: Rotel RC-1570 och Rotel RB-1552 mkII

Vi har sagt det många gånger förr, Rotel är en firma som gjort sig känd för att tillverka no-nonsense-produkter som ger ordentlig valuta för pengarna. Deras senaste för- och slutsteg är absolut inget undantag från det.

Men no-nonsense, som för Rotel alltid har betytt att de lagt pengarna på saker som betyder något för ljudet istället för flärd och mer eller mindre onyttiga funktioner, är absolut inte lika med att apparaterna inte har så många möjligheter. Rotels nya kombination har allt du behöver – och lite till.

Om jag har möjlighet till det, så försöker jag att inte få veta vad produkterna har för prislappar innan jag börjar testa. Så sätter jag upp en maxgräns för vad jag tycker att produkterna får kosta med utgångspunkt i både vad de presterar, hur de är konstruerade och hur de ser ut. Det är faktiskt ganska kul att ge sig själv sådana utmaningar. Lika bra att säga det med en gång – jag sköt över målet med det här Rotel-paret, vars prissättning absolut är synnerligen attraktiv. Här får du verkligt mycket för pengarna.

Försteget
Förförstärkare är bland det mest problematiska jag vet inom hifi. Egentligen ska den inte göra något annat än att välja mellan ingångarna och vara en volymkontroll. Men eftersom den ska in i signalvägen mellan källan och själva förstärkningen kan den egentligen inte annat än ställa till elände med musiksignalen. Och ju mindre den ställer till med, desto bättre är förförstärkaren.

Och det är svårt att hitta förnuftiga förförstärkare när man inte går upp ordentligt i prisklasserna. Men inte ens då finns det någon garanti för att det blir bra. Många esoteriska förförstärkare tar i så de spricker med komplicerade konstruktioner som man ofta mer undrar har kommit till för att produkterna ska skilja sig från mängden och det ska se ut som om de är guds gåva till ljudvännen. Det är långt ifrån självklart att återgivningen blir bra med den tankegången.

Dessutom kan förförstärkare som verkligen kan något extra bli rent löjligt dyra eftersom både komponentkvalitet och genomtänkt konstruktion är nyckelord för att få minimalt brus och distorsion på signalen.

I Rotel RB-1552mkII har man lagt in i stort sett allt. Här är massor med ingångar och möjligheter, och den borde kunna klara allt som en konsument kan kräva av en modern förförstärkare i mid-fi-segmentet. Med tanke på pris har man dessutom lagt in både en MM-RIAA och en riktigt bra DAC och hela förförstärkaren är mycket välfungerande och ger ett gediget intryck. Typiskt Rotel.

Under teckenfönstret sitter en ordentlig knapprad med en separat knapp till varje typ av ingång. På maskinen behövs t.ex. två tryck på coax för att välja mellan de två koaxiala ingångarna. Man stegar sig således inte genom ingångarna som annars är så vanligt, dessutom finns en separat knapp till varje ingång även på fjärren.

Tonkontroller finns, men det går att bypassa dem, alltså koppla förbi dem så att de överhuvudtaget inte påverkar signalen om de inte behövs. Men i den här prisklassen är det fint, och ofta nödvändigt, att tonkontrollmöjligheten finns. Dessutom fungerar de bra och det är lagom möjligheter att justera ljudet utan att det går galet.

Den medföljande fjärren är inte speciellt riktningskänslig, vilket är jättebra. Du kan peka lite hursomhelst och apparaten reagerar prompt. Som vanligt på fjärrar är det en lite förvirrad knapplayout. Så brukar det vara med universalfjärrar som ska innehålla mängder med funktioner. Man lär sig dem efterhand, men allt sitter inte lika logiskt. Men när såg du en riktigt bra layoutad universalfjärr sist?

Baksidan på RC-1570 visar att här finns både balanserade och obalanserade in- och utgångar, inklusive MM-RIAA, två koaxiala och två optiska digitalingångar samt en USB-ingång som klarar upp till 24 bit/192 kHz. På fronten finns dessutom en lättåtkomlig USB-ingång och det medföljer en Bluetooth-dongel så att man även kan köra blåtand.

Oväntat bra
Rotel RC-1570 är bättre än jag förväntade. Den släpper igenom riktigt mycket av musiken och är förvånansvärt klar och tyst, vilket ger en fin svart bakgrund till musiken. Anslag på piano låter t.ex. oväntat realistiskt, det hör inte till vanligheterna när vi rör oss i de här prisklasserna. Med andra ord kan vi konstatera att förförstärkaren ljudmässigt sköter sig riktigt bra.

Den inbyggda DAC:en är utmärkt. Det lär också snart komma en separat DAC från Rotel med flera av samma Wolfson-chiptyp per kanal. Men den som sitter i RC-1570 klarar sig fint jämfört med separata DAC:ar upp till en stor del av priset för hela försteget. Kopplar jag min spelare både analogt balanserat och digitalt med koax till försteget låter balanserat in lite bättre än koax, men den DAC som sitter i min spelare är också av en helt annan kaliber. Rotels DAC hänger med överraskande bra.

