans tolkningar av Chopins ”Nocturnes op. 55”, utgiven på Deutsche Grammophon 2018. Som dessutom finns på Tidal i Master-kvalitet (96 kHz). Första stycket, No. 15 i F-moll, är försiktig och känsloladdad, med en flygel som låter lika klangrik som stor. Efterklangen från konsertsalen (Herkulessaal i München) breder ut sig i vårt testrum på det mest naturliga sätt, nästan som om jag har teleporterats direkt till det kungliga residenset i München, där konsertsalen ligger. Så punktligt och korrekt målas stereobilden upp.

Flygeln låter så oansträngd, med full kontroll över varje ton, och med ett fundament i klangbottnen som är så bergfast och utsträckt, att det är svårt att tro att det här är ett par stativhögtalare med beskedliga mått och inte ett par stora golvhögtalare. När vi testade och särskilt rekommenderade 705 S2 i våras gjorde vi en liten reservation för att djupbasen inte var klassens djupaste. Även 805 D3 konstaterade vi ”saknar djupet som behövs för att få med hela den lägsta oktaven i en konsertflygel”. Tack vare DSP går däremot Formation Duo djupare än dem båda, och även om flygeln får en ännu större klangbotten med ett par stora golvhögtalare så är Formation Duo så bra på den här punkten att en subwoofer känns överflödig.

Opera

Hur är det med sångröster? Ja, vad då? Den ungerska sopranen Emöke Baráth låter inget annat än sagolik i Voglio cantar, även denna i Master-kvalitet på Tidal. Hennes röst är inspelad med mikrofonen en bit bort, så att mycket av rummets akustik kommer genom mikrofonen. Allt återges av Formation Duo med precis rätt ”tryck” i mellanregistret och uppåt, och plockandet på cembalon har attack men ändå fin fyllighet. Balansen är helt enkelt utsökt.

R&B med djupbas

När vi sedan fortsätter med Janelle Monáe, en av mina R&B-favoriter, upplever jag för första gången en direkt svaghet med Formation-högtalarna. Det är ingen katastrof, även här blir jag imponerad av ljudbildens oerhört fokuserade centrum, med stor klangrymd runt Janelles röst. Och rösten framträder också väldigt bra. Jämfört med andra trådlösa högtalare är formationen i en klass för sig när det gäller hifi-ljud. Det gäller även när man jämför med Devialet Phantom – både Reactor och Silver och till viss del även Gold, som alla har en mer steril återgivning och dessutom en mer monoton bas. Hur imponerande djup och rapp den än må vara.

Nej, Formations svaghet ligger i det faktum att de djupare bastonerna inte är tillräckligt välkontrollerade. Den djupaste synthbastonen i låten I Like That blir för försiktig, även om man hör tydligt att den finns där. När sedan nästa ton ovanför kommer så blir den så kraftfull att den nästan tvingar sig in i kroppen på lyssnaren (okej då, jag kanske spelar lite väl högt). Detta har med fysik att göra. 90 procent av tiden spelar högtalarna musik på måttlig volym och utan våldsamt djup bas. Och då fungerar de helt briljant. Men när de tvingas göra saker som de egentligen inte borde kunna göra så blir begränsningarna plötsligt uppenbara när man ger dem för mycket att göra. Då kan det bli lite anemiskt i basen ändå.

Det bör snabbt påpekas att Devialets Phantom-högtalare gör samma sak, i ännu större utsträckning. De låter direkt tunt när man vrider upp ljudnivån, något jag aldrig kommer att anklaga B&W Formation för. De behåller fylligheten och värmen och är i ännu högre grad highend-hifi, medan Devialet är mer imponerande med högt ljud och blixtsnabba transienter, men där ljudbilden inte är lika klangrik och komplex.

Behärskad diskant

När det gäller ljudet kan jag egentligen inte komma på några andra svagheter än den här, så länge man inte är förälskad i diskantenergin man får från banddiskanter. Formation Duo är nämligen mer behärskad än vissa andra i de övre skikten. Fast det kan lika gärna bero på att förvrängningen är så liten att diskanten inte uppfattas som diskant i samma grad. Bara som en naturlig del av helheten.

Inga kablar – en annan svaghet

Det finns däremot en annan nackdel, och det har med anslutningar att göra. Man kan nämligen inte koppla in några ljudkällor med kabel. Och även om jag inte kan föreställa mig att särskilt många potentiella Formation-kunder kommer att behöva koppla in en skivspelare så är det ett konstigt val av B&W att man inte kan koppla in sin TV. Det här är ju trots allt stereohögtalare, som gjorda att stå på var sin sida om TV:n i vardagsrummet.

Man kan visserligen ansluta TV:n med Bluetooth, men eftersom högtalarna använder BT 4.1 kan de bara anslutas till en enhet åt gången. Vilket i sin tur innebär att om man har anslutit TV:n så kan inte Android-användare koppla in mobilen på samma gång. Dessutom, varje gång TV:n sätt på måste Bluetooth-anslutningen länkas ihop igen. Så länge inte TV:n har Bluetooth aktiverat i standby-läge.

TV-användare hänvisas i stället till soundbar-högtalaren Formation Bar, som har optisk digitalingång (men inte HDMI).

Separat mottagare

Så ja, även om Formation Duo är gjord för att vara användarvänlig så kommer många förmodligen att sakna en del användningsområden som man annars skulle ta för givet. Det finns dock en lösning: att köpa den separata streaming-mottagaren Formation Audio. Den har både optisk och analog ljudingång samt digitala utgångar. Den är egentligen tänkt att kunna koppla in din befintliga, analoga stereo till Formation-serien, men kan också användas för att lösa ovan nämnda problem. Tyvärr blir det 7 400 kronor dyrare, plus att du får en extra låda som ska ställas någonstans. I think not …

Slutsats

Bowers & Wilkins Formation Duo är lika användarvänliga som något från Sonos, men ljudet är bättre än något annat vi har hört från liknande högtalare. Oavsett om det står Sonos, Bluesound, EC Living eller till och med Devialet på alternativen, så har de alla sina svagheter som Formation bara fnyser åt. Visst, det kostar, men herregud så mycket bättre det smakar! Till och med djupbasen finns på plats!

Den djupa basen tappar lite kontroll när man spelar högt, det kan förmodligen lösa sig med subwoofern Formation Bass, vilket vi gärna testar någon gång. En annan svaghet är att det inte finns några trådbundna ingångar. TV:n måste därför anslutas med Bluetooth, vilket inte är så användarvänligt och som ger sämre ljud.

Men ändå, bland alla trådlösa högtalare vi har hört finns det ingen bättre eller ens lika bra som B&W Formation Duo när vi talar om den kompletta upplevelsen. För de är helt fantastiska.