Från Tysklands största högtalartillverkare kommer en av den här klassen läckraste högtalare. I vitt är Chrono 502.2 en ren fröjd för ögat, med metalliska detaljer runt högtalarmembranen.

Högtalarna har relativt låg känslighet vilket innebär att de behöver en del förstärkarkraft för att spela högt. Fast kunder som vill ”vrida upp volymen till 11” tillhör antagligen inte målgruppen ändå, så de flesta klarar sig utmärkt med en förstärkare på 2 x 50 watt.

Kompakta Chrono 502.2 är lockande att ställa i bokhyllan men tänk på att skumgummiproppar till basportarna inte ingår, vilket kan göra basen en smula överväldigande.

Ljudkvalitet
Canton-högtalarna har däremot en både balanserad och neutral bas. Den har inte samma aggressivitet som PSB och är inte lika djup och fyllig som hos B&W. Man ska inte stirra sig blind på specifikationerna, nedre frekvensangivelsen 33 Hz är förmodligen uppmätt vid –10 dB. Det betyder att högtalarna inte ska vara så svåra att placera i en bokhylla.

Nicole Atkins piano klingar väldigt fint i hennes tolkning av Springsteen-låten ”Dancing in the Dark”. Ljudbilden är luftig, stor och öppen. Det finns en fin bredd här och pianot har många lager luft i de högsta frekvenserna. På samma sätt är Dan Wilsons röst luftig och distinkt. Ljudet påminner mycket om PSB Imagine XB, men Canton är mindre aggressiv från mellanregistret och uppåt. På gott och ont. Å ena sidan är den distade gitarren mjukare att lyssna på genom Canton. Å andra sidan saknas lite liv.

Även Nick Caves ”Red Right Hand” upplevs som försiktig och snäll. Vi saknar också lite tryck i basregistret. Det kan hända att vi skulle ha testat storebror 503.2 (som kostar 700 kronor mer), den är större och kan nog mäta sig med B&W:s och Klipschs basåtergivning på ett bättre sätt. 502.2 är däremot en bättre match mot PSB, Elac och SVS och hamnar alltså mitt i startfältet.

Vackert men lite försiktigt
En av de läckraste högtalarna i sitt slag låter förträffligt också. Ljudet är oproblematiskt med alla musikstilar, både öppet och detaljerat. Sångröster är tydliga och instrument har gott om plats att utvecklas på.

Det saknas rent allmänt lite snärt och energi. Allt låter bra, men vill du ha mer tryck och gnista så finns det andra alternativ – vi kan till exempel tänka oss storebror Chrono 503.2.

 

Också i detta test: