: McIntoshs MEN220

Hifi-puritaner brukar rynka på näsan så fort de hör talas om något som påminner om equalizer eller rumskorrigering. Det som inte går att fixa genom att matcha komponenter eller fintrimma akustiken, ska ingen kvalitetsförstörande EQ-elektronik försöka göra. Men till skillnad från en vanlig equalizer, som justerar ljudet i bestämda frekvenser, är en elektronisk rumskorrektion väldigt sofistikerad och exakt.

RoomPerfect
Rumskorrektionen i McIntosh MEN220 bygger på Lyngdorfs RoomPerfect-teknik, fast har McIntoshs egen analoga teknik och strömförsörjning. Och McIntoshs klassiska utseende.
MEN220 är ett tvåvägs elektroniskt delningsfilter, med två subbasutgångar, och en tvåkanalig rumskorrektion som justerar frekvensåtergivningen digitalt. Justeringen görs antingen efter personliga preferenser, som laddas från RoomPerfect-programvaran på en PC (endast Windows via RS232), eller efter mätningar som görs med en kondensatormikrofon som ingår.

Enheten har förprogrammerade ljudinställningar och det går också att göra egna justeringar från datorn eller mikrofonen. Dessa kan kopplas förbi eller ändras vid ett senare tillfälle.

MEN220 kopplas in mellan CD-spelaren och förstärkaren eller mellan för- och effektförstärkaren. När man kopplar in mikrofonen görs mätningar av akustiken med hjälp av testsignaler. I teckenfönstret kan man se hur exakta mätningarna blir. Om det till exempel står 70 % Room Knowledge så betyder det att det finns utrymme för ytterligare förbättringar. Då upprepar man mätningarna med lite olika mikrofonplaceringar (det ingår ett stativ) tills man får en högre precision. Och förhoppningsvis ett bättre ljud.

Frekvensjustering
Byter man högtalare – eller möblerar om – så bör man göra en ny mätning för att rumskorrektionen ska fungera. Och det är inte komplicerat. I mitt lyssningsrum är frekvensresponsen relativt flat och jämn från 100 till 16 000 Hz, och av naturliga skäl finns det lite större variationer i basregistret. Därför var jag nyfiken på hur stora förbättringarna kunde bli med McIntosh MEN220 inkopplad i anläggningen.

Man kan lagra mätningarna i två domäner: lokalt och globalt. Det senare betyder att elektroniken mäter rummets akustiska egenskaper och skapar en profil som ska fungera i stora delar av rummet. Eller i hela soffan om man vill. Lokal mätning begränsar profilen till att gälla på den plats i rummet där man oftast sitter och lyssnar.

Fullträff
I mitt rum fick jag 100 procents rumsanpassning av frekvensresponsen efter tio mätningar på olika – men symmetriska – mätpunkter. Jag koncentrerade mig på området runt soffan framför högtalarna. Den färdiga kalibreringen lagrades som global, så att flera personer i rummet kunde ha nytta av den.

Och det fungerade över all förväntan. Det kändes inte som att få ”en helt ny anläggning”, men skillnaderna före och efter kalibreringen var märkbara. Inspelningen av Sades ”Soldier of Love” är långt ifrån dålig, men basen kan vara lite för påträngande i mitt rum. Och s-ljud och små cymbaler sticker ut ur ljudbilden när man spelar lite högre. I globalt läge stramade elektroniken upp basen påtagligt, och s-ljuden blev inte lika påträngande. Samma känsla fick jag av Neil Youngs ”Le Noise”, där gitarrerna blev mer harmoniska, utan den taggighet de bitvis kan ha i diskantregistret.

Nackdelen är att lite av värmen i klangen i många inspelningar dämpas. Så visst kan det finnas kompromisser.

Slutsats
Rumskorrektion finns i många prisklasser. McIntoshs variant tillhör den högre skolan och är därför ett redskap för inbitna entusiaster. MEN220 gör vad den ska, på ett mycket bra sätt, och är en användbar expansion för många anläggningar. Att den kan förbättra ljudkvaliteten betydligt är det ingen tvekan om. Exakt hur stor förbättringen blir beror på hur bra lyssningsrummets akustik fungerar. Har man pengarna som krävs är McIntosh MEN220 väl värd en närmare titt, man bör åtminstone låna hem och prova.