: Naim SuperNait 2

Naim tog bort den inbyggda DACen från föregångaren och koncentrerade sig på att förbättra och bygga en så bra, renodlad förstärkare som möjligt. Och lyckades!

Och så till den milda grad! De som är bekanta med Naim känner till uttrycket ”PRaT”: Pace, Rythm and Timing. Det är något som både märket och anhängarskaran har omfamnat och är kärnan i den ljudfilosofi som Naim försöker förmedla i alla sina produkter. Genom åren har jag haft en möjlighet att leka mycket med diverse Naim-apparater och en gemensam nämnare för dem är att de ofta sätter underhållning, driv och engagemang allra först. Så är det med SuperNait 2 också.

Det är nämligen få förstärkare som har engagerat mig mer än den här lådan. Detta är PRaT i praktiken!

 

Ljudet av engagemang och glädje

Låt mig därför gå rakt på sak och ta det allra viktigaste med en gång: ljudet!

En låt jag alltid har med i testrepertoaren är ”Black Coffee” med The First lady of British Jazz, Claire Martin. Basgången längst ned i låten är det första jag lyssnar efter och här presenteras den djupt, stramt och bestämt utan någon tendens att glida ut.

DAC? Inte den här gången.

På samma gång finns en förförande fyllighet i mellanbasen. Allt lägger sig som en rytmisk matta som alla andra toner och klanger får plats att leka på. Delikata pianotoner och saxofoner faller på plats enkelt, dynamiskt, naturligt och verklighetsnära. När jag sluter ögonen och lyssnar så bidrar mellanregistret och röståtergivningen till att jag lutar mig framåt i soffan, liksom för att försöka röra vid Claire som sjunger genom högtalarna. Du får lätt känslan av att sitta på första parkett i konsertsalen med SuperNait 2, i stället för på en rad längre bak i salen som med exempelvis Marantz PM-11s3 eller Gato AMP-150. Ljudet är skrämmande verklighetstroget, och samspelet mellan högtalare och förstärkare är för övrigt en av de allra bästa kombinationerna jag har haft i mitt lyssningsrum.

Nästa musik är norska ”Big Bang” med Øystein Greni i spetsen. Hans röst kan lätt bli en aning påträngande om volymen pressas upp och elektroniken och högtalarna är lite väl ”heta på gröten”, men SuperNait 2 balanserar helt strålande på spänd lina. Bandets andra album, Electric Psalmbook, har nämligen inte den grymmaste inspelningskvaliteten. Det kan lätt bli grovt och oslipat, men fundamentet i låten ”Wild Bird” återges bergfast, rytmiskt och engagerande och med ett driv och en spelglädje som passar musiken som hand i handske. Snärten i hetsiga gitarrsträngar och cymbaler, behandlingen av strama trumskinn och ren, oförfalskad vokal i en härlig blandning. Sometimes less is definitely more! Jag har tidigare anklagat produkter från Naim för att ha en smula återhållsam diskant, men det har Naim uppenbarligen gjort någonting åt på senare år. SuperNait 2 känns faktiskt mycket friskare i toppregistret än första versionen av SuperNait. Tvåan har också en lite saftigare, men samtidigt mer direkt framtoning. Lite ”Jag kör på, vad jag än stöter på”-känsla. Det är helt enkelt skitkul att lyssna på musik!

Holografin är bra men det är här vårt största klagomål på förstärkaren ligger. Det är gott om luft runt instrumenten, som återigen är väl upplösta, men ljudpanoramat är mer tvådimensionellt än hos konkurrenterna som förstärkaren testades mot. Det står klart för mig att Naim helt medvetet prioriterar rytm, driv och engagemang för en maximalt holografisk ljudbild, eftersom detta upprepar sig i produkt efter produkt. Och det är helt okej, för även om jag är av den åsikten att förstärkaren gärna hade kunnat ha en ännu mer tredimensionell ljudbild, framför allt på djupet, behöver det inte betyda någonting alls.

Förstärkaren kompenserar för detta med ett engagemang och en förmedlingsförmåga som få andra produkter har. Jag var själv en ”holografi-junkie” förut, men med åren har jag fått ett mer avslappnat förhållande till det och nu vill jag mer och mer bli underhållen. Och det blir jag verkligen av SuperNait 2!

 

Sammanfattning

Naim SuperNait 2 är en fantastisk integrerad förstärkare. Den har en strålande byggkvalitet och ett läckert utseende, den spelar med ett våldsamt engagemang och uppvisar en spelglädje som många andra förstärkare kan bli avundsjuka på.