Prime-serien har ärvt teknik från toppmodellen Ultra och det innebär även element av hög kvalitet. SVS har jobbat hårt och länge med delningsfiltret för att få en optimal, sömlös övergång mellan diskanten och basen, så att det känns som om ljudet kommer från ett och samma element. Elementen är monterade så att de går i ett med frontplattan på kabinettet, för att minska diffraktion i ljudvågorna som löper över ytan.

Prime Bookshelfs storlek är helt genomsnittlig. De är större än Canton, Elac och PSB men mindre än Klipsch och B&W, och borde kunna funka i en bokhylla. Men skumgummiproppar till portarna ingår inte och vi rekommenderar ändå stativ till dem. Anledningen är helt enkelt att det finns så pass mycket bas i de här att det lätt kan bli för mycket i en bokhylla. Trots namnet, alltså.

Ljudkvalitet
Basåtergivningen är mycket rytmisk och energisk. Oavsett om det är Daft Punkt eller The Prodigy som spelas så pumpar högtalarna loss med mycket energi i de lägre oktaverna. Eller rättare sagt: så långt ner som man kan förvänta sig av kompakthögtalare. SVS går djupare än PSB och är betydligt mer slagkraftiga än Canton. På rent bastryck kan de nästan utmana B&W.

Synthesizern i Emilie Nicolas ”Grown Up” har väldigt fin fyllighet längst ner i registret, och Emilies röst har också fin tyngd. SVS har helt enkelt bra pondus från mellanregistret och nedåt.

Längre upp i de ljusare tonerna är det däremot ganska så återhållsamt. Pingpong-aktiga perkussionljud är inte tillräckligt markerade och spröda, och cymbaler och hi-hat saknar glans i toppen. Dan Wilsons piano får inte fram alla klangfärger och kunde nästan lika gärna ha varit elektriskt som akustiskt.

Den något avrundade diskanten gör också att ljudbilden inte är lika stor och bred som med PSB, Canton eller B&W. Den är lite snäv.

Mer för film än musik
SVS Prime Bookshelf är en högtalare med spänstig bas och varm och fyllig klangkaraktär. Den återger rytmer energiskt och fint, men har samtidigt övertoner som låter lite väl dämpade. Den här karaktären kan funka fint till film, genom att ljudbilden blir lite fetare. Det låter inte heller obehagligt på hög volym, eftersom diskanten aldrig blir vass. Men till musik föredrar vi lite mer raffinerade övertoner än vad den här högtalaren levererar.

Också i detta test: