test: McIntosh MT-2

Den ursprungliga inspelningen av Fairytales gavs ut på vinyl första gången 1982. Samma år som CD-formatet lanserades. Åren efter detta tog CD över allt mer efter LP-formatet som hade funnits i mer än 30 år.

När CD-skivorna ersatte vinylen i skivbutiker och grammofonerna fick ge vika för en snabbt växande skara CD-spelare, såg det ut som slutet för vinyl. Det kom allt färre skivspelare och länge såg det ut som om LP skulle blir ett format för särskilt intresserade.

I Binghamton utanför New York höll de på för fullt att tillverka CD-spelare. Det ärevördiga highend-märket som Frank McIntosh grundade tillsammans med Gordon Gow 1949 hade aldrig byggt några skivspelare, och så som marknaden utvecklade sig blev det aldrig aktuellt heller.

McIntosh MCD7000 var den första i en lång rad CD-spelare från Binghamton, med samma omisskännliga design som förstärkarna från McIntosh.

Men efter nästan två årtionden med dalande försäljning fick vinylen sin renässans. Det blev mer än en fluga, som många förutspådde, och plötsligt ökade efterfrågan på skivspelare igen. Butiker som säljer LP-skivor har dykt upp överallt och det var länge sedan som efterfrågan på grammofoner och vinylskivor var lika stor som nu.

I dag säljs det många gånger fler skivspelare än CD-spelare. Det har de lagt märke till i Binghamton också. De lanserade sin första skivspelare 2008 och den tredje i raden kom tio år senare.

 

 

Plug and play

McIntosh MT-2 är precis som MT-10 och MT-5 en enkel remdriven spelare utan fjäderupphängning eller andra krusiduller. Designen utstrålar definitivt McIntosh, med glasplatta på toppen, svart lack och det välbekanta blågröna ljuset som strålar från allting som McIntosh bygger när man slår på strömmen.

Det är ingen billig skivspelare, även om det är McIntoshs billigaste modell. Den ställer upp i samma prisklass som en Rega RP10 med en Apheta 2 MC-pickup och kostar mer än en Technics SL-1200G. Även med en bra pickup, till exempel Ortofon Quintet Black.

Men även om man kan argumentera för att det går att sätta ihop en skivspelare och pickup för mindre pengar och få mer och bättre ljud än med McIntosh MT-2 så är det knappast något särskilt tungt vägande argument för den som redan har McIntosh hemma.

En MT-2 ser bättre ut ihop med McIntosh-elektronik, hävdar många, och då är det en fördel att den låter lika bra som den ser ut. Den är i varje fall väldigt välbyggd. En tjock skivtallrik av polyoximetylen – eller acetalplast som det också heter – vilar på ett lager av polerat härdat stål och brons. Elektromotorns hastighet går att fintrimma om det behövs och på baksidan finns vanliga RCA-kabelkontakter. Det ingår dammlock, skivpuck och pickup.

 

 

Fyllig klang och stabil bas

Pickupen är en Sumiko Blue Point No.2. En MC-pickup som levereras färdigmonterad och justerad, den är bara att packa upp och sätta igång att spela, och utgör ungefär 10 procent av totalpriset. Pickupen, som har en relativt hög utgångsspänning på 2,5 mV, kan också användas med en förstärkare som har MM-ingång. Till exempel McIntosh MA252.

Tonarmen har ett lätt och tunt armrör av aluminium, som vilar i en upphängning av safir och keramik. Hastighetsomkopplaren fungerar som strömbrytare, och precis som förväntat tänds gröna lysdioder under skivtallriken, loggan och hastighetsmarkörerna.

Med den ursprungliga versionen av Fairytales blev jag förvånad över hur fylligt Steve Dobrogosz piano lät. Radka Toneffs röst lät fräsch och den gamla inspelningen från Grieghallen i Bergen hade massor av klang och djup. SL-1200G med Quintet Black-pickup lät visserligen bättre fokuserad, mer detaljerad och med större kontrast. Men inte mycket.

Det som McIntosh-spelaren saknar i raffinerad detaljskärpa tar den igen med klangdjup och basdynamik.

Trumspåret i Dire Straits Love Over Gold har massor av tyngd i bastrumman, utan att det någonsin låter luddigt. Kantslag på trummor, trumvispar på virveltrummor och slag på cymbaler har fin kontrast och skjuter ut ur högtalarna omedelbart. Här finns ingen trög dynamik eller utsmetat tempo.

Trondheimsolistenes Mozart-stycken med Marianne Thorsen som violinsolist har en härlig glöd i klangen och skalan återges bergfast.

Styrkan ligger helt klart i den fylliga klangen, det stabila basfundamentet och den behagliga klangbalansen som McIntosh-spelaren har. Det kan utan tvekan låta ännu bättre med en bättre pickup, men Sumiko-pickupen gör inte på något sätt skam på ljudet från MT-2.

 

 

 

Slutsats

McIntosh MT-2 kan tyckas vara en skivspelare med väl tilltagen prislapp om man jämför med mycket annat i samma prisklass. Men den låter faktiskt så bra att det är fullt möjligt att motivera priset. Ja, det går att få bättre ljud för pengarna. En Rega RP10 är bättre på det mesta och man kan sätta ihop andra kombinationer som låter bättre än McIntoshs. MT-2 är en gediget byggd skivspelare för folk som är intresserade av LP-skivor, inte skivspelare, och med tanke på detta kan man definitivt sammanfatta med att den absolut hävdar sig fint i den här prisklassen.