Amerikanska SVS gör högtalare också, men det är framför allt för sina subbasar som de är kända. Och många av dem är stora, med både två och tre basreflexportar.

SB13-Ultra tillhör SVS minsta serie men är ändå en av de största i testet. Det måste den vara om den ska få plats med ett 13,5-tums baselement med lång slaglängd. Kabinettet är en sluten tryckkammare utan någon form av ventilation, vilket kan ge renare bastoner men på bekostnad av djupbas och styrka. Fast med 1 000-watts förstärkare behöver vi inte oroa oss.

Av inställningar kan nämnas parametrisk EQ, fasjustering och både hög- och lågpassfilter för anslutning av högtalare till subbasen. Då kan fördröjning ställas in till högtalarna så att timingen blir rätt. Dessutom går det att aktivera ett subsoniskt filter om det dånar för mycket. SB13-Ultra har båda balanserade och obalanserade kontakter.

Inställningarna görs på baksidan, där det även sitter ett teckenfönster som visar vad man gör. Vi hade hellre sett fönstret på fronten, i synnerhet eftersom det inte ingår någon fjärrkontroll.

Ljudkvalitet
Med hiphop och funk visar sig SVS från sin tuffaste sida. Det låter tungt och slår hårt. Och utan att låta baktungt i djupbasen som hos Velodyne. I stället låter SVS riktigt rent och snyggt längre ner, samtidigt som basen hänger med väldigt bra längre upp. SB13-Ultra har inga problem alls med att smälta ihop sömlöst med ljudet från våra högtalare.

Detta gör att SVS fungerar bra även med akustisk musik. Kontrabas låter stort och stabilt, detsamma gör flygel. JL Audio är ännu lite stramare och mer linjär än SVS, men skillnaden är minimal. SVS blåser ifrån DALI, Velodyne, Elac och REL när det gäller förmågan att spela högt vid de allra lägsta frekvenserna runt 20–30 Hz.

Filmupplevelsen är med andra ord stentuff. Basefekterna smäller till hårt och djupt, utan att subbasen får några andningsbesvär. Intensiva scener i ”Maze Runner” har massor av tryck i baskanalen och får det att fladdra i byxbenen. Kul!

SVS är inte fullt lika stram som JL Audio, som blandar sig i ljudbilden ännu bättre. Men då bör det påpekas att vi inte har haft nödvändig mätutrustning för att hitta problemfrekvenserna och sänka dessa med SVS parametriska EQ, vilket garanterat hade underlättat.

Slutsats
SVS bevisar att de fortfarande ger mycket subbas för pengarna. För även om SB13-Ultra ligger i den billigare änden i det här testet så hänger den med de dyraste – och mer än så. Här kombineras slagkraftighet och finess på ett övertygande sätt och subbasen passar lika bra till musik som till film. Den trycker till hårt och spelar rena och fina bastoner. Och har du koll på mätutrustningen så finns det många bra inställningar.

Också i detta test: