TESTER Foto & Video Hi-fi Hemmabio Högtalare Hörlurar TV

: Devialet 110

Moderna tider

Devialet bygger bland de modernaste och mest spännande förstärkarna du kan få. Och nu har det kommit en fantastisk billigare modell.

Av / 2014-02-25 - 06:00
Devialet 110

Ljud & Bild tycker

  • Vacker, välbyggd och låter kanonbra – Devialet 110 har ett ljud i topp i sin prisklass och är både suveränt flexibel och gjord för den moderne musikkonsumenten. Allt är läckert på denna unika franska förstärkarjuvel. Härligt med volymratt på fjärrkontrollen.
  • Tar tid på sig att komma igång efter att den gått i stand-by. Den reagerar lite långsamt vid ingångsbyte via fjärren. Teckenfönstret är litet och om förstärkaren står på ett bord eller rack pekar det dessutom uppåt.

För ett par år sedan kom en fransk firma med en förstärkare som slog världen med häpnad. För det första lät den bra. För det andra var den tekniskt sällsynt nytänkande. För det tredje var den rasande läcker till utseendet.

Det enda problemet var egentligen att det bara fanns en modell. Och den var tämligen dyr.

Men trots priset på förstärkaren blev firman Devialet en succéhistoria och man har sålt riktigt bra av sin D-Premier, som modellen heter. Och i och med framgångarna har man nu gett sig på att bredda programmet. Ordentligt dessutom. Här har vi lekt med den minsta modellen i den nya serien, D110.

När vi säger den minsta modellen är det inte så att Devialet har gått och blivit lågbudgetprodukter. Det handlar fortfarande om high-end på alla plan. De nya modellerna är i grunden samma förstärkare med olika uteffekt och de större modellerna har mer möjligheter.

Förstärkartekniken är densamma, det som Devialet kallar analog-digital-hybrid (ADH). Det står för att det är ett klass A-förstärkarsteg som arbetar med musiksignalen medan ett klass D-förstärkarsteg ger strömmen till utgången. Fördelarna är att man utnyttjar de två förstärkarmöjligheterna till det de är allra bäst på. Och det medför samtidigt att man får lägre strömförbrukning och högre effektivitet än vid traditionell förstärkarteknik.

Annons

Läckert, läckert
Redan vid uppackningen märker man att det här är något särskilt. Det hela är bara så läckert – om inte annat så har Apple lärt många branscher om det viktiga i att ge kunden en upplevelse redan när produkten packas upp.

Men det är inte bara förpackningen, allt är läckert med Devialet 110 som känns som ett dyrbart smycke eller en skulptur. Den är i form av ett tunt metallblock och allt andas kvalitet – superkvalitet. Skulpturen kan ställas på ett bord eller hängas på en vägg.

En löstagbar platta täcker över alla anslutningar så att inget av det syns. Löstagbar är nyckelordet, för man har inte stor chans att koppla in något med plattan på.

Du kan via din dator göra en personlig konfigurering på din Devialet från firmans hemsida och dina val laddas till ett medföljande SD-kort som har sin fasta plats i en slot i förstärkaren. Det är mycket enkelt. Du styr sedan förstärkaren via den speciella fjärrkontrollen eller en app till din telefon eller läsplatta.

På den här minsta modellen finns ändå gott om ingångar. Ethernet och USB, två optiska och två koaxiala digitala ingångar samt en analog i form av en skivspelaringång för MM-pickuper. Dessutom kan förstärkaren, med en extramodul, köra wi-fi mot din dator så att du kan spela din datorlagrade musik trådlöst. Med modulen i förstärkaren laddar du bara ner Devialet Air till din dator och så fungerar allt utmärkt. En mycket flexibel förstärkare, med andra ord.

Effekten är som namnet antyder 2 x 110 watt. Här använder Devialet en low-power klass D med en transistor medan de två större modellerna använder high-power med tre transistorer. På de större modellerna finns även digitala utgångar, subwooferutgång samt en häftigare skivspelaringång med bättre A/D-omvandling och där klarar man även MC-pickuper. De här förstärkarna kan egentligen allt de allra, allra flesta någonsin kommer att behöva.

Fjärr och app
Fjärrkontrollen är superfräck och högst ovanlig med en stor volymratt som markant blickfång. När jag testade urmodellen klagade jag på att det var en fördröjning mellan det man tryckte på ingångsväljaren och det kom ljud, ofta gled man förbi rätt kanal. Och du kan heller inte se vilken ingång som är igång om du inte står böjd över det diminutiva teckenfönstret. Använder du fjärrkontrolls-appen är det inga problem, men däremot med fjärren. Men det är också nästan den enda invändningen jag har.

Ja, förutom att maskinen går i dvala när den inte spelats en stund och att det tar en stund för maskinen att vakna ur denna dvala igen. För en otålmodig man som jag är det lite frustrerande att behöva vänta när maskinen ju står i by-pass. Du kan heller inte se hur långt maskinen har kommit i sin uppstart, helt plötsligt är den där bara igen.

Var den så bra?
Jag hade ett par andra förstärkare i angränsande och något lägre prisklasser till mitt förfogande, så en jämförelse låg till högerfoten. Det står genast klart att Devialet 110 via mina Wilson-högtalare presterade något av det läckraste jag upplevt från en förstärkare i den här prisklassen. De andra, var för sig egentligen utmärkta, förstärkarna blev rätt kraftigt överkörda. Du hör genast att det finns massor med luft kring instrument och röster och de är härligt avgränsade med fina konturer, bakgrunden är kolugn och kolsvart och ljudbilden är stor men ändå kolossalt välkontrollerad.

Jag kom inte ihåg att Devialet lät så bra från när jag provade urmodellen. Och detta är ändå budgetvarianten med ”den lilla” klass D-förstärkningen. En sak jag direkt lade märke till är greppet om basen, som låter torr, klar och distinkt på det där sättet som gör att förstärkaren kan spela alla sorters musik med ypperligt resultat.

Här provade jag med ett av mina standard-testspår, El Cid med gruppen Leftfield, den enda låt jag vet med ett repeterande frekvens-sweep långt ner i djupaste basområdet. Här får vi en återgivning som man direkt kan höra är mycket välbalanserad och med massor med kontroll. Och allt övrigt av småljud, elektriska urladdningar med mera som ligger i produktionen står klart och distinkt i ljudbilden. Det är en utmärkt upplösning över hela frekvensområdet.

Night Music med Joe Jackson är en annan skiva som skiljer agnarna från vetet. Här finns egentligen allt, klassiskt och rock, allt utom gitarr! Här finns ett par låtar där stämsången faktiskt låter falsk om inte upplösningen och den viktiga timingen är på plats. Via Devialet låter det kanon, helt enkelt. Som jag var inne på tidigare: jag tror aldrig jag hört något så bra i den här prisklassen.

Slutsats
Om urmodellen D-Premier var en milstolpe i hifi-världen så förvaltar den nya minstingen Devialet 110 sitt arv på bästa sätt och fortsätter att staka ut framtiden för den moderna förstärkaren. Den är modern, flexibel och låter kanonbra. Och så är den till och med en vacker skulptur!

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Kan man lära gamla noder nya trick?

Synnerligen välljudande

Weiss DAC501: Ingenjörskonst och musikglädje

Här får du mycket för pengarna

Bluesound tar upp kampen med WiiM

Technics lockar audiofiler

Ser ut som labbutrustning

Helt enkelt ett kanonköp

En helt ovanlig skivspelare

Glöder av spelglädje

Stajlad minimalism

Hi-Fi-streaming med liten budget

Ljud & Bild