Att Sonos Play:5 saknar anslutningar tar den igen med minimalism och användarvänlighet. Det är lekande lätt att koppla den till hemnätverket och i appen kan man definiera vilket rum den tillhör och om man vill koppla ihop två stycken till ett stereopar. Vilket vi har gjort här, för att skapa en stor ljudbild som kan mäta sig med de traditionella hifi-anläggningarna. Om man vill kan man dessutom koppla in den trådlösa subwoofern Sonos Sub för att få djupbas, fast då börjar det bli ganska dyrt.
Även om man i normala fall inte kan rekommendera att ställa högtalarna i en bokhylla så är det inget problem med Sonos, tack vare en enkel rumskorrigering som tar bort de frekvenser som maskerar det man vill höra. Mobiltelefonen används som mätmikrofon och man lotsas genom hela inställningen.
Sonos Play:5 stöder en mängd musiktjänster, inklusive Tidal, Spotify och Apple Music. Somliga saknar kanske Bluetooth, för att strömma från YouTube eller andra tjänster som inte stöds. Det finns inte heller någon optisk digitalingång, de som vill koppla in TV:n och få optimalt ljud från den får nöja sig med den analoga 3,5 mm-ljudingången. Det tycker inte vi är bra nog, och vi ser inte framför oss att särskilt många kopplar in sin skivspelare till den. Med andra ord är Sonos inget för analog-entusiaster. Vill du dessutom ha en fysisk fjärrkontroll så är du illa ute. Här är det styrning från mobil eller surfplatta som gäller. Du kan också trycka direkt på högtalarens styrplatta för att starta eller stoppa en låt, eller svepa för att byta.
Ljudkvalitet
Andra generationen Play:5 ligger ett bra snäpp över sin föregångare rent ljudmässigt, och som multiroom-högtalare håller den fortfarande stånd. Speciellt om man har två som spelar i stereo. Högtalarnas bästa egenskaper är det klara och rena ljudet som särskilt gynnar återgivningen av röster. Maria Menas röst är klockren i Kiss-covern I Was Made for Loving You och raspandet på bassträngarna och klangen från klockspelet är spröd och tydlig.
Kanske lite väl spröd. För när hon sjunger ”Feel the magic” kan vi inte direkt säga att vi gör det. Det vilar något mekaniskt över musikleveransen. Även om Sonos krossade de flesta konkurrenterna när vi testade multiroom-högtalare förra året så får de se sig besegrade av hifi-anläggningarna från Yamaha och framför allt kombinationen Marantz/KEF, som båda har ett varmare och mer organiskt ljud. Detta hörs särskilt med klassisk musik, där fiol och piano låter lite rått och överartikulerat. Det vilar något syntetiskt över alltihop.
Också i detta test:
NAD C338
Drömmen som sprack
Med NAD och Bowers & Wilkins borde det vara omöjligt att misslyckas.
Pioneer X-HM86
Välutrustad men blek
En kompakt och välutrustad anläggning som inte lyckas med det viktigaste.
Onkyo R-N855 och Klipsch RP-150M
Behöver mer ”power”!
Högtalare från Klipsch parade med Onkyo-elektronik brukar vara en säker kombination, men här är det något som saknas ...
EC Living Tana SL-1 och L-1
Multiroom med hifi-ljud
EC Living Tana har den nödvändiga värme och fyllighet man förväntar sig av äkta hifi.
Yamaha MusicCast MCR-N870D
En riktig stereo
Yamaha-anläggningen är nästan komplett och låter jättebra.
Marantz M-CR611 och KEF Q150
Lyckad kombination
Marantz/KEF-anläggningen är snygg att titta på och enkel att sköta – och ljudet sitter som gjutet!
Läs hela artikeln med LB+
Årets bästa erbjudande
Full tillgång till allt innehåll i 4 veckor för 4 kr
LB+ Total månad
Full tillgång till allt innehåll i 1 månad
LB+ Total 12 månader
Full tillgång till allt innehåll på Ljud & Bild och L&B Home i 12 månader
- Tillgång till mer än 7500 produkttester!
- Stora rabatter hos våra samarbetspartner i LB+ Fördelsklubb
- Nyhetsbrev med senaste nyheterna varje vecka
- L&B TechCast – en podd med L&B
- Inaktiverade annonser