TEST: Audiovector R3 Signature

Jag tappade hakan när jag testade highend-högtalarna Audiovector R3 Arreté för två år sedan. Jag tror aldrig att jag har hört en lika bra golvhögtalare med så kompakta mått och som är så lätt att lyfta – och därför att placera. Enda problemet är priset, för när man måste betala 104 000 kronor för ett par högtalare bör man ligga en bit över nivån för de som är särskilt intresserade.

Men om du inte känner till Audiovector så ska du veta att den danska högtalartillverkaren har en ganska så speciell affärsmodell, där du kan köpa in dig i en högtalarserie till ett mycket angenämare pris, och skulle du bli svårt biten av hifi-bacillen så kan högtalaren uppgraderas i ett eller flera steg – beroende på vad du vill ha och vad din plånbok tål.

Fin högtalare till halva priset

Om du vill ha R3 för halva priset av R3 Arreté så har jag goda nyheter. För 52 000 kronor får du R3 Signature, som är väldigt lik R3 Arreté. Det finns även en modell däremellan som heter R3 Avantgarde. Och det coola är att du vid ett senare tillfälle kan uppgradera Signature till Avantgarde, eller till och med Arreté.

Alla har samma kabinett. Skillnaderna är att R3 Signature har billigare högtalarelement, bland annat en dome-diskant i stället för AMT-diskanten i Avantgarde och den ännu dyrare varianten i Arreté. Baselementen har membran av kolfiber i alla versioner, men i Signature har faspluggen i mitten försvunnit.

Arreté har ett dyrare dämpningsmaterial med nanoporer, interna dämpare och högtalarterminaler monterade på en platta av kolfiber. Dessutom har Arreté ett jordningskoncept som heter Freedom. Det jordar baselementen med en separat kabel, för att dämpa återkoppling som kan leda till förvrängning.

Ingenting av detta finns i Signature-modellen (eller Avantgarde), som dessutom har ett enklare delningsfilter. Det betyder att man kan få mycket av ljudkvaliteten för en rimlig peng – och som sagt man kan alltid uppgradera senare om man skulle vilja det.

 

Styvt kabinett

Kabinettet i R3 Signature är gjort av fiberplattor med hög densitet (HDF), till skillnad från de flesta andra högtalare som har medium (MDF). Den smala baffeln och de böjda sidorna med den sluttande bottenplattan orsakar mindre diffraktion och dämpar stående vågor bättre – därför har Audiovector inte behövt använda en massa hämmande dämpning på insidan. Det räcker med ett fåtal mattor.

Audiovector kallar det LCC (Low Compression Concept) och tanken är att minimalt med inre dämpningsmaterial ger ett mer levande ljud.

Använd en bra förstärkare

Mina erfarenheter av både R3 Arreté och tidigare serier är att högtalarna inte är särskilt kräsna med förstärkare, men att de ändå växer med uppgiften.

Hegel H390 är en fin matchning, som verkligen tvingar fram dynamiken ur högtalarna. För enkelhets skull använder jag ofta bara AirPlay från min mobil när jag lyssnar, och det behövs ingen highend-nätverksspelare med högupplöst ljud för att det ska låta imponerande med den här anläggningen. Men för kritiskt lyssnande vill jag använda bästa möjliga överföring, då spelar jag Tidal genom Roon, inkopplat till Hegels DAC med USB-kabel. Då får MQA-filer från Tidal maximalt 96 kHz-upplösning (med Hegeln måste MQA avkodas i mjukvara), men det är helt okej.

För ordningens skull ska vi nämna att den billigare H190 också fungerar utmärkt med des här högtalarna, men under testet har jag haft en H390.

Elektropop

Elektropoplåten Cool med Uffie kunde knappast ha haft en mer träffande titel. Den är helt enkel cool! Hegel-förstärkaren trycker till och svarar med massor av energi i mellanregistret, men även i basen. Fylligt och saftigt, och med tillräckligt ös när man spelar högt för att det kan bli riktigt kul.