Allt fungerar oklanderligt och den lilla förförstärkaren har varit ett nöje att arbeta med.

Slutsteget
Slutsteget Rotel RC-1570 är ett, ska vi säga typiskt Rotel-slutsteg. Jag har svårt att fysiskt se skillnad på de olika varianterna, designen är den klassiska från Rotel som man hållit fast vid under flera år nu. I och för sig snygg, enkel och prydlig och i mitt tycke tilltalande. RC-1570 har både balanserade och obalanserade ingångar och du kan koppla till två par högtalare.

Till att börja med hände ingenting, strömmen var på och apparaten lyste men det var tyst. Ett slutsteg slår typiskt till med ett reläklick efter en liten uppstartsekvens, men det kom aldrig. Efter att jag kollat alla säkringar upptäckte jag att det satt en diminutiv triggeromkopplare på baksidan som naturligtvis stod på on. Normalt sitter det på de flesta förstärkare med triggermöjlighet – alltså att man kan koppla ihop flera apparater med kabel som gör att de slår till samtidigt om man startar en av apparaterna – en brytare i själva kabelkontakten till triggerfunktionen, och gudarna vet varför Rotel satt på en separat switch.

Men det är också det enda jag har att invända mot. Allt verkar vara av utmärkt kvalitet och inuti ser man att det är en välbyggd och välkonstruerad konstruktion med en ordentlig nätdel.

Ett steg framåt
Jag har lyssnat på rätt många Rotel-förstärkare under årens lopp, även föregångaren till den här nya modellen, och i mitt tycke känns det som om den här är ett kliv framåt från en redan lyckad startpunkt.

Den spelar lite renare, lite klarare, fortfarande en aning försiktigt men inte så försiktigt som Rotel tidigare. Med försiktigt menar jag typiskt en sådan återgivning där inget sticker ut och som man till en början kanske ser som lite tam. Här finns inga imponatoreffekter, vilket betyder att man heller inte får ett ljud man tröttnar på. Det är ett spelsätt som är väldigt bra för de flesta högtalare i lämpliga priser, som inte får några olater från förstärkeriet som högtalarnas egen karakteristik kan förstärka till att bli påfrestande. Slutsteget har en utmärkt klangbild och spelar både engagerande och med fin dynamik.

Ljudbilden är stor utan att vara våldsamt stor, och instrument och röster får fin placering i ljudbilden. Den har inte djupet som typiskt de dyrare förstärkarna har, men den spelar rent och med en för prisklassen verkligt fin intertransienttystnad (alltså att det verkligen ÄR tyst mellan musikens toner och anslag). Ljudbildens höjd är också riktigt fin.

Jag provade också med att koppla förstärkaren till de rena och klara Magico S1-högtalarna. Det ger en fin musikupplevelse med mycket klarhet och högtalarna visar att det finns mycket kvalitet i förstärkeriet. Väldigt mycket med tanke på priset.

RB-1552 mkII har både balanserade och obalanserade ingångar och det är möjligt att koppla till två högtalarpar.

Tillsammans
De två apparaterna tillsammans ger mycket värde för pengarna. Den klassiska, en aning anonyma framtoningen döljer en mycket hög flexibilitet som gör att anläggningen kan klara det mesta du har lust att koppla till. Jag föredrar att koppla ihop dem balanserat, men skillnaderna är inte uppseendeväckande.

En av mina standardtestskivor är El Cid med Leftfield. Paret ger en fin bas med ett jämnt sweep ned genom frekvenserna. Spåret kräver ren förstärkning med så lite distorsion som möjligt, och med tanke på priserna för de här apparaterna går det strålande. Man kan höra att det är en bit kvar till high-end, men jag tycker man kommer en mycket god bit på vägen. Bättre än jag kan komma ihåg från Rotel, som annars inte gjort mig besviken tidigare. Överraskande och positivt. Det spelar liksom (ännu) mer musik nu, det är roligare att lyssna.

Båda apparaterna har samma akustiska fingeravtryck, en harmonisk, neutral och balanserad återgivning där inget sticker ut. De bör spela fint med det mesta i högtalarväg.

Slutsats
Den klassiska anläggningen lever än, speciellt när som man här gjort den så flexibel att den kan klara det mesta du kan hitta på att koppla till. Rotel RC-1570 och RB-1552 mkII bjuder på en jämn och naturlig återgivning som spelar upp till en nivå som ligger betydlig högre än jag väntade mig när jag började testet. En lite anonym framtoning uppvägs av att de spelar utmärkt och apparaterna är i högsta grad prisvärda. Rekommenderas helt klart.