: iPod Nano 5G

Trots att alla mobiler också spelar musik nu för tiden säljer Apple fortfarande stora mängder iPodar. Deras egen iPhone är dessutom en fullproppad iPod, så man skulle kunna tro att världen inte behöver några renodlade iPodar längre. Sanningen är dock att Apple har sålt hela 100 miljoner Nano, vilket är nästan hälften av den totala omsättningen iPodar. Femte generationens Nano ser nästan ur som föregångaren. Men trots samma form, vikt och mått har den fått ett par efterlängtade förbättringar – och ett par inte fullt lika praktiska. Skärmen är större, numera har den 2,2-tums bredformat. Nya Nano har inbyggd stegräknare, röstbeskrivning av musiken som spelas i lurarna samt integrerad diktafon och är betydligt mer avancerad än sina föregångare. Nu kan man äntligen lyssna på radio på sin iPod, och den kan dessutom spela in video. Men den kan inte ta stillbilder. Bara filma i VGA-upplösning med 640 x 480 pixlar, inte det allt mer populära HD-formatet 1280 x 720 pixlar.
Radioinspelning
Därför är radion en desto mer välkommen funktion. Radiomottagaren i Nano är nämligen väldigt bra. Så länge man har ett par öronsnäckor inkopplade, vill säga. Sladden fungerar som antenn och man kan använda sina favoritlurar så att de som är lite kräsna slipper använda Apple-propparna som ingår. Mottagningsförhållandena kan ju alltid variera men när vi testade hade vi nästan alltid brusfri mottagning, även inomhus. Radiokanalerna kan också lagras så att de är lättare att hitta, och man kan söka efter nya stationer med navigeringshjulet. Men det coolaste med radion är att man kan pausa. I upp till 15 minuter. Praktiskt om det ringer eller man blir avbruten av något annat. När man är färdig är att bara att trycka på play, så fortsätter radion att spela där du pausade den. En annan kul funktion är taggning av musik du hör, vilket gör att du kan hitta musiken efteråt på iTunes. Tyvärr fungerar det bara om radiostationen stöder taggning av musiken den sänder ut. Och det var det ingen som gjorde på hela FM-bandet.

Video
Att man kan filma med ljud, men inte ta stillbilder, beror på att Nano är för tunn för att ha plats med en kamera som klarar både och. Dessutom är alltså videokvaliteten begränsad till VGA-upplösning. Men det betyder inte att videofunktionen är oanvändbar. I bra ljus är filmerna mycket fina och absolut tillräckligt bra för YouTube. Som är vad videofunktionen egentligen är avsedd för. Filmer som är tagna inomhus ser inte lika övertygande ut, de får ofta mycket bildstörningar och urlakade färger. Spelaren har faktiskt en inbyggd mikrohögtalare så att man kan höra ljudet från filmsnuttarna när man tittar på dem på Nanos lilla men skarpa skärm. Kameralinsen sitter på baksidan av navigeringshjulet och eftersom man måste hålla Nanon så att man enkelt når startknappen och samtidigt tittar på skärmen, hamnar fingrarna i vägen när man filmar. Filmsnuttarna kan inte öppnas i iTunes, man måste importera dem till iMovie om man vill redigera dem.
Ljudkvalitet
Nano har en väldigt bra skärm som visar skivomslag, bilder, filmer, spel och poddsändningar i underkant när man håller spelaren vertikalt. Vrider man den så att den ligger ned visar skärmen Cover Flow, där man också kan bläddra runt bland album och titta på låtlistor genom att trycka på knappen i mitten. Det går också att spela Genius-blandningar som bygger på spellistorna i iTunes. Då får man förslag på spellistor som redan är färdigmixade. Ljudfreaks behöver inte frukta något. Ljudkvaliteten är densamma som i förra generationen och Nano spelar allt från hårt komprimerade MP3-filer till okomprimerade CD-filer. Apple skickar med samma öronproppar, inte deras egna och mycket bättre in-ear-lurar som har volymkontroll på sladden, men spelaren låter faktiskt inte dumt alls ändå. Med bättre öronsnäckor är det möjligt att höra hur bra spelaren faktiskt KAN låta. Då kommer den mycket fylligare basen fram och instrumenten markeras tydligare i ljudbilden. Och så kan man ju alltid piffa till klangen med spelarens olika EQ-inställningar, efter egen smak.