Diskanten låter upplöst, med gott om luft, som fokuserar på Anna-Catherine Hartleys (som Uffie egentligen heter) röst. Omgiven av elektriskt slagverk, synthar och en tuff, fysisk – och märklig – basgång.

I Billie Eilishs Your Power låter gitarrsträngarna väldigt spröda och fina, och gitarrkroppen har stor klang.

Finare övertoner med ännu bättre förstärkare

Men hur bra R3 Signature än är i mellanregister och bas så är det i övertonerna som de briljerar mest. Och verkligen när förstärkaren byts ut mot fantastiska Devialet Expert 250 Pro, som är ena halvan av förstärkarkombinationen Expert 1000 Pro.

Lyssna bara på Auroras julsång Stjernestøv. Fiolen (hardingfelan) i början drar in lyssnaren i folkmusikens värld och målas upp med ett krispigt och läckert mellanregister, omgivet av en gigantisk ljudbild. Här finns lager på lager av luft och Auroras röst låter som om den kommer ner från stjärnorna. Samma sak med den luftiga kören runt henne, som förmodligen också består av hennes röst.

När slagverket kommer in efter ett tag kan många högtalare börja låta lite skarpa, eftersom detaljerna i toppen kan hårdna till när basregistret kräver för mycket. Men inte här. Jag kan spela både högt och rent och känna gåshuden sprida sig ner för armarna.

Fantastisk – men inte perfekt

Jämfört med den dubbelt så dyra Arreté-versionen saknas ett par lager längst upp i diskanten. Det finns massor av detaljer här också, allting svävar fint där uppe. Men det är inte riktigt lika finmaskigt som med AMT-diskanten med ”dragspelsmembran”.

Dessutom är basen något av enklare karaktär i Signature än i Arreté. De billigare högtalarna är inte riktigt lika homogena, och kabinettet verkar spela med lite mer i det övre basregistret. Observera att även om kabinetten är likadana så har de olika dämpningsmaterial på insidan. Det tycker jag hörs.

Konkurrenter till R3 Signature

R3 Arreté är bland det allra bästa jag har hört för runt 100 000 kronor, men R3 Signature har hårdare konkurrens. Inte minst från Bowers & Wilkins 702 Signature, som har både en mer homogen bas och ett varmare mellanregister. R3 Signature är väldigt bra i båda dessa discipliner, men samtidigt är övergången inte riktigt lika smidig.

702 Signature låter lite mer behärskad längst upp, men är nog också snäppet mer raffinerad. Med ett ännu mer fokuserat centrum i stereobilden.

Sedan får vi inte glömma KEF R11, som inte spelar lika fint, och inte heller har en lika svävande diskant i toppen, som R3 Signature. Men som är mer bestämd och dynamisk i mellanregistret, med en ännu mer kontrollerad och hårdslående bas – och med bättre homogenitet rakt igenom. Men som förmodligen är mer kräsen med förstärkare än R3 Signature.

Slutsats

Audiovector R3 Signature är en mycket välljudande högtalare och en väldigt fin entrébiljett till R3-ljudet.

Den låter bra i hela registret, allra mest imponerande är kanske den luftiga diskanten. Men även basen kommer fram väl och den stora ljudbilden framkallar rysningar. Högtalarna är inte speciellt kräsna på förstärkare, men kvalitet lönar sig förstås alltid.

Basen är inte lika homogen här som om man går upp i prisklasserna och vi vill ha en ännu mjukare övergång mellan frekvensregistren. Jodå, man blir naturligtvis väldigt bortskämd efter att ha hört Arreté-versionen, men ändå. R3 Signature är en ytterst kompetent högtalare, men den har gott om konkurrenter i prisklassen. Vi tycker att det här är en oerhört bra instegsmodell, men hoppas att du kommer att överväga uppgraderingarna på sikt. För det är när man går upp till Avantgarde – och framför allt Arreté – som man kan säga att ändstationen är nådd.