Trött på fyrkantiga apparater? Då kan du ta en närmare titt på ViewQuests digitalradio som lystrar till det glamorösa namnet Bardot – döpt efter den franska skådespelerskan Brigitte Bardot.
Radioapparaten ser ut som en handväska och utförandet i konstläder ska skapa ett exklusivt intryck. Allt påminner en smula om engelska Robert Radios retrodesign, men Bardot är smalare och billigare.
Läs vårt test av digitalradioapparater.
För 1 500 kronor får man en digitalradio med Bluetooth-strömning av musik från mobilen och en ljudingång för externa källor, men inga batterier. Bardot är nämligen bärbar, fast det ingår inga uppladdningsbara batterier. Det får man köpa till själv – eller vanliga C-batterier. Med C-batterier anges batteritiden till 25 timmar, med laddbara något kortare.
Det kan verka som om ViewQuest har brytt sig mest om designen, men de har faktiskt också ansträngt sig för att få ut ett bra ljud ur den lilla radion. De flesta tillverkare tar en genväg och stoppar i små standardiserade högtalarelement men Bardot-radion har fått något som kallas för NXT-element. De kostar lite mer men är platta – och det finns två stycken av dem, vart och ett 5,8 centimeter stort – och utlovar ett mer välbalanserat ljud med större frekvensregister än vanliga fullregisterelement. Något extra baselement finns inte, vare sig passivt eller aktivt.
Det finns också en app som man kan styra radion med när mobilen är inkopplad trådlöst. Och en USB-port för laddning av mobilen. Klocka med alarm, programmerbara stationer och timer finns också.
Klart och tydligt
Somliga tycker att det är viktigt att röster låter klart och tydligt när de lyssnar på radio. Och det gör det här. Trots lite betoning i mellanregistret återges tal klockrent. Faktiskt bättre än i många andra små bordsradioapparater vi har testat i den här prisklassen. De som har dålig hörsel kommer att bli lyckliga i sällskap med Bardot.
Radion har förprogrammerad equalizer som ger en annan ljudbild och det går att ställa in bas, diskant och loudness själv och på så sätt anpassa ljudet efter den personliga smaken. Det är helt nödvändigt eftersom högtalarna saknar tillräckligt med fyllighet i basen för att Kygo eller Bruno Mars ska få höfterna att svänga. Det låter helt enkelt för tunt för att det ska blir riktig roligt när man blir sugen att vrida upp volymen.
Det gäller även när man strömmar från mobilen. Då är ljudet ännu klarare och mer detaljerat än när man lyssnar på radio, men en genomgång av spellistorna med klassiskt, rock, pop och rap på Tidal HiFi bekräftade att ljudet är för tunt för att Bardot ska få mer än en fyra i ljudbetyg.
Det finns radioapparater som har ett fylligare ljud, som Radionette Solist och Tivoli Audio PAL+, men det är väldigt få som låter lika klart och tydligt. Därför är det synd att VQ inte har lyckats göra samma sak med basen som de har gjort med resten av tonregistret med de platta högtalarelementen.
Bardot-radion finns även i en Christie-version, döpt efter brittiska Julie Christie, med en mer klassisk design för dem som tycker att Bardot är för feminin. Christie kostar lika mycket och är nästan likadan på insidan – ergo låter den likadant.
Nästa gång hoppas vi att VQ lanserar en Cary Grant eller en Johnny Wayne med lite mer guts i basen.
