De flesta moderna hemmabioreceivrar ger hög ljudkvalitet för pengarna, och utöver att ha stöd för de nya HD-surroundformaten kan de bjuda på musikaliska upplevelser i stereo. Om du är en av alla dem som har tänkt använda hemmabioförstärkaren främst till musik, kan det vara värt att hellre satsa på en renodlad stereoförstärkare. Den ger visserligen inte någon surroundkänsla med Blu-ray, men desto bättre ljud i stereo.

Användarvänlig
Förutom att ge ett bättre ljud på grund av en enklare konstruktion – färre högtalare som ska drivas av samma strömförsörjning och färre komponenter som kan påverka varandra negativt – är en stereoförstärkare välsignad med ett betydligt enklare gränssnitt. Det är ingen vits att ha något menysystem och det finns inga komplicerade inställningar som måste göras. Sätt på förstärkaren, ställ in rätt ingång och vrid upp volymen. Moderna stereoförstärkare är exakt lika enkla att använda i dag som de var för 20 år sedan. Men de låter väsentligt mycket bättre!

Sju deltagare
I detta test tar vi oss an sju förstärkare i budgetklassen. Billigast är Denon PMA-710AE och Marantz PM6003 som vi anser vara instegsmodeller till kvalitet och som har prislappar på 4 500 kronor, och då ingår skivspelaringång. Mest kostar Yamaha A-S700, nästan 7 000 kronor, och är definitivt störst och tyngst av de sju. Alla testdeltagare har ungefär samma in- och utgångar och ungefär samma konstruktion. Undantaget är Onkyo A-5VL som för 5 000 kronor har digitalförstärkning, vilket är mer effektivt än konventionell klass A/B-förstärkning. Denna har också koaxial och optisk digitalingång. Samtliga deltagare bortsett från Cambridge Azur 640A (5 000 kronor) har skivspelaringång, men det är bara Onkyo-förstärkaren som både stöder vanliga MM-pickuper och MC-varianter som har lägre utgångsspänning.

Så testade vi
För att kunna höra vilket slags virke förstärkarna är gjorda av är det viktigt med en bra signalkälla och fina högtalare.
Sony SCD-XA5400ES är vår favorit-CD-spelare för 20 000 kronor. Den återger ljudet från CD-skivorna helt felfritt, i en stor och öppen ljudbild.
Högtalarna vi lyssnade mest på är våra favoriter i mellanklassen, B&W CM9 för 25 000 kronor. De är både rappa och har en neutral klang, samtidigt som de har en bestämd och generös bas. De behöver däremot en riktigt påkostad förstärkare för att göra sitt bästa. Därför har vi också testat med ett par bra stativhögtalare i form av B&W DM684 för 5 000 kronor paret.
De musikaliska bidragen har varierat från akustisk popmusik, med både kvinnliga och manliga röster, till exempel Tori Amos och Draumir, till klassisk musik från Dena Piano Duo (Mozart/Grieg Vol 2) och stenhård metal i form av Nine Inch Nails ”The Fragile”, den mest välljudande metalskivan vi känner till.
Sammanfattning
Tätt lopp
Efter att ha testat ett representativt urval av förstärkare i budgetklassen kan vi dra slutsatsen att skillnaderna är små.
Men det finns alltid de som utmärker sig. Vi har testat sju förstärkare som sträcker sig från knappt femtusen till knappt sjutusen kronor.
Samtliga av dem bekräftar vad vi har sagt förut: att stereoförstärkare ger ett bättre ljud än hemmabioreceivrar för samma pengar. Det är värt att komma ihåg när du ska ut och köpa ny förstärkare. Hur ofta tittar du på film egentligen? Behöver du verkligen surroundljud?
Om svaret på den sista frågan är Ja så kan du glädja dig åt att de flesta hemmabioförstärkare för drygt 5 000 även ger fina musikupplevelser i stereo. Om svaret däremot är Nej, och du tycker att det räcker med två högtalare i vardagsrummet, kan du se fram emot ett ännu bättre ljud – och anläggningens totala pris blir dessutom lägre.

Små skillnader
Skillnaderna är inte stora mellan de flesta av dessa sju stereoförstärkare. Vissa har lite mer upplösta övertoner, andra har marginellt bättre tryck i basen. Men inte mer än att det finns mer att hämta om du byter ut högtalarna än om du byter till någon annan av de här förstärkarna.
Det finns två undantag, nämligen Onkyo A-5VL och Yamaha A-S700. Onkyo-förstärkaren skiljer sig från mängden genom sin blixtsnabba transientrespons, som är en stor fördel när stränginstrument som piano, gitarr och fiol ska återges. Men även sångröster, och det har naturligtvis en stor inverkan på hela ljudbilden. A-5VL har klara röster, en neutral klang och en briljant upplösning i hela registret. Den ger ett intryck av att vara kraftigare än den är, men när den väl bryter upp så låter den fult. Onkyo-förstärkaren passar till all slags musik men trivs bäst med små och mellanstora högtalare.
Yamaha-förstärkaren är märkbart kraftigare och trycker ifrån sig bättre i basen. Den är också ett snäpp mer upplöst i övertonerna och tillför ljudbilden en liten dos mer sötma. A-S700 känns rent allmänt som ännu ett snäpp bättre än Onkyo A-5VL. Den har inte lika blixtsnabb respons, men dess övriga kvaliteter gör att många nog föredrar Yamahas ljud. Tycker du om att spela högt, eller har lite mer tungdrivna högtalare, är det A-S700 du ska ha.